Etikett: armar

-Ett varv till, ett varv till!!

Av , , 2 kommentarer 13

Jag sa något till Osteopaten igår, som hon säkert hört många gånger tidigare. ”-Hur kan man ens hitta alla onda punkter på det där viset” Hon svarade med ett leende att det berodde på att jag hade så många av dom, haha. Jag gissar dock på yrkeserfarenhet och att man VET, om man kan sin sak.

Har ingen aning om hur länge sedan det är jag kunnat lägga mig på rygg, på ett golv. Det funkar inte ens med 3 yoga mattor på varandra. Det gör så ont i nacke och område över skulderbladen. Så det kändes skönt att hon bekräftade att det inte alls var något konstigt. Hon förstod det då hon la handen på ryggen. Jag är lätt överspänd Eller kanske mer korrekt, jag är jätte spänd över det partiet och detta har även gjort att jag har svårt att ens få armarna över huvudet.

Att jag inte går runt med konstant huvudvärk på grund av det, tyckte hon att jag skulle vara jätteglad över. Och det är jag förstås, jag hatar att ha ont i skallen. Sen tyckte hon att jag var förvånansvärt mjuk i lederna och det var positivt. Det har jag nog varit i hela mitt liv, det enda negativa där är väl att jag är överrörlig vilket kan ställa till det om man inte passar sig. Jag blev i alla fall glatt överraskad då jag lämnade den lilla sessionen. Det kändes som om jag hade ett helt annat gångsätt och det gjorde inte ont nånstans

Jag som nu under en rätt så lång tid, haft värk i höfter och ben, nattetid, har inte vaknat en gång över att jag haft ont…fantastiskt!! Det är knappt så jag vill känna efter för mycket, rädd för att rubba något hon korrigerat. Men hon sa att jag nu skulle låta detta vila till sig i 3-4 veckor. Och sedan kunde jag boka in en ny tid, ifall jag tycker att det behövs.

Så, mina vänner och alla andra, Osteopati är något att rekommendera. Tjejen jag gick till har jättefina recensioner och folk strör lovord över henne. Tror jag det…

Idag är det ingen vanlig dag, för idag är det min och Åkes bröllopsdag

Inte nog med det, Åkes föräldrar hade, om dom levt, firat sina födelsedagar. Elsie född 5/10-1928 och Nicke, 5/10-1926.

Avslutar med en liten anekdot från förr. Sally, har alltid fascinerats av mormors gaggarbilar. Gaggabil är då en 5 årings ord för raggarbil. Vid just detta tillfälle, hade vi varit på Gammlia, och sedan på den sedvanliga cruisingen. Sally njöt i fulla drag, och plötsligt sa hon. -Den här dagen, kommer jag att komma ihåg i heeela mitt liv, och drog ut på orden. När vi snurrat några varv frågade jag om vi skulle åka hem…och hon svarade med hög röst: Ett varv till, ett varv till!!!

Theresé blev lätt oroad över dom tydliga tecknen på ett äkta raggarämne 😀

Men hon besitter även kunskaper att bygga och göra saker, kolla bara in hennes IPad hon gjorde, back then, haha.

Ha en fin dag, allihop!

Skräcken jag kände, går inte att beskriva med ord…

Av , , 2 kommentarer 13

Fattar ni skräcken då man vaknar av att det prasslar och kryper uppe på täcket. Jag slår upp mina blå och denna Superfulis, stirrar mig rätt i fejjan.


Han måste ju ha blivit surare än surast, då vi stoppade kolastölden igår. Fast jag vet inte vad han ville mig. Han är tämligen lealös, och jag ser inga huggtänder heller. Men en skumtomte har han tagit armen om.

Nu förpassade jag honom upp till övervåningen. Där jag faktiskt, band fast honom i julstjärnan. Där kan han stå och begrunda sina synder. Skumtomten fick jag inte loss, den satt som fastlimmad i armarna på Superfulisen 😮


Men nu ska ni få höra vad jag ser, där jag står. På balkongen, däruppe återfinns isbjörnen. Haha, kolla, han har ju fixat ett litet isbjörns spa. Inte undra på att han varit osynlig.


Där trivs han garanterat som fisken i vattnet. Han ser ut att tycka att det var lite för varmt, eftersom han tagit ut en isbitspåse. Tallris och nånting från nån torkad buske, har han också stajlat med. Jaja, tur att han gör det han gillar.

