Etikett: ”gammgården”

Vad är det han stirrar på?

Av , , 2 kommentarer 13

Någon gång per dag, hoppar Winstone upp i soffan, närmast fönstret, och sätter sig tillrätta, vänd mot tv:n, fast hans blick är inte där, utan han stirrar på en fläck, uppe i hörnet på taket…ehh, jahapp, ok? Jag undrar ju vad det är han ser där?

Varje gång försöker jag fota honom, men han känner det på sig, och håller inte sin position, men det är i alla fall, där han sitter:

17309920_10155064899311585_3979773188069581530_oDet blev inget utesittande för min del igår, det var ju blåsigt som tusan. Promenaderna med Winstone, fick räcka. Ser lite lugnare ut idag, faktiskt. Men det gjorde ingenting, dagen gick ändå, och jag hann dra ett varv med snabeldraken, tyvärr, är det nåt man skulle få göra varje dag, med tanke på djur som fäller innan sommaren.

2015-12-24 11.16.55 2015-12-24 11.17.02Ja Winstone, du är ett djur och du fäller päls…

Och apropå sommar…kolla vilka grejer dom hittat på (ja, jag fattar, det där är säkert gamla nyheter, dom kanske till och med är så gamla att det inte finns längre…it never happened, typ), vad tror du Jan A, nåt att färdas runt på, under varma sommardagar?

Man kanske kan sladda in på Ica och köpa en glass, sedan fortsätta bort till gammgården, med stol och allt 😀 Och Tina…den här i Torre, vilken grej 😀
Motsats till sommar…ja vinter såklart, jag såg en snutt av det här klippet, och dom vovvarna är ju för roliga, här, som målvakt, hahaa…

Önskar er alla en fin fredag!

Nu är det officiellt!

Av , , 4 kommentarer 12

Det blev som en bil dag igår, Åke ömsom låg under Mazdan och var på verkstaden. Dom hade bilträff på Van service, och annat jippo i Vännäs så många av dom bilarna passerade oss, här på slätten:

003 004 005 007 024 026 032 035 036 039 040 041

Vi åt frukost, lunch och middag ute på gården, jag satt med uppkavlade byxben så jag skulle nu, officiellt vilja deklarera sommar. Winstone njöt också av utelivet:

008 015 050

Fast kikar man ut idag, så kan man känna sig lite lurad.

Jan A och Ingegerd bjöd på fika, hemma på ”gammgården”, Åke kände sig inte ha tid, så jag gick dit själv och satt och surrade bort en stund, Jan B och Kerstin dök också upp efter några ärenden. Jan A informerade mig om vad det var för dag igår, nämligen Morsafton, idag, Morsdag, och givetvis imorgon, Morsannandag, det tycker jag vi ska ta till oss 😀

Jag har fixat en morsdags present till min mamma, en soppslev:

029

Haha, den ser väl gullig ut!

Efter middagen tog vi Buicken och kollade in stadskärnan, inte så många bilar ute, men återigen så infann sig en viss sommarkänsla:

Foto2186 Foto2187 Foto2194

Önskar alla mammor en speciellt trevlig och gemytlig dag, och er andra en snudd på, lika bra dag, jaja, ok, lika bra då, spelar ju ingen roll 😀

DSC00274

 

 

 

 

Det satt några runt bordet

Av , , Bli först att kommentera 11

En sån perfekt dag… och kväll det blev igår. Fin vädret, man kunde ju nästan tro att det vart sommar igen. Sitta ute och bara njuta, ja, Åke stod under Buicken en del vilket man kunde notera på hans kläder:

Foto0473

Sen var det middag på ”gammgården” nu ska vi se om jag kommer ihåg vilka vi var. ”Kul-Janne”, Ingegerd, Kerstin, Janne, Fred, Birgitta, Laila, Ove, Britt, Erik, Eleonor, Marianne, Svea, Ingrid, jag, Åke och en till… namnet på henne försvann, men hon var där 🙂 (uppdaterad nu, hon heter ju Margareta). Så vi var några stycken runt bordet.

