Etikett: kubbe

Det är alltid på marginalen!!

Av , , 2 kommentarer 15

Igår gick jag och Winstone, Spårvägen ner på morgonpromenad. Visst ser ni att man kan tro att Winstone försvunnit, då man kastar ett getöga bakåt.


Men han är där, väl kamouflerad av all snö.


Passade på att fota huset dom bygger därnere. Ska bli kul att se hur det tar sig ut, då det står färdigt.


Vasaloppet (eller brevbärarloppet. om ni frågar mig) stod på och jag råkade sitta i soffan då det var slutspurten för vinnaren. Det enda som är riktigt roligt att se. Och vilken glädje att han höll ända in över mållinjen. Det var nästan som om man stod där själv och hade satsat en tusing på vinnaren, men man tror att det ska vara precis som vanligt. Det var nära, men det höll inte ända in. Fast nu gjorde det, det, så underbart!

Mathias Munther är en kille som jag tävlat emot, flertalet gånger. Igår fyllde han år och jag kollade lite i mitt bloggarkiv, om jag skulle hitta nåt roligt om honom. 2009 var vi i Kubbe och tävlade.

Jag var ju rätt novis på den tiden med bara en provsommar innan. Jag fick äntligen en tid, helt underbart, och jag fick köra 7 kvalomgångar och en semifinal. Mina tider var väldigt jämna och i semin skrev vi 9,41 som min tid, jag körde 9,45 och var bara 1 tusendel från Mathias Munthers satta tid. Därmed var jag ute ur tävlingen med den lilla tiden som skillnad, men så är det i dragracing, inga sekunder här inte, det är alltid på marginalen!

Så där var jag ju så nära som en tusendel, men det höll lik förbenat inte. Men kul var det i alla fall med alla tävlingar vi var runt på. Även om det kunde kännas slitigt, ibland. Tänk om ryktet jag hört, att en eventuell bana kommer att byggas här i Umeå med omnejd, slår in. Det hade ju varit en dröm på riktigt 🤩😍

Kepsen jag köpte till Åke fick lämnas igen, tyvärr var den enda storleken dom hade kvar, för liten. Nåväl, keps är väl kanske inte ett prio 1 över vad han behöver, men det är sällan man hittar en som skulle passa perfekt.

Perfekt blev det i alla fall med pannkaka till middag, Körde en pannkaka virgin, till Åke, och en med specialmjölk till mig.


Apropå att hitta rätt, så får vi väl hoppas att dom flesta som gifter sig, har hittat den rätta. Jag såg ett så roligt frieri igår. Det passerade i Facebook flödet och jag letade upp det på youtube. Så här kan ni kolla in vad killen gjorde för att få till det.

Vilket frieri, va…

Hoppas på en fin måndag, för er allihop!

Nu är det över

Av , , 2 kommentarer 5

Så var den midsommar/Wheels/familjevecka över och Theresé, Anders och Sally är snart hemma igen. Dom for efter middagen igår och har sovit över på hotell, mitt på hållet någonstans. Jag tyckte det såg ut som pappa Anders var lite småsugen på Sallys prinsesstält då det stack ut ett par ben därifrån:

001

Men det var nog för att han skulle packa ihop tältet innan avfärden… hoppas vi då 🙂 2 meter Anders är aningens för stor för dom där barntälten.

002

Vi gjorde inte så mycket igår, packade bort kalas grejerna och vevade in markis, stoppade undan partytält och pangade ballongerna. Det blev ju så pass bra väder att det nästan, men bara nästan, blev för varmt för att man skulle idas göra någonting överhuvudtaget. Inte heller Eloise gjorde många knop, hon låg och såsade inne i tv rummet:

004

003

Ser ju ut att kunna bli bra, idag med, vilken tur då att man är ledig och kan göra vad man vill, nästan… ett måste är att sätta mig ner och anmäla Nicco till sommarens tävlingar, den första blir redan nu till helgen, i Piteå, nästa helg är det Fällfors och helgen därefter Sundsvall.

När vi sedan liks är därnere, snudd på halvvägs till Uppsala, så fortsätter vi ner till Järlåsa och våldgästar familjen Hällsten-Söderberg några dagar, det blir ju hur bra som helst.