Fultomtarna har jag faktiskt inte sett till idag. Härligt 🙏💯

Nicco kom förbi igår och hon fortsatte röja däruppe. Jag diskade upp glas saker som stått i linneskåpet. Och dom flyttade jag över till ett skåp i köket. Finns mer av sånt där 😏


Hon ska ju ta det här skåpet till sin lägenhet, jag har aldrig riktigt gillat det.


Ska fixa glödlampor till dom här som vi köpt på en loppis för längesen. Undrar bara vart man ska hitta såna glödlampor. Dom gör sig i alla fall bra på nattduksborden däruppe.


Tror det blir en chill dag, idag. Imorgon börjar min 6 dagars arbetsvecka. Tur ändå att jag börjar mina pass på eftermiddagen. Det känns ändå som om man hinner göra lite innan jobbet, då man ändå har lite energi. Eller så är det bara för att jag vant mig vid dessa arbetstider 😀

Ha en fin fjärde advent 🤗

Det sitter i detaljerna, dom där små sakerna

Av , , Bli först att kommentera 17

Det gick ändå bra att jobba igår, över förväntan, till och med. Man får tänka på att jobba nära kroppen. Men tänk vad beroende man är av sina armar och ben. Och är det nåt som gör att man inte kan utföra saker som man brukar, så känner man genast nederlag.

Sen är vi nog ändå snabba på att kompensera, lära om och ändå kunna fortsätta med det man gjort förut. Ibland på nya sätt och andra gånger, mer tillfälligt. Man får lov att ta det för vad det är, annars går vi under.

Nu menar jag inte att man går under för en revbensfraktur, utan tänker mer på dom som går igenom större trauman.

Som att förlora nåt av våra 5 sinnen, kanske främst syn, hörsel och känsel. Eller alla som på ett eller annat sätt förlorat armar eller ben.

Jag tänker också på hur många år, jag gick omkring och var ansiktsblind, utan att faktiskt veta att det finns nåt som heter så och hur man kan bli det. Sedan har jag fått lära mig själv, hur jag faktiskt vetat vem som är vem, utan att kunna beskriva ett ansikte.

Det finns ju andra knep att ta till Detaljer, mina vänner, detaljer. Dom där små sakerna som kanske inte andra tänker på. Jag roar mig med frågespel på mobilen. Här tänker jag att det inte bara är av ondo. Man kan ju även lära sig något.


Ofta kommer samma frågor tillbaka och dom nöter man in. Men så har jag även sett att om frågan kommer tillbaka efter 3-4 omgångar, så ligger svaret på samma plats som tidigare. Detta händer 95% av gångerna, vad jag blev mer förundrad över är att jag kommer ihåg vart svaret kommer att komma.

Alltså har jag ändå ett minne som fungerar på sitt sätt, men inte då det kommer till ansikten.

Men människan är mer komplex än vad vi kanske tror oss veta. Såg detta klipp på TikTok igår. Här var jag mer förbluffad över hur nån kan komma på hur man ska utföra en sån här uppvisning. Det tarvar planering och synkning, hos deltagarna, jisses 😮 Dom kommer 20 sekunder in i klippet.

Själv hade jag varit lost efter första vinkningen, haha.

Ha en fin onsdag, allihop och njut av dom kommande 24 timmarna.

Hellvetans…lät bättre än…

Av , , Bli först att kommentera 14

Ja det var inte många som gissade vikten på strykjärnet, hahaa… här har ni en bild på mitt strykjärn samt järnklumpen, för att ni ska få en uppfattning om storleken.


Och låt mig säga att jag vet inte ens om man kan använda järnet som potentiellt mordvapen, det krävs lite armmuskler för det 💪

Vikten är nämligen, modiga…tadaaa…


Fattar ni vilket gympass man måste ha gått igenom för att stryka lakan med det där? Helt obegripligt. Ligger ens tyget still? Jag tycker att tyngden borde göra att man bara knölar ihop det som ska strykas. Eller punktströk man bara, typ, la ner det och lyfte igen… hellvetans också (hellvetans lät bättre än det andra ordet, haha) vilket jobb.