Foto0474 Foto0476

Räkspetten jag gjort var jättegoda, melon varvad med ananas och räkor och till det en sallad och en curry-majonnäs med äpple som jag köpt. Att det sedan luktade mindre gott om maten som dom andra åt, fick man uthärda.

Svea, en riktig hårding, med sin högaktningsvärda ålder av 87, eller vad det nu är, fick låna Åkes hatt då hon hade så besvärligt av att ha solen rätt i ögonen. Hon var lite nyfiken på ölen vi hade i vår korg och hon sa att även hon brukade blanda ihop några olika, då barnen kom hem, så fick dom själva välja vad dom ville ha.

Foto0477

Sedan såg hon spritflaskan och skrattade och sa att hon hade haft en Koskenkorva hemma, så skulle hon baka en kaka och läste i receptet att det skulle vara sprit i den. Så hon tänkte att det måste ju funka med den spriten hon hade hemma. Dock höjde hon på ögonbrynen då hon läste att det skulle vara 5dl sprit… hon tyckte det lät häftigt.

I sista stund hade hon ändrat sig och gjorde nåt annat, men sa vi, det var ju synd, det hade ju kunnat bli en riktigt rolig kaka, det där, åtminstone för dom som åt av den 🙂

Efter middagen blev det kaffe och Britt bjöd på god likör till det och Svea hade bakat nåt ätbart, sen städade vi ihop och gick in till ”Kul-Janne” och Ingegerd, där det bjöds hej vilt på både det ena och andra.

”Kul-Janne” riggade musikspelaren:

Foto0479

Och Ingegerd plockade fram en skål med mycket mystiska bigarråer… eller kan det vara körsbär… eller vad sjutton kallar man dom där då dom har 3 pinnar??? Bigarråer har 1 pinne, körsbär 2, men den där muterade saken hade 3:

Foto0480

Kerstin och Janne dök också in hos dom och vi blev sittandes där till efter 23 någon gång. Trevligt var det så vi säger som vi alltid brukar säga: Det där kan vi göra om!

Önskar er alla en fin söndag!

Worst case scenario

Av , , 2 kommentarer 8

Så var det lördag och en fin sådan. Jag gick en promenad med Winstone nu på morgonen och hade i förebyggande syfte fällt ner byxbenen till skorna, det hade jag inte behövt, det var ju varmt som sjutton. Så väl hemkommen blev det byte till andra, kortare byxor och jackan lär jag inte ta på mig då jag går ut och sätter mig efter bloggandet.

Vädret passar alldeles utmärkt med tanke på vart vi ska inta middagen ikväll, ute på ”gammgården” med ”gammgrannarna”. Dom ska äta ”sur-mat” och jag tar med räkspett, köttspett och sallad, till jag och Åke, och givetvis nåt gott att dricka, vad annars 🙂

När jag och Winstone nästan var hemma så cyklade det upp en herre vid sidan om oss, så sa han med djup röst: Jag vill bara önska dig och din hund, en fiiin dag och en mycket trevlig helg!!! Jamen tack detsamma, du, sa jag. Jaa, sa han, han är ju så vit och fin, hunden. Så försvann han i fjärran, utan att ha vänt sig om en sekund.

Det är ju sällan man pratar med okända människor, att ge komplimanger eller bara önska någon en trevlig dag. Och ändå behövs det ju så lite för att kanske göra någon annans dag lite bättre.

Jag tittar aldrig någon okänd människa i ögonen, aldrig… och jag tänkte på det igår eller i förrgår då jag var ute och gick. När man inte möter någon annans blick så inbjuder man heller aldrig någon till att prata med en, jag vet, och det var från början medvetet av mig, jag vill inte, eftersom jag inte känner igen människor så tyckte jag ju att det blev pinsamt om någon hejade.

