Etikett: tävling

Stå på händer och laga 3 rätters på en kokosnöt

Sally skickade nån snap om att hon såg på Robinson, i förrgår. Jag frågade vad hon tyckte om deltagarna och hon ville att vi skulle ringa varandra. Nu var hon bara på avsnitt 20…ish, och jag har ju sett alla som varit fram till dess, vilket är dubbelt så många. Då hamnar man på en fin balansgång för att inte avslöja vad som händer framåt i tiden.

Det roliga var att dom hon gillar, tycker inte jag om, men vi var ändå rätt lika i tänket. Jag hade också gillat/ogillat dom hon nämnde, men för min del och efter följande avsnitt, så har jag en annan känsla av dom personerna.

Jag var dock noga med att påpeka, att man vet ju inte hur dom är i verkliga livet. Vissa är sann rätt igenom, roliga att hänga med 

Andra kan ju gå in där med en attityd som dom tror ska gynna dom i längden. Dom är där för spelet och struntar i hur dom tar sig fram.

Rätt eller fel? Svårt att säga, numer vet dom som följt Robinson, hur det fungerar även om man inte håller med i mycket av rävspelet som körs. Men man måste kanske tänka på att man har ett liv hemma också. Man vill väl inte utmålas som en falsk människa. Även här ett stort OBS! Det är sant, tro det eller ej. Tv kan vinklas, även om orden som sägs finns på film, kan man välja att inte visa allt, vilket leder till att ”sanningen” förvrängs.

Sally slängde ur sig att hon tyckte att jag skulle söka om att komma dit. Jag skrattade och sa att det vet du väl, Sally, jösses, jag skulle förmodligen falla av båten på väg ut till den där Ön där allt ska börja. Så det är kört innan starten.

På jobbet pratar vi också om Robinson så jag nämnde det jag sagt. Min brukare lät tveksam på att jag inte skulle klara av Robinson. Njae, svarade jag, visst, om alla tävlingsmoment utfördes max 50 cm ovanför backen. Sen skrattade vi och jag fortsatte på den tråden.

Ni vet, det där har jag haft uppe förut. Varför kunde man inte ha ett Robinson för oss äldre som inte är fysiskt gjorda för att hänga på en stock ute i havet i 56 minuter. Då skulle tävlingarna utföras på marknivå. Vissa tävlingar fick man komma på själv, hur man skulle utföra. Detta skulle vara en självklar tävlingsgren: STÅ PÅ HÄNDERNA!

Japp, det kan jag och det spelar ju ingen roll att det ser enkelt ut, nån kommer att vingla omkull först och den siste som står vinner ju förstås.

En annan tävlingsgren kunde vara att fixa en 3 rätters middag på det som finns där, punkt slut. Sen ska upplägg och smakerna bedömas av nån känd kock som flugits in från vilket land som helst i världen. Kanske Gordon Ramsey

Vinnaren skulle givetvis belönas med en god middag, vad annars…

Det kunde visst vara tävlingar som handlar om uthållighet eller balans, men ALDRIG mer än några centimeter från marknivå. Varför riskera att trilla ner och bryta lårbenshalsen, det kan man ju göra från ingenstans ändå

Vi kanske skulle döpa om såpan från Robinson, fast det skulle dom kunna göra redan nu med, för det handlar inte längre om överlevnad på en öde Ö. Det är väldigt få av dom som är med, som faktiskt skulle överleva ensam. Nä, vi skulle kunna döpa om det till Robinson Wannabes istället.