Då kan man relatera till, att ALLT, var faktiskt inte bättre förr. Och nej nej, glöm det ni tänker säga, jag ska inte testa, jag fortsätter gissa hur dom gjorde istället, och besparar mina armar. Åkes farmor Tyra, använde det som motvikt i hennes vävstol, haha, finurligt, tycker jag.

Jag var upp till mamma en sväng efter jobbet igår. Vattentornet är verkligen coolt med belysningen som skiftar.


På nåt konstigt sätt, har ju vattentornet blivit ett riktmärke för hem. Inte konstigt, då man vuxit upp där. Och tornet syns vida omkring. Alla gånger då vi var barn, som vi åkte till stugan, vinter som sommar, då man äntligen skymtade vattentornet, så sa man säkert högt ibland, och andra gånger tyst i huvudet…nu är vi hemma.

Men hem på riktigt, är där man bor, och där man känner att man vill vara. Där hela atmosfären andas trygghet, trivsel och är ett ställe man längtar hem till. Sen är det absolut inte alla förunnat, att ha ett sånt ställe. Men det behöver inte heller betyda, att man inte kan få det.

Jag är då absolut på den plats jag vill vara, både vad det gäller boende, arbete och livet. Och jag är också glad, att vi inte vet ett skvatt om morgondagen. Vi får leva precis här, och nu.

Önskar er alla en fin torsdag!

Armarna ovanför huvudet 🙆‍♀️ Puh!!!

Av , , Bli först att kommentera 15

Bussfix igår, den ska besiktas på onsdag, så jag begav mig ut för att städa. Men fastnade i målarhinken istället. Inte bokstavligt talat men hade kunnat fastna MED målarhinken under sätet.

Började i torsdags, då jag såg att det blivit fläckar under ett fönster. Jag tvättade, slipade och målade. Men väggarna har varit ljus ljus blå, nu bidde det grått, istället. Och då räckte det liksom inte med att måla en bit utav väggen, nu måste jag ju göra det överallt.

Tänkte då städa den igår men nä, varför inte måla klart det värsta, innan städningen. Problem blir det dock då det sitter saker i vägen som inte ens går att ta bort utan att demolera buss skrället.

Här, mina vänner, fösta jag in målarhinken, la mig på magen och fick öva med armar ovanför huvudet, med penseln i ena handen…fiii faaan. Hade Nicco kommit ut hade hon haft värsta bidraget till TikTok, måste sett helt galet ut. Det är dessutom 2 säten som sitter ihop så jag skulle in, cirka 1 meter 🤪🤓

 


Nå, det får bli som det blir. Den dagen vi ska göra detta mer seriöst så får vi nog ta loss alla säten, lister, byta ut skivorna…ojoj, eller den dagen kanske vi lejer för det eller säljer den
Plockade ner dom vita gardinerna och ska nu färga dom svart, så jag gissar att dom blir mörkgrå…spelar inte så stor roll, faktiskt, det blir nog bra, vilket som.

Skulle vilja måla golvet i bussen men då ska man dels veta vilken typ av matta som ligger där, plast eller linoleum, sedan ska det rengöras på ett speciellt sätt för att färgen sedan, inte ska lossna. Låter som ett lätt, tidsödande projekt som jag inte orkar ta…just nu.

Däremot har vi länge snackat om att byta rutorna, åtminstone 2 av dom. Får väl se nu först, hur mycket Camaron kommer att kosta. Man behöver ju inte dessa rutor men det ser inte trevligt ut, sjabbigt, skulle jag vilja påstå.

Vad är det nu med rutor och fönster?

Det verkar som om saker går i skov, här hemma. Är det inte hjul som i hjul hjul, så är det stolar, lampor eller nu då, fönster. Källarfönstren skulle ha varit gjorda, bussens fönster, rutan på Camaron är på gång och vi har jädrigt skitiga fönster på huset 😲

Näpp, nu ska jag ner i källaren och stoppa in gardinerna i tvättmaskinen, minsann. Så jag önskar er alla en toppen måndag!

Vad gör dom, människorna?

När jag var på jobbet, tidigare i veckan, så stod jag och gluttade ut genom fönstret. Fick då se en människa som stod och viftade med armarna. Hon gick runt i små cirklar och jag försökte se vem hon diskuterade med. För att hon pratade, det syntes lång väg.