Då skulle jag ju inte veta om dom sa hej för att vi kände varandra eller om det bara var för att…hm, ja, jag kanske skulle testa att ändra på det, för att se vad som händer, worst case scenario är ju att jag hejar på någon jag inte känner, men dör jag för det??? Knappast 🙂

Så nu önskar jag er alla en fin lördag (utan att behöva titta er i ögonen) och om vi någon gång träffas i det riktiga livet, kan det hända att jag säger hej till er, vem vet, vi får se.

Foto0162

 

Spritproblem

Av , , 4 kommentarer 13

 

Jag fick en fin påskpresent igår, från en bloggarkompis på netdoktor.se, det var en glad överraskning. Ett paket med flera paket i, inte bara saker med döskallar på, utan godis, kaneltvål, godis till Winstone och en flaska med körsbärsrom… ska bli spännande att se vad den smakar 🙂
Apropå flaskor och alkohol… jag och Theresé var in till Bo-Lage, ni vet, han som bor lite överallt, men vi besökte han på strömpilen. Och där valde vi ut en liten vinflaska, som Theresé och mormor, skulle få avnjuta till middagen igår. Hur tror ni det gick???
Så här ser flaskan ut idag:
Den är med andra ord oöppnad och osmakad och det var inte för att dom inte ville, utan för att det inte gick att få upp flaskan även om både Åke och Theresé försökte med alla krafter dom besatt. Korkskruven fick tas ut och stearin droppades över hålet.
Jaman hallå, spritproblemen är lösta, om man limmade fast alla korkar så fick ju ingen upp flaskorna, jodå, (det skrev hon, nickade belåtet på huvudet och trodde att det var sant).
Men jag köpte även en Amarula gräddlikör, som vi fick avsmaka till kaffet, och den är ju inte dum, och den fick vi ju dessutom upp.
Annars förflöt långfredagen precis som en vanlig fredag, inte var den speciellt mycket längre än någon annan dag. Men man har ju hört skräckhistorier om hur det kunde se ut förr i tiden, då barnen skulle hållas inne och inte fick dom leka heller… man kan ju fråga sig vad man skulle lära sig av det.
Theresé åker hem idag… och tåg är färdmedlet hon valt på hemresan. Om en timme går tåget, om allt blir som planerat, och sedan är hon hemma på 6 timmar, inte så farligt, med andra ord.
Vi är bortbjudna ikväll vi…till ett par grannar från ”gammgården”, det ska bli trevligt, och nu ska jag preparera videon så jag kan spela in mästarnas mästare, som vi missade i söndags. Ha en underbar påskafton, allihopa.

Humhum förgyllde gårdagen

Av , , 2 kommentarer 9

 