Där vi satt och filurade så övergick samtalet till såpor man sett, serier, filmer. Vi bollade fram och tillbaka, ni vet, typ…kommer du ihåg den där filmen, hm, vad hette den nu 🤔 Sen satt vi där och försökte lista ut vad den andra pratade om. JAMEN där har vi en till tävlingsgren, sa jag. Den ska heta: Kommer ni ihåg? Och sen får man bitar ur en film och ska lista ut namnet på den. Med stor risk att tittarna får köra på snabbspolning, det kan ta tid. Här skulle vinnaren givetvis få en filmkväll. Och kommer ingen ihåg nån film får man en utslagsfråga: Vad var frågan vi ställde?, Snabbast är klar vinnare

Mja, jag skulle i alla fall vilja påstå att muskler och fysik, löser inte alla hinder du stöter på i livet. Erfarenheter, att kunna klura ut saker (problemlösare) och att vara nyfiken på omgivningen, tar du dig långt på. Idag är det många som bara halkar med på bananskal, och man vill ha med dom svaga in i final för att där kunna mosa dom ordentligt. Lite tråkigt men det kan ju hända att det speglar en del av vardagen också. Att man väljer saker som gynnar en själv, och det är väl trist. För i slutändan kan det leda till att du sitter där själv. Och hur kul blev det?

Nä mina vänner, så länge det fortsätter som det ser ut idag, kommer jag aldrig att hamna på nån Robinson Ö. Jag är inte heller så säker på att dom skulle valt ut mig till det heller. Varför då, jag är nog inte tillräckligt färggrann eller sticker ut åt nåt håll. Jag får nog hålla mina idéer till tävlingar på hemmaplan istället, på nån fest då det ska vara tävling av nåt slag. Kanske till midsommar 😁

Vårat ålders anpassade Robinson, skulle förmodligen aldrig ta sig ut på nån marknad, vem ville se på det. Inga från den yngre skaran i alla fall, Det har jag svårt att tro. Dom vill ha action, intriger och folk som är slängda i käften. Inte alla, men många.

Ha en fin dag, mina vänner! Avslutar med ett minne från tiden då jag skrev i den där boken. Lite sant är det väl ändå 😊

Funderationer mitt i natten

Av , , 2 kommentarer 12

Jag har legat och funderat, sedan 03.30 i natt. Vaknar så fort jag hör Winstone. Han ställde sig upp och flåsade en stund, innan han la sig igen. Så här har han nu gjort sedan han föll, förutom olyckskvällen, då reste han sig inte alls.

Tror ju absolut att det är för att han ändrar ställning, och det gör ont för honom. Har även börjat fasa ut kortisontabletterna, och det kan ju göra sitt till.

Nå, där börjar jag ju grubbla över situationen, våra planer, hur ska man prioritera, och hur det kan tänkas se ut i sommar. Men framför allt, tänker jag på Winstone och vad man nu borde undvika, att utsätta honom för.

Vi skulle ju dra till Piteå på tävling. Logistiken löstes med Elisabeths generösa erbjudande. Men… bussen ska med, Winstone är med oss, oavsett, vi kan inte lämna bort honom till nån som ska se efter honom. Och här kom då tankarna. Han som brukar ställa sig upp i bussen, med jämna mellanrum.

Och även då vi lämnar honom i bussen…


Nä, det går ju fetbort. Och hur löser man det? Han brukar vilja springa in i bussen då dom större bilarna startar upp. Det kan han inte heller få lov att göra. Vill jag ens utsätta honom för allt vad det där kommer att innebära, och vad händer om han måste tas till Sundsvall för en CT röntgen.

Och slutligen, rent ekonomiskt…är det värt det? Nu är inte ens anmälan öppen än, men ska jag gissa så kostar enbart tävlingen några tusenlappar. Bränsle till bussen, 2000-2500 kronor till. Elisabeth skulle givetvis ha fått betalt både för ekipagen och för chaufförsjobbet. Allt det där må ju vara.

Folk reser till utlandet och bränner pengar, vi reser inrikes och bränner pengar. Nöje som nöje, fast… Då var det återigen Winstone. Och vad kommer den kostnaden att sluta på? För mig handlar det inte om pengarna då vi pratar om killen, utan det handlar ytterst, om vad som känns mest rätt för hans del. Och där är tävlingen inte, prio 1.

Det, mina vänner var precis vad jag kom fram till innan jag gav upp mina andra planer på att försöka somna om.

Samtidigt som jag tänker att, ALLT, har sin tid och plats. Inget står och faller med att man gör ändringar i sina planer. Vi vet inget om morgondagen. Det kommer att komma andra tillfällen att göra det man tänkt. Det får vi i alla fall hoppas och tro på.