Sen får vi se vilka tävlingar som återstår, Kubbe åker vi till om det nu är någon tävling där, och eventuellt Tierp i slutet av augusti, men det är bara ett kanske, än så länge. Nu i veckan ska då junioraren skruvas ihop och metanolen inhandlas, och provstartas bör den ju också. Nu ni, körs det igång 🙂

Önskar er alla en fin dag!

Skyltar

Av , , 30 kommentarer 6

Återigen dags för fotottriss och nu är temat skyltar. Jag börjar med en frän skylt som mötte oss alla uppe på Kubbe dragway, ifjol, då vi skulle tävla:

Tilläggas bör att det några dagar innan hade varit skriverier om just björnar, så ingen skulle ju gå säker, men efter att ha läst några rader på följande skylt så gick det upp ett ljus.

I depån hittade vi sedan följande lilla skylt, inte sämre än den första, utan kanske till och med snäppet roligare:

Och eftersom nu detta hade lite med dragracing att göra, och vad vi sysslar/pysslar med på somrarna så kommer baksidan på vår buss, väl till pass, håll till godo:

Och här kommer en liten förklaring till vårt team namn, RockStone, jag heter ju som bekant Hällsten, i efternamn (även Lundmark som gift), och översatt till engelska så skulle det bli Flatrockstone, men vi tog bort det första ordet, flat, och då blev det Rockstone.

Vidare kan jag nu gå vidare och förklara varför då hunden, nu heter Winstone… ser ni kopplingen? Win – Stone, jepp, så ligger det till 🙂

Fler skyltar hittar ni här: http://fototriss.blogspot.se/

Jag snubblade över…

Av , , 2 kommentarer 8

 

Jag roade mig igår (det är ju tur att man kan göra det ibland), med att kolla runt på nätet, vilken cup, jag och Nicco har kört i sommar. Jag har ingen koll på detta utan vi har bara anmält oss och kört, det brukar ju ordna sig ändå, på ett sätt eller ett annat.
Nu snubblade jag då över en sida: http://hem.passagen.se/nrd/ och det är alltså en cup som heter North Race Division, som vi varit med i, som körs och räknas i Piteå, Fällfors, Kubbe och Sundsvall.
Sundsvall har vi inte tävlat i, så där har vi inga poäng att räkna med. Men döm om min förvåning då jag först ser att Nicco, trots alla sina missöden lagt sig på en 19 plats av 32, och ännu mer förvånad då jag ligger på en andra plats… jojo, där ser man 🙂
Jag måste ju också få skryta och njuta av den andra platsen nu, för tyvärr är det kvar en Sundsvalls tävling och den ska vi ju inte heller köra, så jag kommer förmodligen att förlora den platsen. Och skulle jag av någon outgrundlig anledning, helt plötsligt ha begåvats med lite matjord i fickorna så innebär den andraplatsen att man får 50% av anmälnings avgifterna tillbaka, under nästa års tävling. Och då… får vi nog allt ta och köra Sundsvall också, om vi kan pressa in det någonstans.
Relativt lugnt på jobbet igår, vi gjorde en mjukstart med en längre promenad med hunden och sedan löste vi melodikrysset, inte ofta vi får göra det i direktsändning och dessutom klicka på skicka in knappen innan sista låten var spelad. Idag får vi se vad det blir, säkert kommer dagen att gå och ikväll sitter jag här och tänker att det var ju inte sååå jobbigt med en 20 timmars arbetshelg… man kan ju tänka så då den är bortgjord.
Önskar er alla en fin söndag!

