Etikett: akuten

Vad kommer intyget att förtälja 🤔🤣

Av , , Bli först att kommentera 11

En trevlig, mindre trevlig och väldigt lååång dag, blev det igår. Jag och Elisabeths vadhållning slutade ju trevligt, sist. Vi kom överens om att jag vann, och hon kom då hit med fika.

Dessförinnan hade jag fått mig en tid på vårdcentralen för en bedömning av min dammsugartå. Där tyckte läkaren att jag kunde, om jag ville, åka upp och röntga om man nu ville vara säker på att det inte var nåt allvarligare.

Remissen räcker 24 timmar, så jag åkte ju hem och tog den där fikadejten. Elisabeth hade med en Budapestrulle och jordgubbar, det satt som en smäck. Jag har aldrig ätit en sån förut, och detta var då inte sista gången.

Med facit i hand, så här efteråt, så skulle jag nog ha ätit mer än en smörgås till lunch och en tugga banan. Vem är liksom hungrig i värmen. Fika går ju alltid bra
Men sen… jo man vet ju att saker kan ta tid. Och vår kväll, ursprungligen, var planerad till cruising med Theresé, Sally och Winstone som medpassagerare, fast den planen gick i stöpet.

Jag började på röntgen. Positivt inställd, det är nog inget ändå…ish.


Elisabeth hade sagt att om man fick en grön lapp i näven, så hade dom nog hittat nåt. Jag fick en orange och med order om att gå ned på akuten.

Jag fick till och med frågan om jag hittade ner dit och jag svarade helt ärligt…nopp, så jag fick ledsagning dit…haha, underbart.

Även här, positiv, det gick liksom så snabbt.


Där fick jag ett blått armband och sedan fick jag sitta där i timme efter timme.


Det jag såg, som fanns att tillgå, var en godis automat, och den användes flitigt av dom andra i väntrummet. Jag tittade inte ens dit, var mer orolig över att om jag hade ätit nåt, som innehöll socker, så skulle jag väl åka på blodsocker fall och hamna i nåt annat rum.

Skrev på FB att jag var både trött och hungrig. Och då händer nåt. Helt oväntat kommer det in en sköterska, hon går direkt fram till mig och frågar hur det går, och om jag vill ha en näringsdryck och en macka… ehh, ja, säger jag, om det går att fixa. Tjopp tjopp så kommer hon med det, vilken pärla. Men hur kunde det komma sig, för ingen annan i väntrummet blev erbjuden det.


Nåja, då jag började misstänka trycksår efter allt sittande och mina ben höll på ge upp hoppet om att ens kunna ställa sig upp igen, och jag började ändra utseende, så blev det äntligen min tur.

Och jag fick börja med en Covid test. Ehhh alltså måste man testas även fast man är vaccinerad och frisk. Jajamen, vi testar alla.

Ok, jag har ju inte behövt ta nåt sånt så jag stoppade henne, typ hold on hold on, hur ska jag sitta och ska jag tänka på nåt speciellt. Alltså ska man andas genom mun eller näsa eller…nej, du kan andas som vanligt, genom näsan. Och tjopp så var även det gjort.

Äsch, inte var det sååå hemskt. Visst det pillade till i hjärnan, och man ville nysa efteråt, men jag borde egentligen, ha blivit erbjuden en leksak från den lilla lådan, för föredömligt beteende.

Sen kom läkaren. Jo men det är en fraktur, inte i tån, utan ovanför. Och en flisa har lossnat och sticker in i leden. Men det är inget dom kommer att göra nåt åt. Kan ju ta lång tid innan det känns normalt igen, fast ärligt, så är jag glad att slippa operation. Utan detta ska lösas med hjälp av träskor eller skor jag tycker känns bekvämast att gå i. Men jag fattar, det ska vara hårt under foten. Mina tår ska tejpas ihop under dessa 3 veckor, och jag kan äta Alvedon. Sjukskriven i 3 veckor också.Undrar vad dom skriver på intyget…misshandlade tån med dammsugare. Och vad står på mitt intyg från förra akutbesöket…bräckte revbenet då hon hoppade ner i frysdisken på Willys…ja, det är ju ingen lögn…tyvärr 🤣

Theresé hämtade mig och eftersom Sally var lovad en cruising, så gjorde vi en lokal sådan. Hon älskar det, och tycker att detta är livet, haha. Theresé lånade min mobil och fotade.


Och vet ni vad som dök upp i dagens minne på FB, jo detta.


Hon älskade gaggabilar och cruising, och det gör hon ju än.