Så här sitter jag och har inmundigat kaffe, i tystnad och stillhet. Enda ljudet kommer från nån enstaka bil som kör förbi, och knapptryckandet på tangentbordet, då jag skriver. Rätt trivsamt ändå, att känna och höra tystnaden och sedan hur allt sakta men säkert vaknar upp.

Då vi satt ute i förrgår, undrade Åke ifall vi kanske skulle ha fixat ett humlehotell (läs insektshotell). Det är ju så poppis att ha.


Mjaha, sa jag och funderade en nanosekund. Kan dom där gigantiska humlorna 🐝 och getingar man ibland ser och som man tror är muterade på nåt sätt, vara hotellgäster, månntro 🤔 Dom har levt lyxliv på hotell…all inclusive, inte underligt att dom blir stor.

Kom på att jag nog hade en bild på ett insektshotell på min blogg. Kommer nämligen ihåg att jag fotat ett sånt, då vi var på Åselemarknaden. Fast…mitt minne sviktar ibland. Det här var bilden. 


Och under den hade jag skrivit att den påminde mig om ett insektshotell 😁😂

En annan funderation jag fick, var på min promenad igår. Har ju stegräknaren på mobilen, och på den ställer man in i centimeter, hur långa kliv man tar. Men motionsmässigt, om jag går med en som har betydligt längre ben än jag och därför tar längre steg. Får den samma motionseffekt som jag, ifall jag måste ta 1½ steg på den andres 1 steg??

Jag måste ju lyfta mina ben oftare, och det borde rimligtvis betyda att det går åt mer energi för mig. Eller är det farten det hänger på? För en som tar längre steg, kommer fram fortare, och den som går eller småspringer, borde ju ändå förbruka mer energi. Har ni, nån teori? Eller måste jag nu gå och klura på det där till döddagar.


Nej, tänk vad skönt det hade varit om jag somnat om innan jag började fundera så jäkla mycket. Då hade jag legat och sovit nu. Fast… min dag blir ju lite längre, i alla fall *nickar lätt och småler (fast hon vet inte åt vad, hon ler).

Ha en fin onsdag, allihop!

Ingen skulle ändå veta vad detta är 🧐😄

Av , , Bli först att kommentera 11

Idag är det hundbad dags för Winstone. Har bokat tid för honom på Dogman, och räknar kallt med att få tillbaka världens lenaste, vitaste hund, att han är finast, vet jag redan. Sen är det bara att hoppas att han får vara det…några dagar i alla fall ☺️


Själv har jag bokat hårklippning åt mig själv, på fredag. Nu får det bli kort igen, less på sprötet som sticker ut lite här och var. Ser inte klok ut då det dessutom, den här årstiden, har en tendens att kunna bli statiskt, haha…


Stod och kollade på fåglarna igår, som gett sig tusan att hacka loss fröbollarna från behållaren. En satt där och pickade frenetiskt, och BAAM, så föll bollen ner.

Själv hann han inte flaxa ner på backen, innan 2 andra hade bråkat om bollen där en av dom blev vinnare, och seglade iväg med bytet.

Tittade ut genom teverums fönstret för en stund sedan och skulle fota hur solen sken runt bilen. In kommer en skata hoppandes…


Och i nästa sekund såg jag ett fint mönster.


Jodå, här tänkte jag att det skulle bli en gissningslek om vad jag fotat, men kom på, efter 5 nanosekunder, att ingen skulle veta i alla fall. Och priset, som skulle vara en gratis fotosession på Påskön, men resan ej inkluderad, skulle förmodligen aldrig hämtas ut. Så här kommer svaret.


I Umeå Tipsgrupp, ställdes en fråga till alla vänsterhänta, om hur vi textar bokstaven O. Alltså från vilket håll, medurs eller moturs. Här en bild som var med i inlägget.


Jag tittade på bilden, och bara av att se på den tänkte jag att det är ju så där jag skriver den. Fast, nopp, jag gjorde O:et med fingret och jag gör den medurs, fast sätter prickarna över ett Ö, från höger till vänster.

