Etikett: armar

Av med masken 👹 av masken 👺

Av med masken, av med masken…säger dom på teve då dom gör reklam för kommande musikprogram. När jag hörde det för tionde gången i ordningen, kom det från ingenstans ett minne. Lustigt hur ett ord eller en liten händelse, kan väcka gömda och vissa glömda, saker från förr.

På Leksaks-kompaniet, där jag jobbade i början på 90 talet, såldes det bland mycket annat, ansiktsmasker med förfärliga utseenden. Det var inga märkvärdigt påkostade saker, utan dom var gjorde i en tunn, hårdplats. Theresé hade fått några stycken. Om det var samma dag eller framåt i tiden, så kommer hon ut med en mask över ansiktet.

Vi låtsas väl bli rädda för henne, hon tar upp handen mot masken, sliter av den med ett vrål och tadaa… därunder syntes hon inte till, utan hon dubbelmaskade, och hade en annan mask under den övre, hahaa… Det var otippat och hur hon ens kommit på den briljanta idén kan inte komma från nåt annat än att hon släktar på mig…finurlig!

Då solen skiner, som den gjorde igår, är det svårt att vara inne och utföra hushållsnära tjänster. Jag tog en bok i örat och gav mig iväg ut på industriområdet. Plejset där jag gick vilse ifjol, haha. Fast nu hade jag full koll på vart jag var.

Gjorde en liten missbedömning men det handlade mer om avstånd än riktning. Passerade husbyggnationerna nere vid DHL

Gick upp mot gamla Bilspedition och där kom det plötsligt ett moln med dun. Med en massa skator och kajor i luften trodde jag först att nån rovfågel fått tag i en måltid. Och att dunet kom från en fågel. Men se…jag hade fel, det var skott från nån växt, som virvlade runt i små molnsjok.

När jag närmade mig 363.an (Vindelvägen), och bestämde mig för att runda Bilprovningen, där missbedömde jag lite. Trodde att det var nåt stenkast eller 2-3 stycken, fast i själva verket måste du vara en jäkel på stenkastning om du ens klarat det på 10 kast, haha.

Här döljs verkligen en häftig maskinpark, jag ser bara snö, jag 🥸

Och Bilprovningen, sen när har det stått Norrlands Bilverkstad?

Kanske alltid, men från det här hållet är det sällan man sett byggnaden. Då måste man blickat bakåt och det gör man ju inte då man passerat, hehe…

Och dom här bilarna som står inne på plan, dom må ju ha underkänts å det grövsta, eller är det ägarna som gått hårt åt efter besiktningen, tredje alternativet…äsch, jag har inget, förutom att det är nån som jobbar där som äger dom eftersom ingen får vistas där nattetid förutom anställda 🤔Fast det kanske har med nån typ av skadereglering att göra ,jag har ingen aaaning 🤷‍♀️

Det blev nästan 12 000 steg igår. Ja, det blev det garanterat, jag bär inte mobilen på mig då jag är hemma. Efter middagen tog jag bilen och for och tränade. Skippade gåbandet utan körde benpress och armar istället. Nån måtta får det ju vara

Slog igång ljudboken då jag och Mr W gick i morse. Hann lyssna 2 minuter och sen fick jag veta att jag förbrukat all lyssnartid jag betalt för, hm. Slog igång radion istället, fast tänkte att nu kanske det skulle vara läge att kolla med Tina, hur man lyssnar på POD. Jag vet ju inte ens om det är en App man laddar ner. Då kan jag ju lyssna på sånt då jag överskrider tiden på BookBeat 

Jag kan ju testa i alla fall. Annars blir det musik via Spotify. Har hittat en ny stjärna. Inte via Spotify utan det var på TikTok han dök upp. Han släppte sin senaste låt här i dagarna, han heter Livingstone och låten jag fastnade för heter Shadow. Finns på youtube så jag länkar här, ibland visar den att man får klicka på lyssna via youtube, ni ser väl. Och ljud mina vänner, ni måste ha på ljudet så det hörs ordentligt

Är glad att mina lurar jag har i öronen inte går ända in till trummhinnan, då hade jag fått vara orolig för min hörsel 🥴

Hoppas på en fin måndag för er alla och avslutar med en kul bild på en vovve, med tanke på allt hundrelaterat jag skrivit om dom sista dagarna 🧡

Vad våra sinnen betyder och hur vi använder dom

Av , , Bli först att kommentera 11

Så härligt att gå på morgon promenad och inte behöva frysa om kinder och händer. Töväder big tajm. Det var en rätt stor vattenansamling längre ner på vår Blomsterväg. Snön på vårt tak, åt andra hållet, for i natt. Men, givet, det fattar man ju, inte är minusgraderna ett minne blott, men vi kanske får ha det några dagar i alla fall.

