Etikett: nässelutslag

Ingen snäll kille, det där, inte!

Bastun ingår inbringade noll kronor till vår planerade middag, någon gång i vår. 6 trisslotter, noll kronor. Fast jag vet inte om någon blev förvånad, kanske lite, då man inte ens skrapar in 30 spänn.

Jaja, det är ju inte för triss skrapet vi träffas…och nu ska jag gå ut med en hemlighet, det inte så mycket för bastandet heller, ingen bastar numer :D Haha…fast den slås igång och vi njuter av värmen, sedan sitter vi i själva loungen och där dricks det vin, kaffe eller vad man nu kan behaga att medtaga.

Men är det någon som känner för att basta så är det ju bara att göra det.

Det pratades bland annat om Ingmar Stenmarks debut i lets dance (inget vi ser på) och sedan Ferry, som varit med i programmet, Renées brygga. Ferry är förmodligen ett namn som för evigt kommer att sitta fast etsat i mitt huvud, och borde kanske göra det på Theresé också.

Hon fick körtelfeber då hon var 13 år. Hon såg rätt risig ut, uttorkade läppar efter 3 veckors hög feber, liggandes i soffan. Så hon fick en tid på vårdcentralen, där läkaren hette just Ferry, i efternamn.

Då han träffade henne så var hans första ord, nåt i stil med: Men det var det värsta jag sett, hur du ser ut!!! Sedan blev vi uppskickade på infektion, där dom erbjöd henne att läggas in, men hon vägrade, hon skulle ligga hemma i soffan och så fick det bli.

Inte så värst långt efter det, så hade jag på ÖoB, köpt en påse godis, ny smak, björnbär. Theresé åt av dessa godisar och på kvälls kvisten började hon klaga över att det kliade. Jag kollade in ryggen och där var det rött, irriterat och det blev bara värre och värre.

Jag ringde sjukvårdsupplysningen, där dom undrade om det var små röda prickar. Små röda prickar sa jag….det är stora blaffor över hela ryggen upp mot halsen och dom står ju ut en centimeter. Då rådde hon oss att åka upp på akuten.

Läkaren som mötte upp och tog emot oss var…tadaa, Ferry. Och gissa vad han sa till Theresé då hon visade upp sin rygg…det var det fulaste jag sett, hur du ser ut. Hade jag haft kamera så hade jag fotat detta.

Snäll kille, den där Ferry :D   Nå, det var nässelutslag fast i en värre grad än vad som kanske är mer normalt. Vi fick stanna kvar så pass att dom såg att det lade sig, efter viss medicinering. Och sen vet jag aldrig mer att hon fått dessa utslag. Inte heller att hon, mig veterligen, träffat på Ferry igen :D

Jag ska inte träffa någon Ferry idag, däremot en Helena, vi har lite business ihop, förstår ni, som jag inte tänker avslöja här och nu, men kanske sedan. Önskar er alla en fin fredag, och avslutar med ett litet helgtips, kanske :D

10419505_10152846549583077_5314859057928556050_n

 

Ingenting ovanligt… för oss!

Av , , 2 kommentarer 6

 