Ser att det är väldigt olika ändå. Vissa tror att man gör som man lärt sig, andra som gör enligt papperet tror att man gör så för det är lättare då man skriver skrivstil. Men nej… det håller jag inte med om. Jag testade men snavar ju handgripligen på mina egna O:n, i det fallet. Men även här handlar det väl om hur man är van att göra saker.


Man ser dock inte så stor skillnad, eller? Fast morgonpromenad skrivit med moturs O:n, tog längre tid att skriva än det med medsol/medurs O:na.

Med tanke på vad jag nu har bloggat om idag, så fattar ni att fantasin tröt, hade inget speciellt egentligen, men kunde ändå inte, låta bli.

Soligt väder idag, och snö har vi så det räcker och blir över. Fotade vad en av grannbarnen faktiskt kan göra inne på deras gård. Ni ser ju höjden och vart fönstren sitter.

Den bilden får bli dagens avslut och jag önskar er alla en fin onsdag!

Tips från coachen, spela dum så länge du kan 👍

Av , , 2 kommentarer 15

Stod inne i köket igår och får plötsligt se en ekorre på gården. Inte så ofta man ser en korre här. Inte för att dom är sällsynt på något sätt, fast oftast sitter dom väl uppe i nåt träd. Den här var sugen på fågelmaten i syrenbusken, men den drog snabbt vidare.


Såpass att jag inte hann ställa in mobilen och sedan hade jag solen som motljus, obra.

Åkte iväg ut till Loboohallen, strax efter 13. Där var det full aktivitet. Tänk, jag hittade dit, och jag fann också dörren in, haha. Men hade jag inte frågat nån därinne om vart jag skulle stå, så hade jag hamnat på fel ställe i alla fall 🫣

Man ska ju inte störa, och därför går man inte heller in i tävlingshallen då någon är mitt uppe i en bana. Utan då väntar man tills den går ut, för då ska nästa in, och då får man passa på. Mitt problem var att veta vart den där hallen, ens låg. Nåja, det var inte rocket science och som sagt, frågar man får man oftast svar.

Fotade en massa hundar. Sedan svär jag ändå över kameran på mobilen, som grynar till bilderna. Det är som om den segar sig då den ska ställa in skärpan. Och tar du på ett föremål som rör sig, är det än värre. Jag vet att jag kan ta rörelsefoton, fast då får man 3 -4 bilder på samma motiv och sedan ska man se vilken man tycker blev bäst…orka…nooo.

Här kommer några i alla fall. Jag gillar mest bilderna där man kan se att dom tittar på varandra, fokus är absolut prio 1. Så är det nog i alla typer av tävlingar. Men här ska dom ha fokus på både bana, och varandra.


Annelie och Mattis, fick fina poäng på första rundan. I andra, så blev det lite sämre. Men det är ändå aldrig bortkastat. Ju fler banor man går, desto mer erfarenhet får man och tar man med sig det till nästa tävling, så vet man också vad som gick fel och vad man kan förbättra.


Hem och duka fram middag, koka kaffe och sedan fick vi tid att sitta och surra ett tag. Jag fick en gammal burk av henne, cool tycker jag.

När hon hade åkt, gick jag igenom bilderna. Då jag gjorde det, så kom Winstone och satte sig nedanför. Jag pratade med honom och sa att jag sett på alla dessa hundar, att dom tävlade och… så la han upp tassen på mitt ben. Haha, precis som om han ville tala om att även han, kan minsann. Så jag fortsatte med att fråga honom om han verkligen trodde att det skulle funka, och jaa, ni ser ju hur övertygande han är.

Fast jag kan säga att han hade mest fokus på godiset jag höll i min hand…inte mina kommandon. Även om han vet hur man sitter, ligger och snurrar. Mm, här krävs det arbete, tid och att vara konsekvent.
Sally hade hockeymatch igår, och Theresé skickade en bild till mig idag. Jo, hon kan tävla, hon med. Och hon vet också hur man gör. Snyggt jobbat, Sally! 🤘


Måndag igen och arbete väntar. En kollega sitter i luften, på väg mot Bangkok, spännande. Ska följa hennes resa på Insta, så får vi se vad den där banan pancake hike, går ut på. Önskar er alla en toppen dag!