Vilket väder det var igår… precis som man hade velat ha det hela sommaren, och det var så dags nu då. Vi åkte då ut till smultronstället och visst har dom plantor och saker där, men nu håller det mesta på vara utblommat. Vi tog då en fika där och Emma köpte ett gäng med blommor som hon kanske ska försöka sig på att övervintra. Det ska funka om man tar in dom på rätt tid och har ett någorlunda kallt ställe att förvara dom på.
Sedan åkte vi en väg, jag kan inte avslöja vart den är, vet inte om personen som bor där vill ha så mycket trafik dit ut. Men hon är i alla fall konstnär, och har smyckat hela vägen ut till hennes hus, med figurer hon plockat från naturen och målat på fantasifullt sätt. Riktigt kul att se och hur mycket som helst, finns det där.
Sen behöver man ju inte köra bilen, man kan ju lämna den och gå, då blir det ju annars. Tydligen brukar dom fara dit från dagis för att gå den där vägen och jag förstår ju att dom tycker det är jätte spännande. Nu visste min mamma om den där vägen för hon känner konstnärens mamma, och det var hon som tipsat henne om det.
Sen samordnade jag bastugänget så vi hade en träff bakom huset på gammgården, alla var där utom Monika (som tyvärr jobbade), det var riktigt trevligt, Laila bjöd på bål med hallon i, och kaffe drack vi. Satt därute i nästan två timmar.
Nu berättade en av dom en så knäpp sak, jag kan ju inte låta bli att berätta den här, men jag behöver ju inte avslöja vem det handlade om 🙂
Humhum skulle cykla ner på stan för någon dag sedan, det kanske till och med var igår, hon tog på sig sina solglasögon och tyckte genast att det var något som inte kändes rätt, det var något med håret och med näsan… nå, hon svischade iväg ner och landade på torget.
Hon besökte ståndet med klockförsäljaren där hon hade tänkt kolla in ett nytt klockarmband. Killen tittade på humhum och sa: Ursäkta… men du har satt dina solglasögon, upp och ner. Hahaa… oj vad vi skrattade, vilken grej.
Kan ju heller inte låta bli att tänka på min stackars mormor som satte på sig sin peruk, avig, det var också en syn för gudarna, och hon åkte ju buss ner till Malå för att storshoppa, och upptäckte fadäsen, först då hon kom hem.
Jaja, vad vore världen och livet utan skratt och misstag, vi skrattade ju med humhum och inte åt henne, det är skillnad det.
Önskar er nu alla en riktigt fin tisdag. Själv håller jag på att åka på en ordentligt förkylning, Åke kan väl inte misstänkas för att ha smittat ner mig…eller?

Kaffe, decibel och goda nyheter

 

Jag tror det blev kaffe för hela slanten igår. Först tog jag med termosmuggen och for på ”gammgården”, sen skulle jag upp till mamma, och där satt vi ute på deras gård, jag, syrran och morsan, sen tillbaka på ”gammgården” där Ingegerd bjöd på kaffe. Och hemma igen så var det dags för 16 trafiken på Timotejvägen.
Theresé tycker att jag kan ha en direktsänd radiokanal från 1:an på västerslätt, där jag kan referera hur tät trafiken är, om det helt plötsligt kommer en bil (som det gjorde igår) och passerar hela kön ända bort till rondellen, genar på vänster sida av rondellen och försvinner Skolgatan ner, tur att han inte fick möte där, minsann.
När hon sa det till mig så råkade jag ju sitta där ute och då, helt plötsligt kommer det en flärpande fjäril och ur min mun hoppade det några svordomar (ni vet ju vad jag tycker om dom där läskiga saker), då ändrade hon sig litegrann, om det här med radiopratandet, inte får man svära och helt plötsligt byta samtalsämnen då man snackar i radion 🙂
På tal om bilar, så dök det upp en lustigkurre igår, på mina föräldrars gård. Den Volvon hade allvarliga problem och om Camaron inte går igenom besiktningen på grund av ljudnivån, så skulle denna bil fått körförbud. Den lät som en folka fast 10 gånger värre, och det var inte bara bilen som lät, utan det gnisslade från bakhjulen, så man trodde att hela bilen skulle falla sönder.
Den försvann efter ett tag men dök upp igen, föraren sprang in i trappen och helt plötsligt slog stereon igång och det var inte måttligt på det ljudet, det dunkade så rutorna höll på poppa ut, och människor som passerade nere vid höghuset, 2-300 meter längre ner, kikade och vände sig om så dom höll på stå på näsan, kanske trodde dom att det var vi som satt och spelade dunkadunka på någon radio. Dessutom noterade vi att det satt en kille i bilen, då föraren kom tillbaka, men han kan ju inte ha varit annat än döv, då vi knappt hörde vad vi sa till varandra trots at vi satt 15 meter bort.
Nåja, kanhända var vi inte bättre själv, i den åldern, det skulle låta om allt, stereon, bilen, och hade man tillgång till en bärbar stereo så kunde man kånka runt på en sån med, bara för att kunna vrida upp ljudet och poppa lite, där man befann sig… skulle jag aldrig i livet göra idag 🙂
Mera kaffe blev det på kvällssidan då jag frågade om inte Jan A hade en decibelmätare i hans mobil och om inte han kunde komma hit och titta på våra blåbärsbuskar… och inte glömma att ta med mobilen. Så han och Ingegerd kom förbi… och tittade på buskarna :), drack en kopp kaffe och sedan mätte vi upp ljudet på Camaron, 90 decibel, och efter att Åke satt dit ett ändmunstycke, 85 decibel, så nu får det räcka, tycker vi.
Och slutligen… när jag ändå är inne på detta med kaffe, min kusin André, ringde för att tala om den goda nyheten att Dungers konditori, i Malå, öppnar igen, i ny regi, med bättre och längre öppettider, det låter ju fint det, så kan man få fortsätta njuta av livets goda på Dungers, i sommar. Önskar er alla en fin tisdag!
 