Fick en kalender av min bror och svägerska, och i den kan man minsann läsa följande

Det ser ju lovade ut om vi ska tro på Bondepraktikan, eller om det inte stämmer, ska vi dra åt oss öronen och tänka att det faktiskt skett en rätt stor förvandling i vår värld. Klimatförändringar, miljöförstöring, hur vi utarmar naturens och jordens resurser, eller… är det inga konstigheter överhuvudtaget. Många vill ju påstå att vintern är som den alltid varit, sommaren likaså. Själv är jag inte böjd att hålla med, utan det kanske jag hade gjort om jag varit 15 år, för då hade jag inte vetat nåt annat, eller hur ska vi tänka här?

Nå, det var inte den jag tänkte på, när jag och Winstone travade fram på vår prommis. Utan snarare en fundering om hur hundar, upplever dagar som denna, kontra hur det var förra veckan. Rent luktmässigt Det var ett jädrans sniffade var femte meter

Skrev om hundars sniffade för flera år sedan och att dom använde delar av sitt nosande som vi använder Facebook. Dom får reda på vad andra ätit, vad som hänt på vägen, och ojdå, där har nog gubben Adrian 94, som bor på femman, inte hunnit hem till toan, utan var tvungen att pinka innan 😜

Min undran var inte om dom känner just det, men hur det hade varit och hur vi reagerat om vi plötsligt klev ut genom dörren och fick samma upplevelse som dom? Skulle vi få upp bilder i huvudet på vad som hänt utanför dörren, eller bara en förnimmelse. Hur skulle en hund bli annorlunda, om den inte hade sitt luktsinne?

Hittade bland annat detta på en sida på nätet:

”Luktsinnet är det mest primitiva sinnet, både hos människa och hund. T.o.m. encelliga organismer får information om omgivningen via olika receptorer som är ett förstadie till luktsinnet. Ändå är det ännu inte speciellt utforskat om vi jämför med t.ex. ögat.

Utan luktsinnet skulle inte vi ha överlevt som ras, vi skulle inte ha känt om maten luktade ruttet eller att en skogsbrand härjade i närheten.

För hundar är luktsinnet den viktigaste informationsmottagaren de har. Det är med luktsinnet de avgör om något är farligt eller inte, om något är ätbart eller inte.

Vi människor använder främst synen till det. Däremot vet man att blinda människor ofta omedvetet tränar upp sitt luktsinne. Försök har visat att de kan sortera ut kläder ur en stor hög och tala om vems klädesplagg det är genom att lukta på det.

Hunden har över 200 miljoner receptorer medan människan har 5–10 miljoner.

Forskarna tror dessutom att ca 70% av våra receptorer inte ens fungerar längre. Ändå kan vi urskilja ca 10.000 olika dofter.”

All denna info hittade jag på den här sidan. Klicka på  bilden om du vill läsa mer, rätt intressant faktiskt

Och den här kunde jag ju inte låta bli att småskratta åt

”Att de kan få information om kön, sexuell status och ålder är säkerställt men troligen kan de också avgöra känslor och sinnesstämningar.

Områden som de ofta nosar igenom är könsorgan, analregion, svans och svansrot samt öron och nacke.

Studier har visat att tikar är mer intresserade av huvudregionen medan hanar nosar mer i analregionen.

Jag undrar också om detta sinne kan liknas med dom som är färgblind? Nu menar jag inte att färgen på det vi ser kanske har lika stor betydelse som dofterna. Men med tanke på alla klipp man sett på människor som fått special glasögon och plötsligt får färgseende, så förstår man vilken stor roll, färger har. Här vet jag inte om det är rent upplevelsemässigt dom reagerar på färgerna i första hand, eller om hjärnan och hela kroppen gör ett glädjetjut och levererar endorfiner i stora lass.