En pizza utan deg… och ost

Av , , 4 kommentarer 10

 

Så var det lördag igen… snopet, hur en vecka kan försvinna så där. Jag träffade ju Anna igår, vi tog en kaffe på strömpilen och pratade om livet i allmänhet. Hon och hennes sambo piper iväg till utlandet om några dagar och har tänkt vara borta i två veckor… vilket lyx, och det är inte mer än att man kan vara lite avundsjuk. Fast å andra sidan så är man väl alltid det på dom som har kvar av sin semester.
När vi var på väg till Kubbe, satt Nicco och Rickard och spelade ett spel. En massa kort som skulle dras och vissa saker skulle dom väl bara svara på och andra kort var saker som skulle göras. Givetvis såna saker som är lite skämmiga och som tar emot att göra.
Nå, nu är jag egentligen emot att man ska busringa till folk, fast just det här samtalet, som inte heller gick till en privatperson utan till ett företag, var inte annat är hysteriskt roligt, jag ber så hemskt mycket ursäkt för att jag satt och garvade.
Rickard fick nämligen i uppdrag att ringa till en pizzeria, där bad han att få beställa en pizza… utan ost… och utan deg, dessutom undrade han om han kunde få den hemkörd.
Nu fick vi ju inte höra svaren han fick men Rickard sa att killen först lät frågande (inte så underligt) och jag ser framför mig hur han sänker sina ögonbryn och grunnar. När Rickard så upprepar sin fråga och ber om hemkörning får han en lätt utskällning, det begriper han väl, att han INTE kan få en pizza utan deg… det är ju ingen pizza heller, och sedan slängs luren på.
Jag kommer ju ihåg då vi höll på med busringningar i yngre år, då slog man ju bara ett nummer i luften och babblade på, för det mesta satt vi nog hemma hos min bästis Annica, dels för att hon var ensam på dagarna, och för att dom hade dubbla telefoner. Så en av oss började ringa, när vi sedan fick svar så lyfte nästa på luren och då var vi tre på tråden. Enbart för att göra folk ännu mer förvirrade.
Till vårat försvar skulle jag vilja påstå att vi nog var rätt så snälla ändå, inga skrik, svordomar eller dumförklaranden, utan bara…babbel.
Önskar er alla en fin lördag!

Satt och spånade…

Av , , 4 kommentarer 5

 

Detta är en balaklava:
De vill säga en huva som till exempel Niccolina bär under tävlingarna, dock inte att förväxla med baklava:
Vilket är en typ av bakverk.
Nå, nu vet ni vad en balaklava är för något… och tittar man i socklådan kan man minsann hitta några balaklavasockar om man inte noterat det stora hålet i hälen innan man lade in sockarna där.
Jag hittade nämligen ett par sådana i buss garderoben då man satt i Kubbe och frös om fötterna…hm, och kunde inte låta bli att göra kopplingen mellan huvan och sockarna, vadå, hålet är ju detsamma 🙂
Vidare satt jag och spånade (därnere i Kubbe) på detta med soloresor. Det är ju när man får köra en repa själv. Och då får man faktiskt göra i princip vad som helst, huvudsaken är att man tar sig över startlinjen och att man inte korsar banan.
Hm…*klurade*, om jag får en soloresa, sa jag till Nicco och Rickard, DÅÅÅ…ska jag burna…köra 100 meter, tvärnita, veva ner rutan och vifta med armen, burna igen och göra så, fyra gånger, sedan kör jag själv ner på retursträckan, och fortsätter göra samma sak, där borta i skogen, med ett tillägg, jag kliver ut ur bilen och vrålar och tjoar lite också, moahaha…
Vad tror ni om det upplägget… får jag åka plingplong taxi till psykdoktorn då, eller?
Ja, nu har man då varit tillbaka i vardagen igen, under två dagar, och jag kan inte låta bli att tycka att det är skönt att bli ledig i tre dagar nu, låter ju otroligt lyxigt, men det finns saker att göra här med. Som att städa till exempel, känns som om det har kommit i skymundan.
Åke är fortfarande hemma och är sjuk, låter som ett ånglok då han andas och hostar så det räcker och blir över. Jag har då klarat mig (ta i trä) men Nicco säger att hon inte har någon röst, på morgonen hade jag nu tänkt skriva, men det kan jag ju inte göra då hon inte kliver upp förrän vid lunch, nå…ni fattar.
Han har då lyckats demolera och plockat bort kamaxeln på dragstern och det är den som gått sönder. Så idag får han ringa och kolla om någon har en sådan i gömmorna. Fredag är ju sista dagen att anmäla sig till Tierp och jag tänker inte betala 3300:-, vilket det kostar att tävla där, om vi inte kommer att åka. Men det ordnar sig säkert… tror jag då.
Hoppas ni alla får en bra dag!