En skräckfylld upplevelse

Av , , 2 kommentarer 5

 

Jag satt på ”gammgården” i tisdags, med några av grannarna vi hade förut. Bland annat Ingrid, som har sin rullator som stöd på sina promenader samt ett väldigt behändigt fordon att få hem saker i.
Nå, då hon gick iväg, kändes hon sig lite instabil och hon uttalade då en önskan om en hund, det hade varit något för henne. Nu fick hon inte riktigt medhåll, då vi alla vet hur en hund kan rycka och dra.
Nä, sa Jan A, en vandrade pinne kan du ha, den gör inte så mycket väsen av sig och drar nog inte omkull dig heller. Vilken syn hade inte det varit 🙂 Om man fått tag i en bauta stor vandrande pinne som fått sitta fram i korgen.
Nä, usch, jag tyckte ju inte om spindlar förut och dom där är snubblande nära att påminna om en sådan. Min gamle kompis Urban, som jag alltid hängde med förut, hade just vandrade pinnar, och jag gillade dom inte speciellt, nämnbart mycket. Han försökte nog vara snäll och ville ge mig en drös med ägg i tron om att jag skulle vilja ha ett gäng, men inte då, dom fick vara.
En av hans pinnar var rätt så stor (fråga mig inte heller vad man egentligen har dom till) och han satt och hade den på handen. Jag höll mig på stort avstånd, sen satte han ner den på sin säng och gissa vem som vände sig om mot mig, där jag stod, precis som om det inte räckte med att jag var i samma rum, sen stegrade han, upp på sina bakersta ben och det såg ut som om han hade tänkt hoppa, och det var det, då åkte han in i glasburen igen annars hade Maria gått hem 🙂
Och det, mina vänner, var en skräckinjagande upplevelse!
Vi hade Jan A, Ingegerd, Birgitta och Fred, här på kaffe igår, vi hann innan regnet, så vi satt ute. Men kallt blev det i snålblåsten. Efter middagen åkte vi upp på Gammlia som hade sin första träff, så här är några bilder på det:
Och den här bilen, var så liten att även fast vi bara satt en liten bit ifrån och jag hade zoomat in det jag kunde på kameran, så rymdes hela bilen i rutan, otroligt 🙂

Och som om det inte räckte med fordon, så var det också stadsrally igår och en del bilar passerade utanför oss:

Önskar er alla en fin torsdag!

Vi, på världsutställning, jojo :)

 

En riktig utedag blev det igår, jag fick besök härute av Jan B, och när han åkte sa han att jag kunde ju komma till ”gammgården” och sitta där en stund, så jag tog mig lunch, sedan kokade jag en termos kaffe och gick över dit.
 
Det dröjde inte länge innan vi var snudd på fulltaliga, Fred, Birgitta och Marianne kom och satte sig, Ingrid kom knallandes, Britt och Margareta på 26:an kom ut… ja, det var som på den ”gamla” tiden, dom som saknades var ju Kerstin, som just nu befinner sig i utlandet med Jan B:s syster, och givetvis Jan A och Ingegerd som är söderöver och har firat en pigg 70 åring, men annars så.
 