Hoppas på en fin dag, för er alla

Dom kommer och dom går därifrån, förhoppningsvis!

Av , , Bli först att kommentera 12

Nu backar jag bandet till i måndags och besöket på Akuten. En liten värld för sig, dit människor kommer och förhoppningsvis, lämnar, på egna ben.

Nicco1Det finns ett rum bakom det större väntrummet, där man blir uppkopplad till olika apparater. Finns britsar för x antal personer, nu gissar jag, men det kanske är 6-8 stycken som kan ligga där.

Inga dörrar eller väggar, utan bara draperier mellan britsarna, vilket innebär att du är rätt så utlämnad, finns inget privat. Ungefär som när du ska hämta ut medicin på Apoteket och man kanske har frågor eller så undrar personalen om man vet detta och detta om det här preparatet.

burkSjälv är jag inte brydd över det här, om det handlar om mig, vem bryr sig egentligen? Det är väl knappast nån som lyssnar, ringer upp Tv nyheterna och berättar vad dom nyss har hört. Men det finns ju ändå dom som kan känna sig obekväm, och allt blir bara jobbigt.

Så kommer det då in en yngre tjej, hon går bredvid en bår som styrs av en ambulansförare. Jag tänker att snart kommer väl hennes föräldrar, det kanske har hänt nån olycka, ja, man spekulerar, vad annat kan man göra för att få tiden att gå. Hon står dock på sina ben, och dom är extra vänliga mot henne.

Sen är det dags för utfrågning! Det kommer en kvinna och sätter sig vid hennes brits och börjar med frågan, hur gick det här till då? Tjejen vill inte svara, det hör jag på hennes röst, hon tycker det är jobbigt.

Ja, fortsätter kvinnan, vad tog du för nåt? En suck hörs och hon svarar Alvedon. Hur många tog du, varför tog du dom, har du gjort det här förut, vad tog du då…blablabla. Men alltså, så fruktansvärt dåligt. Hur kan man göra så här med en människa som mår så dåligt att dom inte vill leva längre?

Jag, som ligger 2 meter från henne, fattar ju på röstläget att hon inte vill svara, hon VET, att alla runt omkring kan höra, och detta är väl nåt man kanske vill berätta för en man fått förtroende för, inte nån som kommer in och har 5 minuter på sig.

Man måste väl kunna ha ett privat rum, dit man tar personer som inte alls mår så bra, och även se till att det finns nån där, som stöd och tröst. Förstår att det till viss del handlar om personal, pengar och tid, men här handlar det ju om liv. Det är fruktansvärt bedrövligt!

Nå, vi har fortfarande en bra sjukvård, och jag lägger inte heller detta på personalen, dom gör säkert så gott dom kan, utifrån dom medel dom har. Och kom inte heller och säg att det var bättre förut…tillåt mig tvivla, å det grövsta. Då vart du satt på att käka 1 kilo rå lever/dag om du hade järnbrist…så NEJ, det var inte alls bättre förr!

Fast jag tycker att så långt som vi har kommit idag, så skulle det vara ännu bättre, än så här. Och prioriteringar kanske skulle läggas om, lite. Jaja, det var bara en upplevelse och en tanke, så här på onsdags förmiddagen, och vårdagjämning är det dessutom idag.

Screenshot 2019-03-20 08.45.53Vilket innebär att dagarna omkring vårdagjämningen går solen upp rakt i öster, och omkring tolv timmar senare går den ner rakt i väster. Om man bortser från områdena närmast jordens poler är dagarna kring vårdagjämningen ungefär lika långa över hela jorden. Info tagit från wikipedia, samt bilden.

Och det betydde alltså inte våffeldagen, som mamma läste i almanackan och jag fick korrigera henne, fast dom första två bokstäverna var ju korrekt 😀 Så nej, inga våfflor idag men kanske på måndag.

vaffelklarKlicka på bilden för ursprung samt recept

Ha en fin dag, allihop!
54422013_10157002310336585_8530509570521432064_n

Dubbelt upp!!!

Av , , Bli först att kommentera 15

Blev en händelserik dag igår, om än något långdragen och lite bortkastad. Fick en tid 9.30 på vårdcentralen, för revbenet. Läkaren kom ut i väntrummet och hänvisade mig bort på provtagningen, EKG och blodtryck. Ehhh, ok?

Jag undrade i mitt stilla sinne om det är kutym att göra såna prover då man söker för det jag gjorde men, jag är inte den som ifrågasätter vetenskapen, inte alla gånger, i alla fall.