Det kanske inte passar sig 🤪

Av , , Bli först att kommentera 12

Är med i en heminrednings grupp. Mest för att det är kul att se hur andra har det, få tips, och dela med sig av hur man själv tänker eller har gjort hemma.
Igår lade jag ut vår halldörr, till allmän beskådan.


Den gillades helskarpt. Och ja, jag gillar ju den, jag med. Hade ju tänkt göra något av vår toadörr också. Men fastnar i alla bilder, varje gång jag går in på Pixers hemsida.


Det finns oändligt med mönster och bilder. Tyvärr är vår toadörr, inte så bred. Med sina 64 cm, måste man beskära motivet, och då är det inte allt, som passar. Så hittade jag nåt roligt…fast, nä, då vill jag ju inte ha den på insidan utan ut mot vår hall. Men då kanske inte det passar sig riktigt, haha. I-lands problem.

På söndag blir det förmodligen dejt med Renbergs Annelie. Hon ska eventuellt tävla med Mattis i Anumark.


Med det lilla avståndet lär man åka dit och titta, och sen får hon komma hit och äta middag…typ. Man får ju passa på då det går. Jag byte ett jobbpass mot ett annat så jag blev ledig på söndag, istället för imorgon.

Åkte ut en sväng med bilen igår. Bromsar in vid macken och PIIING, lät det i bilen och denna lampa lyste upp min fejja.

Suck…tordes inte stänga av bilen innan jag bildsökt för att se om det var nåt allvarligt problem.

När jag sedan startade den igen var felet löst…eller… jaja, det varken pep eller lös, fast ska jag vara krass är det nog inte löst. Kollade upp det på nätet där det så vackert står att det är bromsbeläggen som bör ses över. Ehhh, ok, vi eller rättare sagt Åke har ju bara bytt dom 2 gånger förut, så det är väl självklart att dom bör bytas igen, eller 🫣🥴

Varningslampor som lyser gult, är förövrigt sånt man bör titta på inom en snar framtid. Röda varningslampor bör man inte negligera, då ska man parkera bilen där du är.

Idag blir det lunchdejt ute på Nybro, trevligt. Men som vanligt, dessförinnan, prommis med Mr W, frukost och annat. På prommisen igår kväll lyste snön likt glansig maräng.

Idag var det himlen som lyste i ett speciellt sken.

Och sen, tadaa… små lätta moln er jag på en himmel, en himmel som är…

Ha en fin dag, allihop!

Snackis 🧻🚽

Av , , Bli först att kommentera 16

Så blev toapapperet en snackis, igen. Nu ska det bli dyrare, och många kanske börjat hamstra igen. Fast hur mycket plats har man hemma, att lagra toapapper på, egentligen? Är det någon, månntro, som är såpass klurig att dom hyr sig ett extra förråd för att få plats, men utan att tänka på att den kostnaden äter upp vinsten 🤔

Mjae, jag hoppas verkligen att ingen är såpass knasig, men vem vet.


Apropå detta med papper, hushålls och toapapper. Har ni koll, allihop, på vilket hushållspapper eller toapapper som är billigast? Ni tar väl inte det som är billigast på hyllan, enligt prismärkning, va? Utan kollar jämförpriserna och går efter vikt. Det gör jag ALLTID.

Här ska ni få ett exempel, bägge märkena är Icas och dom är miljömärkta och oftast, frontade på hyllor i butikerna. Men, den som ser dyrare ut på prislappen, det ni betalar, är det som är billigast då det gäller hur länge det räcker.


Det kallas kilopris, mina vänner. Vad du betalar i vikt, och där skiljer det rejält, skulle jag vilja påstå.

Läste på morgonen att Umeå Open på lördag, är avblåst men inte inställt i den meningen att värden för tävlingen, Daniel Norberg, ska försöka hitta en annan lösning. Med andra ord, en annan tävlingsdag. Ja det var kanske inte oväntat då man kollat vädret en gång i timmen i hopp och tro om att det skulle bli en förändring.