Det är jättesvårt att förstå, hur mycket sinnen och andra saker betyder något, om man själv, redan har allt. Och föds du utan nåt av detta, så vet du ju inte heller skillnaden. Däremot tror jag att det är nyttigt att reflektera och relatera, för man VET inte men man kan gissa hur det hade kunnat vara, om man till exempel inte hade doft, smak, färg, syn, hörsel, armar och ben.

Och kan man relatera har man empati och förståelse, en mycket bra och viktig egenskap.

Så, där fick ni veta lite av hur jag går och funderar på morgon prommisarna. Inte underligt att jag har svårt att hänga med i ljudböckerna jag så förtvivlat försöker att lyssna på

 

Försökte få Winstones nos att framträda i kamda kulan men har vägrade förstå vad jag var ute efter, haha…fick dra godis kortet men det gick ändå inte som jag tänkt 😂 Med dom bilderna önskar jag er alla en fin tisdag!

-Ett varv till, ett varv till!!

Av , , 2 kommentarer 13

Jag sa något till Osteopaten igår, som hon säkert hört många gånger tidigare. ”-Hur kan man ens hitta alla onda punkter på det där viset” Hon svarade med ett leende att det berodde på att jag hade så många av dom, haha. Jag gissar dock på yrkeserfarenhet och att man VET, om man kan sin sak.

Har ingen aning om hur länge sedan det är jag kunnat lägga mig på rygg, på ett golv. Det funkar inte ens med 3 yoga mattor på varandra. Det gör så ont i nacke och område över skulderbladen. Så det kändes skönt att hon bekräftade att det inte alls var något konstigt. Hon förstod det då hon la handen på ryggen. Jag är lätt överspänd Eller kanske mer korrekt, jag är jätte spänd över det partiet och detta har även gjort att jag har svårt att ens få armarna över huvudet.

Att jag inte går runt med konstant huvudvärk på grund av det, tyckte hon att jag skulle vara jätteglad över. Och det är jag förstås, jag hatar att ha ont i skallen. Sen tyckte hon att jag var förvånansvärt mjuk i lederna och det var positivt. Det har jag nog varit i hela mitt liv, det enda negativa där är väl att jag är överrörlig vilket kan ställa till det om man inte passar sig. Jag blev i alla fall glatt överraskad då jag lämnade den lilla sessionen. Det kändes som om jag hade ett helt annat gångsätt och det gjorde inte ont nånstans

Jag som nu under en rätt så lång tid, haft värk i höfter och ben, nattetid, har inte vaknat en gång över att jag haft ont…fantastiskt!! Det är knappt så jag vill känna efter för mycket, rädd för att rubba något hon korrigerat. Men hon sa att jag nu skulle låta detta vila till sig i 3-4 veckor. Och sedan kunde jag boka in en ny tid, ifall jag tycker att det behövs.

Så, mina vänner och alla andra, Osteopati är något att rekommendera. Tjejen jag gick till har jättefina recensioner och folk strör lovord över henne. Tror jag det…

Idag är det ingen vanlig dag, för idag är det min och Åkes bröllopsdag

Inte nog med det, Åkes föräldrar hade, om dom levt, firat sina födelsedagar. Elsie född 5/10-1928 och Nicke, 5/10-1926.

Avslutar med en liten anekdot från förr. Sally, har alltid fascinerats av mormors gaggarbilar. Gaggabil är då en 5 årings ord för raggarbil. Vid just detta tillfälle, hade vi varit på Gammlia, och sedan på den sedvanliga cruisingen. Sally njöt i fulla drag, och plötsligt sa hon. -Den här dagen, kommer jag att komma ihåg i heeela mitt liv, och drog ut på orden. När vi snurrat några varv frågade jag om vi skulle åka hem…och hon svarade med hög röst: Ett varv till, ett varv till!!!

Theresé blev lätt oroad över dom tydliga tecknen på ett äkta raggarämne 😀

Men hon besitter även kunskaper att bygga och göra saker, kolla bara in hennes IPad hon gjorde, back then, haha.

Ha en fin dag, allihop!

Skräcken jag kände, går inte att beskriva med ord…

Av , , 2 kommentarer 13

Fattar ni skräcken då man vaknar av att det prasslar och kryper uppe på täcket. Jag slår upp mina blå och denna Superfulis, stirrar mig rätt i fejjan.