Frågade dock sköterskan som utförde den om hon hade svar på det, men nej, hon visste inte. Kom till slut in hos läkaren, frågade henne och fick till svar att ett revben kan träffa av lungan och i sin tur orsaka förändringar i hjärtat…ish. Säger inte att det var exakt så hon sa, men nåt åt det hållet.

Nå, förmodligen ett revbensbrott, och det visste vi ju sen tidigare att det gör man inget åt, utan det självläker, blev sjukskriven veckan ut, men… så frågar hon om jag upplevt nåt konstigt med hjärtat och ja, det har jag, faktiskt, under dom senaste 3-4 veckorna så känner jag hårda slag och dubbelslag, med jämna mellanrum.

Detta har jag googlat på, el doctore Maria, och fått till svar att dubbelslag är inget farligt så därför inget jag heller sökt för.

Nu säger hon att hon upptäckt att jag har förmaksflimmer och skickar upp mig med remiss till akuten. Men du ska inte bli orolig, säger hon, nej svarar jag, det är jag inte heller.

Kommer in på första undersökningen, hon frågar om jag mår bra, har jag ont i käken, armarna, bröstkorgen…nej, nej och åter nej, jag har inte ont annat än i revbenet, det jag sökte för. Aha, säger hon och kikar på remissen.

In i rummet med en massa draperier som väggar och blir inkopplad på EKG och annat, har du ont nånstans, armarna, käken, under käken…nej, nej och åter nej, så drar jag min historia igen och hon ser förvånad ut.

Screenshot 2019-03-19 07.26.11Får berätta detta 2 gånger till, det är som om dom tror att jag hittar på då jag säger att jag inte sökt för hjärtbesvär.

Efter x antal timmar på en säng som på slutet kändes som en träbänk, blir jag äntligen frikopplad och får en förklaring på all denna uppståndelse.

55564232_10157000184796585_6489611527451049984_nEtt ”normalt” EKG visar ett rakt streck, en topp och sedan en liten backe, sedan rakt igen, på papperet från vårdcentralen, syntes den där lilla backen, justsepass, och om den inte finns där, så har man förmaksflimmer.

ekg

Nej sa hon, jag tror inte att du har förmaksflimmer för papperet var luddigt och otydligt, här syns backen på våra papper. Men för säkerhets skull får jag remiss att göra ett långtids EKG, för att utesluta detta problem. Hon sa att förmaksflimmer syns inte på vanligt EKG om man inte har det precis då man testar, men det syns på ett långtids test, så, jaja, vi kör på det.

Hon kunde se mina dubbelslag, även höra dom med stetoskopet, men sa hon, precis som jag googlat om, att dubbleslag är egentligen bara att hjärtat bestämmer sig för att göra en volt (ja inte bokstavligt talat, det känns bara så), inget att bry sig om, förmaksflimmer, däremot, kan föranleda til en stroke, och där är det signalerna till klaffarna som inte är rätt, och man får sämre blodcirkulation.

Och det var min dag!

Kollade på bilden jag la ut från terrassen i Torrevieja och såg nåt jag inte sett förut. Vad är detta?

Inked1399544416551-e1552892202525-768x1024_LISer ni vad jag ser, eller vad jag tycker att det ser ut som, kanske jag skulle säga. Tyckte det såg ut som en människa som lutar sig bakåt över räcket, och håller fast sig i markisen. Jag förstorade up bilden och trodde att jag fångat ett sånt där crazy ögonblick, men nej, det är bara markisen och skuggorna som ser ut så där 😀

Hoppas på en fin tisdag,för er alla!

Stackars lillkillen!

Av , , 2 kommentarer 16

I torsdags, då jag kom hem från triss skrapet ”hemma hos” Laila, så var inte Winstone på topp. Han betedde sig annorlunda, ville inte lyfta på svansen, och satt sig ner med jämna mellanrum. Ropade ner Nicco och sa att nåt är fel. Vi gjorde en liten rutin check, klämde på magen, kände på benen, ryggen, ja, allt vi kunde tänka oss att han skulle kunna ha ont i, men hittade ingenting.

Nu har han aldrig varit sån att han sagt till då han vill ut…så vi drog en gissning på att han kanske var dålig i magen vilket resulterade i att han fick gå ut, 3 gånger i snabb följd, men det hände ingenting.

Nicco googlade på analsäcksinflammation, och det var då någonting man kanske skulle kunna misstänka.