Hemma igen…

Av , , Bli först att kommentera 8

 

2012-08-04, kl. 11.15:26, för att vara exakt, beslutades det att vår datamängd vi hade laddat pinnen med, var förbrukad, därav den uteblivna uppdateringen, från Kubbe raceway… men den kommer ju nu 🙂
På lördagen regnade det, regnade mer och öste ner, ingen blåst och ingen direkt värme heller, som gjorde att det var ytterst svårtorkat. Jag roade mig med att klä ut våra döskallar som brukar hänga med på bussturerna, den nya skallen fick låna hörselkåporna (han är ju inte van vid ljudet än) och det gamla invanda huvudet fick simglasögon istället, det var bara snorkeln som saknades, måste tas med till nästa tävling (noteras i kom ihåg blocket).
Klockan tre klubbades det att lördagens körning skulle ställas in, mycket tråkigt men bra att ändå få veta, då kan man ju roa sig med annat än att gå och vänta… och hoppas.
Jag byggde också ihop en liten bro för att kunna komma sig in i bussen något så när torrskodd:
Camaron gick igenom besiktningen, men dom tycktes ha lagt märke till en eller två droppar olja på ett ytterst svåråtkomligt ställe som dom ville att vi skulle hålla koll på. Så vi lyste, torkade med dom medel vi har (blev lite lite svart på papperet) men något läckage handlar det då inte om. Åke har ju däremot tvättat motorn och då kan ju såna där droppar dyka upp, som inte hunnit rulla av.
Junioraren gick också igenom, inga problem, vad som kan tyckas lite retfullt är mångas brist på intresse att vi har rätt sorts klädsel på oss. Dom bläddrade bara igenom Niccos klädgalge och sen var det klart. Men visst, och återigen, det är vi, som förare, som först och främst ska se till att vi har dom grejer som krävs för att ha ett fullgott skydd, om en olycka skulle vara framme. Och all tävlan och dom kläder samt utrustning vars fabrikat vi väljer att använda, har vi själva godtagit och dom andra svärs sig då fria från vad som eventuellt kan inträffa.
Som det till exempel står i våra handskar och jag citerar:WARNING This article is sold without warranty, expressed or implied, no warranty or representation is made as to this product´s ability to protect the user from any injury or death. The user assumes that risk. Slutcitat.
Mja, med andra ord, vi har valt dessa handskar utifrån säljarens rekommendation, vi måste ha flamsäkra saker på oss, men… om jag trots det får brännskador så kan jag inte säga ett smack om det, ingen hålls skyldig utan jag får allt vackert ta den smällen själv, jojo.
Men så är det väl med dom flesta saker vi köper, det har ju till och med suttit varningslappar: ej lämplig till barn under tre år… på skallror, jamen vilken treåring leker med skallror då??? Nåt vi kan klura vidare på 🙂
Åke kände sig ur gängorna så vi firade vår 28 årsdag med en fanta och lite godis, en gratis rundvandring i depån och vila… jojomensan. Vi iddes inte heller gå till hangarpuben utan satt under markisen och småhuttrade, tills vi gav upp och gick i säng.
Fortsättning följer imorgon… god natt!

Det snöar i Kubbe!!!

Av , , 4 kommentarer 10

 