Han måste ju ha blivit surare än surast, då vi stoppade kolastölden igår. Fast jag vet inte vad han ville mig. Han är tämligen lealös, och jag ser inga huggtänder heller. Men en skumtomte har han tagit armen om.

Nu förpassade jag honom upp till övervåningen. Där jag faktiskt, band fast honom i julstjärnan. Där kan han stå och begrunda sina synder. Skumtomten fick jag inte loss, den satt som fastlimmad i armarna på Superfulisen 😮


Men nu ska ni få höra vad jag ser, där jag står. På balkongen, däruppe återfinns isbjörnen. Haha, kolla, han har ju fixat ett litet isbjörns spa. Inte undra på att han varit osynlig.


Där trivs han garanterat som fisken i vattnet. Han ser ut att tycka att det var lite för varmt, eftersom han tagit ut en isbitspåse. Tallris och nånting från nån torkad buske, har han också stajlat med. Jaja, tur att han gör det han gillar.

Fultomtarna har jag faktiskt inte sett till idag. Härligt 🙏💯

Nicco kom förbi igår och hon fortsatte röja däruppe. Jag diskade upp glas saker som stått i linneskåpet. Och dom flyttade jag över till ett skåp i köket. Finns mer av sånt där 😏


Hon ska ju ta det här skåpet till sin lägenhet, jag har aldrig riktigt gillat det.


Ska fixa glödlampor till dom här som vi köpt på en loppis för längesen. Undrar bara vart man ska hitta såna glödlampor. Dom gör sig i alla fall bra på nattduksborden däruppe.


Tror det blir en chill dag, idag. Imorgon börjar min 6 dagars arbetsvecka. Tur ändå att jag börjar mina pass på eftermiddagen. Det känns ändå som om man hinner göra lite innan jobbet, då man ändå har lite energi. Eller så är det bara för att jag vant mig vid dessa arbetstider 😀

Ha en fin fjärde advent 🤗

Det sitter i detaljerna, dom där små sakerna

Av , , Bli först att kommentera 17

Det gick ändå bra att jobba igår, över förväntan, till och med. Man får tänka på att jobba nära kroppen. Men tänk vad beroende man är av sina armar och ben. Och är det nåt som gör att man inte kan utföra saker som man brukar, så känner man genast nederlag.

Sen är vi nog ändå snabba på att kompensera, lära om och ändå kunna fortsätta med det man gjort förut. Ibland på nya sätt och andra gånger, mer tillfälligt. Man får lov att ta det för vad det är, annars går vi under.

Nu menar jag inte att man går under för en revbensfraktur, utan tänker mer på dom som går igenom större trauman.

Som att förlora nåt av våra 5 sinnen, kanske främst syn, hörsel och känsel. Eller alla som på ett eller annat sätt förlorat armar eller ben.

Jag tänker också på hur många år, jag gick omkring och var ansiktsblind, utan att faktiskt veta att det finns nåt som heter så och hur man kan bli det. Sedan har jag fått lära mig själv, hur jag faktiskt vetat vem som är vem, utan att kunna beskriva ett ansikte.

Det finns ju andra knep att ta till Detaljer, mina vänner, detaljer. Dom där små sakerna som kanske inte andra tänker på. Jag roar mig med frågespel på mobilen. Här tänker jag att det inte bara är av ondo. Man kan ju även lära sig något.


Ofta kommer samma frågor tillbaka och dom nöter man in. Men så har jag även sett att om frågan kommer tillbaka efter 3-4 omgångar, så ligger svaret på samma plats som tidigare. Detta händer 95% av gångerna, vad jag blev mer förundrad över är att jag kommer ihåg vart svaret kommer att komma.

Alltså har jag ändå ett minne som fungerar på sitt sätt, men inte då det kommer till ansikten.

Men människan är mer komplex än vad vi kanske tror oss veta. Såg detta klipp på TikTok igår. Här var jag mer förbluffad över hur nån kan komma på hur man ska utföra en sån här uppvisning. Det tarvar planering och synkning, hos deltagarna, jisses 😮 Dom kommer 20 sekunder in i klippet.

Själv hade jag varit lost efter första vinkningen, haha.

Ha en fin onsdag, allihop och njut av dom kommande 24 timmarna.

Hellvetans…lät bättre än…

Av , , Bli först att kommentera 14

Ja det var inte många som gissade vikten på strykjärnet, hahaa… här har ni en bild på mitt strykjärn samt järnklumpen, för att ni ska få en uppfattning om storleken.