Så nu är det bara att hoppas på en annan dag som passar dom flesta. Svårt det där. Men vi får nog allihop, acceptera att shit happens, och det gör det lite random så där. Det vi inte kan förändra är bara att släppa, ingen idé att blöta och stöta nåt som ändå är kört, bokstavligt talat…kört.

Apropå bilar, kolla vad man kan göra med en gammal uttjänt bil, med rätt stuk.


Jag skulle lätt vilja ha en sån där på vår husfasad eller i stugan. Dodge… mja hellre Chevrolet, men jag hade inte tackat nej till den där heller.

Ha en fin torsdag allihop!

Tumme upp 👍 eller vad tänker ni… 😅

Av , , 2 kommentarer 16

Det gick inte enligt plan för Annelie och Mattis igår. Dom missade första rundan och den andra så var det nåt som tog fokus från mer än en hund. Kan vara löptikar och då blir det svårare att få hundar att fokusera. Fast, alla tävlingar man deltar i, oavsett utgång, ger erfarenheter och man får lite mer på benen. Kan tillägga nåt som Annelie sa, att det spelar ingen roll om det är löptikar på tävling. Alla hundar som deltar ska kunna fokusera på tävling ändå. Så det gäller att nöta in allt så det sitter.

Jag känner väl lite så, inför Åmsele nu på lördag. Eftersom det kommer att bli mer en, ”känna efter hur bilen går”, tävling, än nåt annat. Ja, test n´ tune kan man kalla det men… Nåja, det är ju valfritt att delta och jag valde att göra det så jag får testa tävlingsnerverna, om inte annat.

Var på Smultronstället igår. Där var det äpplen i parti och minut. Dom hade smakprovning, live musik och annat. Klicka på bilden för att läsa mer om det.


Tog en fika, fick sitta inne då platserna utomhus redan var ockuperade, men det gjorde ingenting.


Och fick med mig en blomma hem. Det är egentligen en uteblomma, fast tjejen i kassan tyckte absolut att jag kunde testa att ta in den då det börjar bli riktigt kallt. Ibland funkar saker annorlunda än vad man vet. Har man sedan lite tumme med nån, så är chanserna desto större att det går bra. Det var inget hemmansköp så, i will try.

Fin himmel igår kväll, fast månen ville inte riktigt komma fram.


Idag vet jag inte vad det blir. Joo, jag vet väl vad det blir för många av er, ni som sparat att rösta till idag. Men det är redan bortgjort här, så det är väl bara resultatet som återstår att höra.

Avslutar med en liten egen studie, jag gjort alldeles själv. Resultatet är ju hög intressant 🥸 Visste ni att dom som gillar mina inlägg, är lyckligare, intelligentare och bra nog mycket snyggare, än dom som inte gör det. Enligt en egen studie jag gjort 😁

Här ska ni få se hur man gillar inlägg på Vk bloggen. Dåligt att dom inte gör denna lilla tumme, mer synlig, tycker jag.


Ha en fin söndag, allihop!

Spöken 👻 och andra 👽…väsen…

Av , , Bli först att kommentera 13

Slängde ihop nåt gott till kaffet igår förmiddag. Annelie dök in här vid 11 tiden.


Efter lite försnack drog vi iväg för en lunch på Nybro… gott, som vanligt.


Fortsatte till båsloppisen på Mariedal, jösses, det finns ju som ingen chans att man kan gå igenom allting där. Tänk vilka grejer det finns, seriöst, och till vad, liksom.


Sen kan man undra hur jag är funtad som köper saker som jag verkligen inte behöver, haha. Ett litet penningfat blev det, har ju ett sen tidigare. Gjord i begränsad upplaga.


Rosendahls hade stängt, det enda stället Annelie egentligen hade tänkt sig till. Där hon köpt en mangel som hon inte fick med sig, sist Nå, det löstes snabbt. Till helgen är det tävling i Övik, så hon avbokade sitt hotell och bokade in sig i vår buss, så kan hon hämta mangeln på fredag eller lördag.