Nja, inte riktigt sååå illa, (moahahaa) men det regnar och är grått, fast det sjunger man ju att det gör detsamma, eller hur var det nu? Jag tänkte det igår, på vägen hit, undrar just hur man är funtad egentligen, man packar och bär saker, lastar bilar, moppar och dragster, handlar mat och planerar in i minsta detalj och sedan åker man 16-17 mil för att sitta på ett nerlagt flygfält en hel helg… och dessutom visste vi även denna gång att det faktiskt skulle regna, åtminstone idag på morgonen.
Nå, som jag skrev från Fällfors, vi lever alla på hoppet och det brukar funka, än har ju ingen tävling regnat bort, för vår del, och det kan vända som genom ett trollslag.
Nu är i alla fall kaffet kokat, slicksen ska sättas på Camaron, plåtarna ska skruvas fast på dragstern och sedan ska dom besiktas, så det bara är att köra så fort tillfället ges.
När man möts i elimineringarna så försvinner ju alltid hälften av alla tävlande tills två återstår, åker man ut står det bye på papperet, och det där bye hänger ju med till slutet, så en som inte är insatt kan ju tro att detta handlar om namnet på en tävlande. Sally sprang då runt runt i ring i Järlåsa, på taklagsfesten och ropade glatt: Heja Bye, heja Bye, heja Bye! Ja, hade det varit en tävlande hade h*n legat bra till på varenda tävling 🙂
Anders sa också att detta hade kommit upp då en speaker snackade och plötsligt sa: Men vem fan är Bye? Hahaa… han hade tillfälligt hjärnsläpp den gången.
Ja som sagt, holen hiner inte här, Sally, men om du hade varit med oss hade den säkert gjort det i alla fall. Ha det gott allihop!
 

Ingen ”kattastrof”

Av , , 2 kommentarer 6

 

Rörmokaren var hit i förrgår, så nu är röret fixat däruppe, med andra ord så förlängde han röret en bit så att det inte ska sträva utåt hela tiden och anlita på deras klisterkuddar som dom använder (hmphff). Nå, det sitter då och lossnar det så lär jag vara den första att höra av mig till dom och då ni…
Vad jag tänkte på när killen kom hit, är att om jag, själv, går in hos någon och jag till exempel öppnar en dörr för att göra nåt i det rummet, då stänger jag dörren igen, då jag går ut. Är lampan släckt, ja, då släcker jag, man lämnar ju saker som man hittat dom, eller?
Jag påpekade tre gånger att vi har katter här och dom får inte vara däruppe så stäng dörren, stäng ytterdörren för vi har katter, jag stänger här för katterna ska inte vara här osv. Sen går han ner i källaren för att stänga av vattnet, fixar röret och sedan åker han iväg.
Två timmar senare går jag ner i källaren för att ge katterna mat, tror ni han har stängt dörren in till tvättstugan, dit han var in för att uträtta sitt ärende… nej, och jag lovar, detta är inte första gången det händer. Vi har fyra STÄNGDA dörrar därnere, och dom är stängda för att katterna inte ska vara där, och nu vet jag varför Enya var osynlig i två timmar…hon var på utforskningsuppdrag, vad annars.
Det är ingen ”kattastrof” utan det handlar mer om sunt förnuft, varför ska det vara så svårt att vara förutseende, att tänka till lite extra, att ta hänsyn och respektera människorna och speciellt då man är hemma hos någon? Eller är jag konstig som tycker så?
Jag hade jobbat i över ett år hos min förre chef, Annika ni vet, då hon frågade mig vad jag tyckte om hennes/deras stora badrum (hon har sin arbetsplats hemma i huset).  Jag har ingen aning om hur det ser ut, jag har aldrig varit dit och tittat, svarade jag. Då blev hon jätteförvånad, men detta var min arbetsplats, jag behövde ju inte vistas i hela hennes hus för att utföra mitt arbete, jag hade tillgång till kök, en liten toalett och kontoret, thats it.
Jag kommer ihåg att hon åkte iväg på en affärsresa till Kina, då jag bara jobbat hos henne i två veckor. Jag blev med andra ord lämnad ensam i huset. Och jag visste inte om jag skulle tordas ställa undan disken i hennes köksskåpar, för hon kunde ju faktiskt tycka att det var att snoka runt om jag gjorde det.
Men, jag tog mod till mig och fixade det, och det var helt ok, för hennes del. Grejen var ju att jag inte kunde fråga henne och man vet ju inte, det är inte alla som vill ha främmande människor som gluttar i ens skåpar, så är det bara.
Numera känner vi varandra så pass att hela hennes hus är öppet för min beskådan om jag så ville, men nu är det ju annars, nu vet jag det och då är det ok.
Ikväll blir det att åka iväg till Kubbe och ladda inför morgondagens tävlingar (får vi väl nu hoppas, så det inte sätter igång att regna), det ska bli kul och jag ser fram emot att gasa lite, igen. Önskar er alla en fin fredag!
Maria Lundmark Hällsten