Och låt mig säga att jag vet inte ens om man kan använda järnet som potentiellt mordvapen, det krävs lite armmuskler för det 💪

Vikten är nämligen, modiga…tadaaa…


Fattar ni vilket gympass man måste ha gått igenom för att stryka lakan med det där? Helt obegripligt. Ligger ens tyget still? Jag tycker att tyngden borde göra att man bara knölar ihop det som ska strykas. Eller punktströk man bara, typ, la ner det och lyfte igen… hellvetans också (hellvetans lät bättre än det andra ordet, haha) vilket jobb.

Då kan man relatera till, att ALLT, var faktiskt inte bättre förr. Och nej nej, glöm det ni tänker säga, jag ska inte testa, jag fortsätter gissa hur dom gjorde istället, och besparar mina armar. Åkes farmor Tyra, använde det som motvikt i hennes vävstol, haha, finurligt, tycker jag.

Jag var upp till mamma en sväng efter jobbet igår. Vattentornet är verkligen coolt med belysningen som skiftar.


På nåt konstigt sätt, har ju vattentornet blivit ett riktmärke för hem. Inte konstigt, då man vuxit upp där. Och tornet syns vida omkring. Alla gånger då vi var barn, som vi åkte till stugan, vinter som sommar, då man äntligen skymtade vattentornet, så sa man säkert högt ibland, och andra gånger tyst i huvudet…nu är vi hemma.

Men hem på riktigt, är där man bor, och där man känner att man vill vara. Där hela atmosfären andas trygghet, trivsel och är ett ställe man längtar hem till. Sen är det absolut inte alla förunnat, att ha ett sånt ställe. Men det behöver inte heller betyda, att man inte kan få det.

Jag är då absolut på den plats jag vill vara, både vad det gäller boende, arbete och livet. Och jag är också glad, att vi inte vet ett skvatt om morgondagen. Vi får leva precis här, och nu.

Önskar er alla en fin torsdag!

Armarna ovanför huvudet 🙆‍♀️ Puh!!!

Av , , Bli först att kommentera 15

Bussfix igår, den ska besiktas på onsdag, så jag begav mig ut för att städa. Men fastnade i målarhinken istället. Inte bokstavligt talat men hade kunnat fastna MED målarhinken under sätet.

Började i torsdags, då jag såg att det blivit fläckar under ett fönster. Jag tvättade, slipade och målade. Men väggarna har varit ljus ljus blå, nu bidde det grått, istället. Och då räckte det liksom inte med att måla en bit utav väggen, nu måste jag ju göra det överallt.

Tänkte då städa den igår men nä, varför inte måla klart det värsta, innan städningen. Problem blir det dock då det sitter saker i vägen som inte ens går att ta bort utan att demolera buss skrället.

Här, mina vänner, fösta jag in målarhinken, la mig på magen och fick öva med armar ovanför huvudet, med penseln i ena handen…fiii faaan. Hade Nicco kommit ut hade hon haft värsta bidraget till TikTok, måste sett helt galet ut. Det är dessutom 2 säten som sitter ihop så jag skulle in, cirka 1 meter 🤪🤓

 


Nå, det får bli som det blir. Den dagen vi ska göra detta mer seriöst så får vi nog ta loss alla säten, lister, byta ut skivorna…ojoj, eller den dagen kanske vi lejer för det eller säljer den
Plockade ner dom vita gardinerna och ska nu färga dom svart, så jag gissar att dom blir mörkgrå…spelar inte så stor roll, faktiskt, det blir nog bra, vilket som.

Skulle vilja måla golvet i bussen men då ska man dels veta vilken typ av matta som ligger där, plast eller linoleum, sedan ska det rengöras på ett speciellt sätt för att färgen sedan, inte ska lossna. Låter som ett lätt, tidsödande projekt som jag inte orkar ta…just nu.

Däremot har vi länge snackat om att byta rutorna, åtminstone 2 av dom. Får väl se nu först, hur mycket Camaron kommer att kosta. Man behöver ju inte dessa rutor men det ser inte trevligt ut, sjabbigt, skulle jag vilja påstå.

Vad är det nu med rutor och fönster?