Med tanke på slit och släng, så innebär väl egentligen köp på loppis, att man återbrukar, eller hur? Jag är med i en sån grupp på fejjan, och det här återbruket, som en Jannike Karlsson gjort, föll jag handlöst för.


Hon har gjort detta konstverk av handdukar, filtar och annat som hon ändå hade tänkt slänga. Och det fick då bli spöken av cement.

Man blöter tyget och vrider ur vattnet. Blandar cement till lämplig tjocklek. Lägger i tygerna så allting får cement på sig. Ställningen har hon byggt av spillvirke, här är det väl bara fantasin som kan sätta stopp. Sedan klädde hon in själva ställningen med dom cement indränkta tygerna. Hon använde hönsnät runt armarna och huvudet. Wow, säger jag, och önskade att jag hade drivet att göra detta själv.


Fast det kanske är bra att jag INTE har det drivet, risken fanns ju då att vi hade spöken runt hela huset…


Avslutade kvällen med ett samtal till Spanien. Här pratade jag och Tina om spöken, minsann, eller oroliga själar, andar och väsen. Vi pratade om Umeå, äventyr, rosa rum och Ikea. Hon kommer nämligen upp hit, som tvärt, om en månad, det ska bli jättekul att ses igen. En heldag får vi, så nog lär vi åka ut på nån typ av shopping, vi med.

Kanske vi har ett väsen här i huset, som gillar småbus, eller så är det mina minionerna som är som små drama queens. En av dom gjorde i alla fall ett dramatiskt svanhopp ut ur skåpet igår. Jaaa, hon öppnade inte skåpet själv, utan det gjorde jag för att ställa in en kopp… då passade hon på, minsann.


Ha en fin onsdag, allihop!

Vinka då 👋

Då har man laddat, justerat saker, hoppats, längtat, och kollat anmälningslistan till Fällfors Summer Nats 2022, hundra gånger. Till och med mejlat en tjej, Kristina Nygren, som jag blev tipsad om, som kanske kunde ha en hjälm jag kunde få låna. Och trots att den var inne för lackering, hjälmen alltså, så skulle jag få äran att få låna den till Fällfors, för att slippa lägga ut flera tusen på en ny, för en tävling 😍

Så ringer Nicco sent igår kväll… har dom ställt in Fällfors… det står så på den här FB sidan, lalala. Och ja, tävlingen ställs in. Dom fick kalla fötter av för få anmälda team, vilket i sin tur kan leda till för lite betalande publik, och klubben kan inte riskera sin överlevnad på en tävling som kanske inte ens går plus, minus, noll.


Ja, det är inte så mycket man kan göra åt den saken. Har kollat runt lite och det kanske kan funka på Sundsvalls tävlingen sista helgen i augusti. Vi får se. Det trista den här gången var väl att jag skulle ha många som backade upp oss.

Nicco, Theresé o Sally, Jitte och Ina, och Elisabeth Jonsson, skulle hänga med oss och vara behjälpliga. Inte alls alla gånger vi haft så mycket folk bredvid oss. Allting stämde som så bra, kanske för bra då, och då ska man sättas på plats… igen, eller är det bara jag?


Nå, jag ska inte gräva ner mig mer i detta, ingen idé.

Satt ute igår och fick ett meddelande på messenger, av Mats Hedin. Jag kollade upp och tvärtänkte att dom kanske kört förbi. Jo nån gång har han skrivit vinkvink, typ, eller att det var dom som tutat. Vi ser förmodligen ut som fågelholkar eftersom man sällan hinner se, vem det är som vinkar eller tutar.
Näpp, jag såg ingen vit bil så… jag svarade.


.
Då fick jag tillbaka…


Hahaa… han och Susanne kom ut från Ica och stod därborta och vinkade 😅

Jag satt dessutom och fotade Winstone. Han ser ut att må dåligt. Fast han sitter framåt böjd för att se under staketet.


Åke var ju där och pantade burkar och handlade hem lite dricka, och då måste Mr W ha koll på att det går bra.


Efter middagen for jag och Nicco och gick en sväng över Lundabron, och rundade en holme.