Men nej, hon hade ingen där, men jag insåg ju att hon pratade i mobilen. Lustigt, tänkte jag, att hon pratar med armar och händer, då den hon pratar med, inte ser det (men alla andra).

Så får jag se samma sak i förrgår, då jag gick en promenad, alldeles allena. Ute på industriområdet står en karl och han går runt och pratar högt, pekar, gestikulerar och grymtar. Det står en kille en bit ifrån, så först tror jag ju att det är till honom han gormar, men nej, när jag kommer närmare ser jag att han pratar i mobilen.

Vilka känslomänniskor det finns, jag undrade om jag gör så då jag snackar i telefonen…men nej, det gör jag inte, möjligtvis kan jag himla med ögonen, och snörpa med munnen om jag blir förorättad men, det är hemma i soffan, inte ute bland andra 🙂

Jag kanske inte är en som gestikulerar då jag pratar, det har jag faktiskt inte tänkt på, hm. Möjligtvis om jag ska förklara nåt och man måste köra med ljudeffekter och kanske rita i luften för att visa formen eller nåt sånt…typ…ish… 😀

Fast det har ju väldigt lite verkan, om den jag ska visa, sitter i andra änden av luren, så tillvida om det inte är ett samtal via skype eller andra samtal med kamera involverad. Men sånt gör jag inte, vill inte sitta still framför en kamera. Dessutom, funkar ju inte den på datorn, himla tur för mig då 🙂

Grannfrun berättade att hon sett en igelkott här utanför, i förrgår, och det påmindes jag om, då det dök upp en annons igår, om att man kan beställa igelkottsfoder och gör man det skulle man få en matskål med en igelkott på, hm.

Är nu detta nödvändigt, kan man inte mata dom med sånt man redan har hemma? Dom behöver man kanske bara mata just nu, då dom vaknar upp, ifall det är sämre att hitta maskar och sånt dom föder sig på.

Så då googlade jag, och japp, hund eller kattmat funkar bra. Så nu står det en skål med det och en skål med vatten, ute hos oss, fast jag är smått lur på att fåglarna kan stjäla den maten, om dom känner för det.

Lösdrivande katter, eller kanske ska skriva katter i allmänhet, brukar dock inte gilla hundmat, om dom inte är svältfödda, så ja, det spelar kanske ingen större roll vem som äter upp det, förhoppningsvis nån som behöver det.

Tråkväder idag med, men regnet kanske sätter fart på grönskan. Jag tittade ut igår och det kändes som om man vore färgblind, allt ser så blekt och färglöst ut, nu, innan löven spricker och gräsmattan blir grön. Men jag vet, då det sätter fart, då går det fort.

Och slutligen, apropå färglöst, har ju sett en del klipp på människor som är färgblinda men som får glasögon som gör att dom kan se färg, vilken lycka. Vi som är förunnade att se alla färger, kan nog inte riktigt förstå känslan, över att plötsligt få se allt vi tar för givet. Önskar att alla färgblinda kunde få dessa glasögon:

Hoppas på en fin dag för er alla!

Bruten arm…eller brutet ben…välj!

Av , , Bli först att kommentera 13

I förrgår, vid läkarbesöket, ska ni få höra, så talade jag om att det jag först, sjukskrev mig för, var axel, armar och armbåge, men att nu upplevde jag benet, som mest besvärligt. Då sa hon, att jag fick välja, vad jag sökte för…eh??? Ok…

Jag valde då benet (hann inte tänka efter där, innan) och det gjorde jag för att jag just då, upplevde det, som det största problemet. På slutet sa hon, att ja, vi får se, men FK kanske inte godkänner sjukskrivningen. Hm, och där skulle jag ha sagt, att jag behöver mina armar OCH ben, i mitt arbete, jag fattar inte ens hur eller varför, man inte, ska kunna söka hjälp, för två olika saker.

Jisses! Och i dom fall, där man jobbar som till exempel personlig assistent, eller andra yrken där du är någon annans armar och ben, tänker då sjukvården eller Försäkringskassan i alla ära, att min, eller din brukare, får anpassa sig efter min, eller din, förmåga att kunna arbeta? SJUKT fel!!!

Nåja, blir det avslag, så tänker inte jag ge mig, aldrig i livet, utan då kommer jag att bestrida deras beslut, någon måtta får det lov att vara.