Det verkar som om saker går i skov, här hemma. Är det inte hjul som i hjul hjul, så är det stolar, lampor eller nu då, fönster. Källarfönstren skulle ha varit gjorda, bussens fönster, rutan på Camaron är på gång och vi har jädrigt skitiga fönster på huset 😲

Näpp, nu ska jag ner i källaren och stoppa in gardinerna i tvättmaskinen, minsann. Så jag önskar er alla en toppen måndag!

Vad gör dom, människorna?

När jag var på jobbet, tidigare i veckan, så stod jag och gluttade ut genom fönstret. Fick då se en människa som stod och viftade med armarna. Hon gick runt i små cirklar och jag försökte se vem hon diskuterade med. För att hon pratade, det syntes lång väg.

Men nej, hon hade ingen där, men jag insåg ju att hon pratade i mobilen. Lustigt, tänkte jag, att hon pratar med armar och händer, då den hon pratar med, inte ser det (men alla andra).

Så får jag se samma sak i förrgår, då jag gick en promenad, alldeles allena. Ute på industriområdet står en karl och han går runt och pratar högt, pekar, gestikulerar och grymtar. Det står en kille en bit ifrån, så först tror jag ju att det är till honom han gormar, men nej, när jag kommer närmare ser jag att han pratar i mobilen.

Vilka känslomänniskor det finns, jag undrade om jag gör så då jag snackar i telefonen…men nej, det gör jag inte, möjligtvis kan jag himla med ögonen, och snörpa med munnen om jag blir förorättad men, det är hemma i soffan, inte ute bland andra 🙂

Jag kanske inte är en som gestikulerar då jag pratar, det har jag faktiskt inte tänkt på, hm. Möjligtvis om jag ska förklara nåt och man måste köra med ljudeffekter och kanske rita i luften för att visa formen eller nåt sånt…typ…ish… 😀

Fast det har ju väldigt lite verkan, om den jag ska visa, sitter i andra änden av luren, så tillvida om det inte är ett samtal via skype eller andra samtal med kamera involverad. Men sånt gör jag inte, vill inte sitta still framför en kamera. Dessutom, funkar ju inte den på datorn, himla tur för mig då 🙂

Grannfrun berättade att hon sett en igelkott här utanför, i förrgår, och det påmindes jag om, då det dök upp en annons igår, om att man kan beställa igelkottsfoder och gör man det skulle man få en matskål med en igelkott på, hm.

Är nu detta nödvändigt, kan man inte mata dom med sånt man redan har hemma? Dom behöver man kanske bara mata just nu, då dom vaknar upp, ifall det är sämre att hitta maskar och sånt dom föder sig på.

Så då googlade jag, och japp, hund eller kattmat funkar bra. Så nu står det en skål med det och en skål med vatten, ute hos oss, fast jag är smått lur på att fåglarna kan stjäla den maten, om dom känner för det.

Lösdrivande katter, eller kanske ska skriva katter i allmänhet, brukar dock inte gilla hundmat, om dom inte är svältfödda, så ja, det spelar kanske ingen större roll vem som äter upp det, förhoppningsvis nån som behöver det.

Tråkväder idag med, men regnet kanske sätter fart på grönskan. Jag tittade ut igår och det kändes som om man vore färgblind, allt ser så blekt och färglöst ut, nu, innan löven spricker och gräsmattan blir grön. Men jag vet, då det sätter fart, då går det fort.

Och slutligen, apropå färglöst, har ju sett en del klipp på människor som är färgblinda men som får glasögon som gör att dom kan se färg, vilken lycka. Vi som är förunnade att se alla färger, kan nog inte riktigt förstå känslan, över att plötsligt få se allt vi tar för givet. Önskar att alla färgblinda kunde få dessa glasögon:

Hoppas på en fin dag för er alla!

Bruten arm…eller brutet ben…välj!

Av , , Bli först att kommentera 13

I förrgår, vid läkarbesöket, ska ni få höra, så talade jag om att det jag först, sjukskrev mig för, var axel, armar och armbåge, men att nu upplevde jag benet, som mest besvärligt. Då sa hon, att jag fick välja, vad jag sökte för…eh??? Ok…

Jag valde då benet (hann inte tänka efter där, innan) och det gjorde jag för att jag just då, upplevde det, som det största problemet. På slutet sa hon, att ja, vi får se, men FK kanske inte godkänner sjukskrivningen. Hm, och där skulle jag ha sagt, att jag behöver mina armar OCH ben, i mitt arbete, jag fattar inte ens hur eller varför, man inte, ska kunna söka hjälp, för två olika saker.