När jag kom hem satt jag ute och inväntade Åke, det är rätt så galen trafik här, vid fyra halvfem tiden och många som hejar, vinkar och tutar. När vi så sitter och spanar så kommer det plötsligt två snubbar, en med ett kamerastativ på axeln, och den andre med en kamera i handen, en av dom frågar lite försynt om vi pratar engelska, mjo, litegrann säger jag och då kommer dom ända fram.
 
Han tar fram en lapp ur fickan och säger på svenska: Får jag fotografera du…er? Vi undrar ju givetvis varför och dom berättar att dom håller på med ett projekt som ska avslutas med en exhibition/utställning, dom har i 14 års tid, åkt runt i olika länder och fotat människor av olika de slag, vilken kategori vi föll in i, omtalades aldrig 🙂
 
Dom undrade över Buicken som står här och ville att vi skulle posera framför den (så Lisbet, nu är din gamla bil kanske snart med i en världsutställning), och det ena gav det andra, och dom ville se Camaron och vi fotades ännu mer tillsammans med den, och klart att dom ville höra hur den lät också. Vilken grej egentligen, och vilket spännande projekt dom håller på med. En av dom skulle mejla mig bilderna om jag kontaktade honom via hans hemsida, vilket jag nu gjort, så bilderna lär ni nog få se sedan 🙂
 
Efter middagen blev det ju ett väldans hallåande då vårruset passerade strax utanför, så vi tog kaffet utomhus, då kom en Sven förbi och sedan Brälla och Öhman, när dom sedan for så tog vi en liten promenad och invigde den nya lilla bron, borta vid nyhusen på Sandåkern och gick över till Brälla och Lena för att se vad dom gjorde. Ja, vad Brälla gjorde visste vi redan, han skulle tvätta en bil, han.
 
Jag har inte hört något från röntgen än så jag ska ringa till vårdcentralen idag och höra om dom vet något mer som jag inte vet. Och med dom orden avslutar jag detta lilla blogginlägg och önskar er en trevlig fredag!

Vass kniv…utan egg

Av , , 10 kommentarer 6

 

Jag bjöd våra gamla grannar på fika igår, ute på ”gammgården”. Man får ju passa på då solen skiner, vid den här årstiden kan man aldrig vara så säker på vad som kommer att komma, nästa dag.
Inte ens idag, kan man räkna med 🙂 Vi ska nämligen, och med vi, menar jag Jan A, Inge-Gerd, Jan B, Kerstin, Birgitta, Fred och jag, dra till Övik, med tåg. Och nu är det ju tågresan i sig som lockar, så går inte tåget, så åker inte vi heller. Vad vi ska göra i Övik, vet vi inte än, gå på någon affär, strosa runt, vi blir inte borta så länge.
Igår kväll blev det givetvis Gammlia, vad annars, en onsdag med soligt väder:
För vår del var det nu årets sista träff däruppe, nästa onsdag är vi i Uppsala/Järlåsa. Vi åker dit på tisdagskväll.  Får ju passa på nu när man är sjukskriven, man vet aldrig hur lätt det är att ta ledigt sedan.
Åke ska fixa middagen ikväll, eftersom jag inte kommer att vara hemma förrän vid sjutiden, så det blir pizza. Nicco och jag satt och kollade in pizza listan igår och då hittade jag denna, något förvirrande pizza:
Undrar varför den heter Mango pizza, då den inte verkar innehålla något med mango. Det fick mig att tänka på en kille, inga namn nämnda, som var över till Amerika med Brälla och några andra. Dom var in på ett hamburger hak och skulle beställa, han tog till orda och beställde –One cheese burger…whitout cheese.
Mjo, så kan man också göra 🙂
Hoppas ni får en bra dag, allihop, det tänker jag ha!  
Maria Lundmark Hällsten