På fredagen, studsade han runt som vanligt, god och glad, ville busa, ja, inga problem, som det syntes. Sen kom söndag kväll och vi hade bestämt att han skulle få bada/duscha. Jag bar upp en stor balja och vi satte igång. Så hittade jag en hård, grej som satt fast i baken och den var omöjlig att ta bort, hur mycket vi än spolade.

Så, igår, ringde jag veterinären, fick komma dit klockan ett, och dom konstarerade att han hade en brusten analsäck med inflammation i den andra. Så det blev spolning och medicin. Ska tillbaka om en vecka, och sedan efterkontroll om en månad. Stackaren, han ville inte gå, överhuvudtaget igår.

010 012

Jag frågade veterinären om detta kunde komma så där snabbt, och oh ja, det kan komma väldigt plötsligt och det är inte heller alla hundar som visar det. På Winstone, med all sin päls, är det inte heller lätt att se. Nå, från och med nu, kan det väl bara bli bättre, hoppas vi.

Inget nät eller telefon i huset än, undrar just vad dom pysslar med, dom som skulle komma i fredags eller igår, ingen har varit hit eller hört av sig. Så dåligt! Gissa om jag kommer att ringa dom idag.

Det finns mer som ska göras idag, om en timme ska jag vara på akuten och klockan 14 är det återbesök i Lycksele, så nog vet jag vad jag har att göra.

Vi firade syrran i söndags, men hennes egentliga födelsedag är idag, så vi grattar henne ännu en gång och hoppas du får en bra dag. Bilden har jag lånat från hennes FB sida 😀

995194_561305973904954_169174670_n

Önskar er alla en trevlig tisdag!

Stötte på patrull

Av , , Bli först att kommentera 12

Besöket på akuten igår gick väl rätt så bra, en timme, sen var jag ute därifrån, ska tillbaka på tisdag innan Lycksele. Och ordningsam som man är så stänger jag av volymen på mobilen då jag är på liknande inrättningar, för att inte störa. Kommer hem och har förstås glömt sätta igång ljudet, men har som tur var ett meddelande, det var kirurgen som noterat att jag glömt behållaren som ska bytas då den är full, så det blev en återresa.

Ringde upp T3 som sa att dom ska komma på måndag och byta en dosa nere i källaren, inte T3 men Umenet, om jag förstod det rätt. Nå, huvudsaken vi får tillbaka vår telefon och nätet.

Åkte upp och hälsade på mamma/mormor/gammelmormor innan vi skjutsade ut Sally på flyget. Sally såg fram emot att flyga. Då vi satt på Ullas kondis tittade hon lite pillemariskt på oss (jag och Nicco) och frågade om vi inte kunde åka någonstans. Mjaha, åka, vart då menar du, frågade jag.

Jaaa…åka, till Amerika kanske, svarade hon. Kan vi inte göra det, va? Nja, sa jag, du vet, vi har ju inga pass, man måste boka resan och så vidare. Men sa jag till Sally, jag kanske kan fixa in dig på ett flyg till Amerika, nu när du ska hem, så får du åka dit.

Javisst, inga problem, tyckte hon, fast hon hade en fråga, vart ska jag bo då, när jag kommer fram. Hm…jamen du kan ju fråga någon, bara så där, sa jag, och det hade hon inga problem med. Alltså, snacka om obrydd och sorglös, härligt!!!

På flyget stötte jag på patrull, och tänk, jag hann nämna det innan vi lämnade mamma, skulle inte förvåna mig om det blir nåt med min lilla ”väska”. Och jo, det blev det. Vi skulle ju genom tullen eller vad det heter, allihop, och ”väskan” kunde jag ju inte lägga upp på bandet. Jag var tvungen att visa magen och tala om att jag inte kunde koppla loss den. Så jag fick en genomsökning vid sidan om, haha, ja, jag kan ju tänka mig att denna lilla sak kan orsaka huvudbry.

Så var det bara lite väntan, och sedan kram och hej, så var hon i luften. Inga problem med resan hem, och nu är det rätt så tyst, här hemma 😀

Önskar er alla en trevlig halloween, och alla helgons dag!

012 013

 

Vi travade på…

Av , , Bli först att kommentera 14

Nä, det bidde ingen operation igår, utan nu säger dom tidigast den 6/11. Däremot ska jag upp dit idag, men inte till kirurgen utan akuten. Kan ni tänka. Han som lagt om detta, jobbar därnere i veckan så det fanns inga andra alternativ. Ta med en bok, sa hon, så är du garderad, kommer det in akuta patienter så lär jag ju få vänta. Så jag hoppas att folk tar det lugnt på morgonen, så ska ju det där vara klart på en stund.