Februari, och jag gick in i arkivet för att leta fram en bild från 1 år tillbaka, jag hittade två stycken, som jag gillar skarpt, numer ett, den här bilden som jag fotade från en tidning hemma hos ”gammbossen”:

2016-02-25-11.55.34Och den texten är lika aktuell idag, som då, och jag säger ännu en gång, att visst, den med högst röst, hörs ju mest, men för det, innebär det inte att man ens ids lyssna på den som gapar så, nej…hellre då att dom inte lyssnar själv, på vad dom säger och på vilket sätt, jag upplever det mest bara oseriöst och utan sanning.

Nummer två, ja, den är ju inte annat än klockren, hahaa…

2016-02-11-12.04.42-2Fröken ”vet allt” från en Knasen tidning

Önskar er alla en trevlig onsdag!

Skapa arbetstillfällen

Av , , Bli först att kommentera 12

Fettisdag, usch då, fast jag har ju redan testat semmel-wrapen och har inga planer på en semla idag, som sagt, jag kan tycka att dom är överskattade, så jag klarar mig utan. En gång eller två, på ett år, är ju alldeles tillräckligt 😀

Tina fyller jämt idag, och henne har jag ju redan firat, men hon ska få ett grattis, här på bloggen också, och en bild på något gott vi åt i Spanien, en hallon cheesecake, och sedan en bild på ett hus, och om jag inte missminner mig så är det en typ av teater, annars får Tina rätta mig, om hon läser detta, jag tyckte balkongerna såg fräna ut, som bakelser, dom med 😀

Foto1573 Foto1603

Jag har en vän som ligger på lasarettet, h*n har genomgått en större ryggoperation, och vi pratades vid i förrgår. Ett av samtalsämnena föll på vården, och att det inte finns folk. Ska man på en avdelning eller upp på en röntgen etc, så får du ju en följeslagare, men finns det bara en att välja på, så får du allt vackert vänta, och en kanske rätt så simpel och snabb sak att göra, kan ta över en timme, på grund av bristen på personal.

Jag tyckte att där skulle man väl kunna placera, snudd på vem som helst, och det kan ju vara en som gått in i fas 2 eller 3, där dom ska ut och praktisera. På lasarettet räcker det väl med att ha empati och vård och omsorg i hjärtat, att du är social, samt very important, lokalsinne. Då h*n på pekade det där sista , så insåg då jag, att jag aldrig kommer att få ett sånt jobb, jag som knappt kommer ihåg om det är vänster eller höger man ska ta då man varit inne på ett rum.

Nåja, det ser ut som det gör, och garanterat är det fler än jag som haft samma tanke eller fler idéer på hur man skulle kunna skapa arbetstillfällen, fast det ska ju finnas resurser till det med. En annan som jag känner lade igår ut en liten mening om att man skulle skippa självscanningen i butikerna. Och detta bidrog till några kommentarer.

Jag kunde inte låta bli att skriva av vilken anledning jag, inte scannar mina varor. Jag vill inte att företagen ska se ett överflöd av kassapersonal, då kunderna själva kan sköta scanning och betalning, ok om dom fortfarande inte kan göra sig av med all kassapersonal, men en neddragning, skulle dom säkert kunna ordna. Och det vill inte jag bidra till. Så tills motsatsen är bevisad, att detta självscanning system inte bidrar till ökad arbetslöshet utan kanske till och med tvärtom, så tänker jag vägra självscanning.

Att spara in på personalens rygg och armar, kan vi ju göra ändå, genom att inte bygga varuberg och att vända koderna åt rätt håll.

Önskar er alla en toppen tisdag!