Oj vilken röra det blev igår. Ska börja med att skriva att Nicco… i förrgår, fick en massa utslag som började i ansiktet och spred sig med rekordfart över hela kroppen. Jag gissade på nässelutslag, dels med viss erfarenhet då Theresé, en gång i tiden haft likadana, och inte måttligt heller. Det lade sig i alla fall och vi tänkte inte så mycket mer på det.
Vi gjorde inte så mycket igår, var ut en sväng, min kusin André från Malå, kom förbi, han skulle kika på en bil. Vi åt middag och sedan skulle vi gå iväg till familjen Jonsson och den lilla glöggbjudningen.
Nicco kom ner och sa att utslagen kommit tillbaka, vi hade tidigare läst detta lilla stycke om utslagen: I ovanliga fall kan nässelutslagen övergå i en allergisk chock. Först kan man till exempel känna att läpparna och tungan domnar, eller att man blir röd i ansiktet. Man kan även få klåda som ofta börjar i hårbotten och som sedan sprider sig till ansiktet, näsan och tungan. Det kan även klia i händer och under fotsulor. Om man får ovanstående symtom ska man ringa 112 för ambulans eller snabbt söka hjälp på sjukhus. Får man inte behandling kan man snabbt bli sämre.
Nå, jag sa till Nicco om det skulle bli sämre så skulle hon ringa till mig, och med dom orden halkade vi iväg mot Dragonfältet.
Vi var först på plats och det dröjde inte länge så dök Jitte upp och därefter Brälla och Lena. Först blev det kaffe med tillhörande radiokaka och saffranskaka, sedan sattes glöggpannan igång och vi fick smaka både fjolårets med saffrans smak och årets med choklad/kaffe smak.
Sedan dukades det tunga artilleriet upp, det var bara att välja vad man ville ha, gin eller Explorer eller annat drickbart. Mats plockade fram en likör vi skulle testa, med namnet Fireball:
Det är en kanelsmakande whiskey men gå under likör. Mycket god med aningens hetta efteråt.
Då ringde Nicco. Hon kände av det i överläppen och hade fått det i hårbotten osv. Jag ville att hon skulle ringa sjukvårdsupplysningen och höra vad dom skulle säga. Och så klart, dom ville att hon skulle åka upp på Ålidhems hälsocentral. Vi räknade ut att snabbaste sättet var att hon och Rickard (hennes kille), skulle komma till oss så skulle vi ta taxi därifrån och så fick det bli.
När klockan var snudd på halv tolv skickade jag ett sms och tackade för kvällen, vi insåg att det inte skulle bli nåt mer festande för vår del så…
Innan vi ens var inne så hade utslagen lagt sig, hon hade lite på benen och under fotsulorna. Läkaren sa i alla fall att den troligaste anledningen till detta var den avslutade penicillinkuren, det var det mest typiska att det dök upp nässelutslag en vecka efter avslutad kur.
Hon fick ta sex kortisontabletter och ett annat piller och idag ska vi upp på apoteket och hämta ut en kur hon ska äta under fem dagar så ska det ge sig. Vilket avslut på kvällen.
Sen blev det lite twilight däruppe på vårdcentralen då jag ringde efter taxin. Dom skulle komma på tio minuter. Med några minuter kvar fick jag ett sms. Umeå taxi kommer med taxi nr 63 om tre minuter… avsändare Mats Jonsson. Ehhh…
Jag visade Niccolina vad som stod, smällde igen mobilen, tog upp den igen och skulle visa Åke och Rickard som lät ytterst tveksamma till att det faktiskt stod Mats Jonsson, dom var inne på att det var han som skickat det men hur skulle dom veta att vi ens ringt till taxi. Och gissa vad… nu fanns inte sms:et kvar.
När taxin dök upp så var jag tvungen att fråga om dom skickat ett sms, och det stämde, jamen det försvann ju? Ja svarade killen, det är ett flaschsms, och det ligger tydligen inte kvar. Aha, men det stod att det var från Mats Jonsson och det var från hans mobil, jag senast fått ett sms ifrån, så där var det nog min mobil som spökade. Det skulle ha stått Umeå taxi.
Taxikillen var en rolig snubbe, han berättade om allt möjligt från Jesus på korset och varför vi firade hans återuppståndelse med att äta ägg och varför??? Sedan flöt samtalet över till någon hårdrocks festival i Haddingen där det var stökigt värre under ett tag och efteråt var det ingen som visste om det hadd vatt nått.
Hem kom vi och i säng tog vi oss, tror jag tittade på klockan sista gången vid halv två, kan ju vara en av an ledningarna till varför vi sov, aningens längre i morse. Som sagt, när det gäller oss så kan saker och ting aldrig gå som planerat utan man ska alltid räkna med det oförhappandes som brukar inträffa. Det blev i alla fall en innehållsrik dag som vi förmodligen inte kommer att glömma.
Önskar er alla en fin fjärde advent!