Det är ju fint därute, men jag tycker att dom kan fixa dit lite mer bänkar, eller så kan dom väl ordna fler trädstolar. Den här har väl bävern varit fram och kapat och sedan gjorde någon en stol av den. Fyndigt!


Ha en fin tisdag, allihop och njut av dom kommande 24 timmarna!

 

Känslor och uttryck 😁😬😔🤘👏🧡

Av , , 2 kommentarer 12

Nya ord, maskne, Coronabubbla, Coronahund…och så vidare. Inga jag kommer att använda mig av, tror jag. Faller kanske hellre för uttryck, ni vet, typ, lika stor som hälsenans muskel på en gråsparv. Haha…

Det enda nyord, som jag VET att jag läste då det kom ut, som jag inte använder, men kommer ihåg ändå, är ordet fickla. Sen kan det ju hända att man använder nya ord utan att tänka på det.

Imorgon blir det julafton här, med julklapps utdelning. Antar att jag ska fixa nån typ av middag. Ska klura på vad det kan tänkas bli. Köttbullar, kalvsylta och prinskorv, går i alla fall fetbort.

Sally har meddelat att dom precis passerat Gävle. Och beräknad ankomst hit, ligger nånstans mellan 15-16…ish. Katten kom dom ihåg att ta med.

Men inte Anders. Eller, haha, jodå, han skulle inte med utan han kommer på efterkälken, dagen innan nyår.

Mats Alfredsson la ut den här bilden på Instagram i förrgår. Haha, känner ni igen killen nere till höger..


Vilka minnen… detta är Piteå och det borde vara nånstans 2008-2009. Inga svarta dekaler och jag tycker mig kunna se att jag inte ens kör med slicks. Ingen trodde att jag skulle kunna tävla utan slicks, men det gick, även om det var överhängande risk att man slirar bort sig i starten. Det hände nån gång, då och då.

Mats P Karlsson kom förbi i depån, skrattade och sa… jo, det är som fränt då det ryker om däcken i starten, men det är inget man vinner på. Hahaa… sant!

När jag skriver om Piteå, dragracing, minnen, så känns det som en evighet sedan man var där. Vad mycket roligt vi hade, och kommer det nånsin att bli likadant. Jag tror ju inte det. Sammansättningen av folket som var där då, kommer inte att bestå.

I min klass var vi upp emot 40 tävlande i början. Men det dalade ,och i nån av tävlingarna var vi bara 6 stycken. Nä, jag hoppas verkligen att vi kan få till det i sommar, och att det blir nån tävling. Fällfors och Piteå, känns lockande.

När bonus sonen var här sist, pratade vi om musik och vad den betyder. Jag talade om att då pappa låg på lasarettet, efter den ödesdigra olyckan, så åkte jag ju upp dit, 1-2 gånger, varje dag. I cd spelaren satt en skiva med Electric Light Orcestra. Den skivan lyssnar jag på, med glädje, även idag.


Kan låta konstigt, men jag levde och tog mig igenom den sorgen, som var då, genom musiken, och jag tyckte att den gav mig styrka. Innerst inne, trodde jag att det skulle smitta av sig på pappa. Därför känns den fortfarande idag, peppande, även om jag ser mig själv, sitta i Jeepen, på väg, dit upp.

Ämnet kom sedan på tal, då jag dejtade Elisabeth. Då berättade jag att jag och Nicco, lyssnade på speciella låtar innan tävling. Och det var egentligen för att få upp ett driv, likt boxaren som ska upp i ringen, som peppas av hejarop och skrik. Man kommer in i ett speciellt mode (läge). Och det läget eller känslan kan vara pepp i den stunden. Och här måste jag ju återigen, lägga ut filmen som Theresé Hällsten, både filmat och klippt ihop. Ett måste att se, innan tävlingar 🤘

Ganska coolt ändå, att musik, fungerar på det sättet.


Nä, nu ska jag sätta fart. Ner i källaren och bädda för gästerna. Göra mig själv i ordning, sen ska jag hinna upp en sväng till mamma innan jag åker och handlar.

Önskar er alla en toppen dag!

Maria Lundmark Hällsten