Behöver inte amputeras

Av , , 2 kommentarer 6

 

Det blir ingen amputation av mina armar och ben… jag klarade mig, den här gången. Och inte hade jag heller tennisarmbåge, som jag trodde, utan golfarmbåge, på bägge armarna, mycket stor skillnad och inte visste jag ens att jag spelade golf 🙂
Skillnaden ligger i om inflammationen sitter på över eller undersidan av armbågen, så nu vet vi det. Jag har dessutom en inflammation i slemsäckarna som tydligen finns på många ställen i kroppen, och man har tydligen sådana på utsidan låren också. Jag får ju så fruktansvärt ont där då jag går och smärtan ger sig inte förrän jag stannar av någon minut eller två.
Det är såna gånger man får vara glad att man har sin mobil, då kan man ju alltid låtsas att man står och skriver ett sms tills smärtan gett med sig och man kan fortsätta gå. Men det finns ju bot och bättring på såna åkommor och jag ska nu ta inflammationshämmande mediciner i två veckor och sedan skrev han ut en remiss till sjukgymnasten, så det blir nog bra.
Har ni någon gång sett när en katt tittar på tv? Eloise tittar mer på tv än vad Enya gör, man kan ju undra vad det är dom ser, för det är ju inte alltid som bilderna eller filmerna tilltalar dom. Dessutom noterade jag sist då Enya kikade, att hon rör ju inte bara ögonen då hon tittar, utan hela huvudet far fram och tillbaka, varför gör det det? Vi tar ju in hela bilden utan att röra skallen. Kan det ha något med ljudet att göra? Hm… något att grubbla på, så här på tisdagsförmiddagen.
Tog en bild på kolossen Eloise då hon ligger och jäser på köksgolvet, kolla färgmatchningen:
Vi var ju i bastun igår kväll, Kerstin brun som en pepparkaka, fast det är hon nästan jämt, oavsett årstid, hela hon är impregnerad av solen. Dom hade då bara haft det bra på Gran Canaria, inte toppen väder hela tiden men då kan man ju sysselsätta sig med annat.
Nu ska jag ut och gå med henne om en timme och sedan skulle mamma ringa, får se vad vi hittar på idag. Handla ska jag då göra också, inför påsken, så är det bortgjort. Ni får ha en fin tisdag, allihop!

Tjosan!!!

Av , , 4 kommentarer 3

 

Noterade att en ”ny” bok hade dykt upp i tv rummet, tittade närmare på den och undrade för mig själv vad nu Åke hade grävt upp för…dynga. Det var den här boken:
 
En Jokkmokks Jokke, som skrivit en bok om sitt liv. Han har aldrig intresserat mig och det enda jag egentligen vet att han gjort, är sången Gulli-gullan. Nå, jag började bläddra i den och jag fastnade nästan direkt i den, här får ni ett kort, direkt citat: Nu tog det bara eld i fars praktfulla helskägg och mustascher. Jag har aldrig sett min far så skrämd och snopen. Den synen glömmer jag aldrig, i synnerhet som jag vågar påstå att det var enda gången som jag såg far rakad. Han blev som en ny människa. Slutcitat.
 
Nu har jag inte kommit så väldigt långt i den, än, jag tog nämligen med den på jobbet och nu läser jag den tillsammans med chefen. Den är både sorglig och rolig, den handlar om fattigdom och nöd, dom var elva barn i familjen och pengarna som Jokkes pappa en gång i tiden hade haft, hade människor lurat av honom, men boken innehåller också en del roliga historier och knepiga gubbar och gummor. Jag återkommer då jag läst den klart, så får ni höra om den är värd tiden man lägger ner på en bok.
 
Det blev en något försenad middag igår, då jag var tvungen att stanna av på affären och införskaffa lite föda, innan jag kom hem. Det blev hemkoke potatismoset med ugnstekta frukostkorvar, fyllda med en röra av ost tärningar, bostongurka och crème fraiche, rekommenderas varmt…inte bara att ätas varmt, det är gott också 🙂
 
Sen kom Åke på att han skulle börja riva grindstolparna i staketet. Vi har nu tänkt byta staket, bredda infarten, och sedan bygga ut altanen, och nu är det i alla fall påbörjat.
Han har tänkt få in bussen här på gården, så vi kan städa ur den innan vi ska börja använda den. Sen är det väl inte tänkt att den ska stå här hela sommaren, vi skulle ha velat ha haft tag i en uppställningsplats, någon här som vet av ett bra ställe? Vi kan ju alltid betala en slant, givetvis. Hör gärna av er i så fall, mejl [email protected] eller ring 0730-306518.
 
Idag ska jag nog bara ligga lågt, tror jag. Har så ont i armarna och handlederna, som tur r ska jag upp på lasarettet nu på onsdag, så får vi se om dom hittar nåt galet. Nå, jag önskar er alla en fin måndag.