Jisses! Och i dom fall, där man jobbar som till exempel personlig assistent, eller andra yrken där du är någon annans armar och ben, tänker då sjukvården eller Försäkringskassan i alla ära, att min, eller din brukare, får anpassa sig efter min, eller din, förmåga att kunna arbeta? SJUKT fel!!!

Nåja, blir det avslag, så tänker inte jag ge mig, aldrig i livet, utan då kommer jag att bestrida deras beslut, någon måtta får det lov att vara.

Februari, och jag gick in i arkivet för att leta fram en bild från 1 år tillbaka, jag hittade två stycken, som jag gillar skarpt, numer ett, den här bilden som jag fotade från en tidning hemma hos ”gammbossen”:

2016-02-25-11.55.34Och den texten är lika aktuell idag, som då, och jag säger ännu en gång, att visst, den med högst röst, hörs ju mest, men för det, innebär det inte att man ens ids lyssna på den som gapar så, nej…hellre då att dom inte lyssnar själv, på vad dom säger och på vilket sätt, jag upplever det mest bara oseriöst och utan sanning.

Nummer två, ja, den är ju inte annat än klockren, hahaa…

2016-02-11-12.04.42-2Fröken ”vet allt” från en Knasen tidning

Önskar er alla en trevlig onsdag!

Skapa arbetstillfällen

Av , , Bli först att kommentera 12

Fettisdag, usch då, fast jag har ju redan testat semmel-wrapen och har inga planer på en semla idag, som sagt, jag kan tycka att dom är överskattade, så jag klarar mig utan. En gång eller två, på ett år, är ju alldeles tillräckligt 😀

Tina fyller jämt idag, och henne har jag ju redan firat, men hon ska få ett grattis, här på bloggen också, och en bild på något gott vi åt i Spanien, en hallon cheesecake, och sedan en bild på ett hus, och om jag inte missminner mig så är det en typ av teater, annars får Tina rätta mig, om hon läser detta, jag tyckte balkongerna såg fräna ut, som bakelser, dom med 😀

Foto1573 Foto1603

Jag har en vän som ligger på lasarettet, h*n har genomgått en större ryggoperation, och vi pratades vid i förrgår. Ett av samtalsämnena föll på vården, och att det inte finns folk. Ska man på en avdelning eller upp på en röntgen etc, så får du ju en följeslagare, men finns det bara en att välja på, så får du allt vackert vänta, och en kanske rätt så simpel och snabb sak att göra, kan ta över en timme, på grund av bristen på personal.

Jag tyckte att där skulle man väl kunna placera, snudd på vem som helst, och det kan ju vara en som gått in i fas 2 eller 3, där dom ska ut och praktisera. På lasarettet räcker det väl med att ha empati och vård och omsorg i hjärtat, att du är social, samt very important, lokalsinne. Då h*n på pekade det där sista , så insåg då jag, att jag aldrig kommer att få ett sånt jobb, jag som knappt kommer ihåg om det är vänster eller höger man ska ta då man varit inne på ett rum.

Nåja, det ser ut som det gör, och garanterat är det fler än jag som haft samma tanke eller fler idéer på hur man skulle kunna skapa arbetstillfällen, fast det ska ju finnas resurser till det med. En annan som jag känner lade igår ut en liten mening om att man skulle skippa självscanningen i butikerna. Och detta bidrog till några kommentarer.

Jag kunde inte låta bli att skriva av vilken anledning jag, inte scannar mina varor. Jag vill inte att företagen ska se ett överflöd av kassapersonal, då kunderna själva kan sköta scanning och betalning, ok om dom fortfarande inte kan göra sig av med all kassapersonal, men en neddragning, skulle dom säkert kunna ordna. Och det vill inte jag bidra till. Så tills motsatsen är bevisad, att detta självscanning system inte bidrar till ökad arbetslöshet utan kanske till och med tvärtom, så tänker jag vägra självscanning.

Att spara in på personalens rygg och armar, kan vi ju göra ändå, genom att inte bygga varuberg och att vända koderna åt rätt håll.

Önskar er alla en toppen tisdag!

Maria Lundmark Hällsten