Jag och Sally travade iväg till Hedlundadungen igår, och skulle kolla om den nya lekplatsen var klar, vi hittade några röda saker, utspridda på gräsmattan, och dom var ju kul att klättra på:

2015-10-29 09.53.20 2015-10-29 09.54.28 2015-10-29 09.54.42 2015-10-29 09.56.52

Fast den stora parken jobbades det på, för fullt:

2015-10-29 09.56.34 2015-10-29 09.56.40

Så då knatade vi tillbaka och svängde av, upp mot vår gamla gård, där finns det ju åtminstone ett hus att klättra i:

2015-10-29 10.14.57 2015-10-29 10.11.48

Efter lunch så skulle Sally bjuda oss, jag och Nicco, på Ullas kondis, och det var klart att hon fick göra det. Hon valde en halloween bakelse med en vampyr på:

2015-10-29 13.55.44

Och efter det så åkte vi till Myrorna, där Nicco testade ny vinterjacka:

2015-10-29 15.26.00 2015-10-29 15.27.08

Eller nja, hon var inte så förtjust i schabraket 😀

Plantagen fick också påhälsning, och nu har min gamla garderobsblomma fått vika hädan för en stor fredskalla.

Brälla och Lena kom förbi på en tvärkik, och sen gick jag över till Laila och gänget för att skrapa trisslotten, ingen vinst överhuvudtaget, jag hade inte ens ett enda par…bara det borde ju ge en slant, tycker man.

Idag åker Sally hem, dagarna small bara till. Igår morse kom hon ner 6.20, så jag sa till henne att komma och lägga sig i sängen en stund, det gjorde hon. Men man kan ju inte somna om, man börjar prata. Och vi hade ett samtal om djur, som absolut inte får lämnas ensam en längre stund.

Nä, sa hon, katterna får man inte lämna, inte hundar heller, och i bilen kan det bli alldeles för varmt. Det kan ju till och med bli för kallt, resonerade hon, men, sa hon vis som en uggla, det finns ett ställe där man får lämna alla…på kyrkogården.

Jojo, vart hon fick det ifrån, vet jag inte, men det är så sant som det var sagt. Önskar er alla en fin fredag!

Ingen snäll kille, det där, inte!

Bastun ingår inbringade noll kronor till vår planerade middag, någon gång i vår. 6 trisslotter, noll kronor. Fast jag vet inte om någon blev förvånad, kanske lite, då man inte ens skrapar in 30 spänn.

Jaja, det är ju inte för triss skrapet vi träffas…och nu ska jag gå ut med en hemlighet, det inte så mycket för bastandet heller, ingen bastar numer 😀 Haha…fast den slås igång och vi njuter av värmen, sedan sitter vi i själva loungen och där dricks det vin, kaffe eller vad man nu kan behaga att medtaga.

Men är det någon som känner för att basta så är det ju bara att göra det.

Det pratades bland annat om Ingmar Stenmarks debut i lets dance (inget vi ser på) och sedan Ferry, som varit med i programmet, Renées brygga. Ferry är förmodligen ett namn som för evigt kommer att sitta fast etsat i mitt huvud, och borde kanske göra det på Theresé också.

Hon fick körtelfeber då hon var 13 år. Hon såg rätt risig ut, uttorkade läppar efter 3 veckors hög feber, liggandes i soffan. Så hon fick en tid på vårdcentralen, där läkaren hette just Ferry, i efternamn.

Då han träffade henne så var hans första ord, nåt i stil med: Men det var det värsta jag sett, hur du ser ut!!! Sedan blev vi uppskickade på infektion, där dom erbjöd henne att läggas in, men hon vägrade, hon skulle ligga hemma i soffan och så fick det bli.

Inte så värst långt efter det, så hade jag på ÖoB, köpt en påse godis, ny smak, björnbär. Theresé åt av dessa godisar och på kvälls kvisten började hon klaga över att det kliade. Jag kollade in ryggen och där var det rött, irriterat och det blev bara värre och värre.

Jag ringde sjukvårdsupplysningen, där dom undrade om det var små röda prickar. Små röda prickar sa jag….det är stora blaffor över hela ryggen upp mot halsen och dom står ju ut en centimeter. Då rådde hon oss att åka upp på akuten.

Läkaren som mötte upp och tog emot oss var…tadaa, Ferry. Och gissa vad han sa till Theresé då hon visade upp sin rygg…det var det fulaste jag sett, hur du ser ut. Hade jag haft kamera så hade jag fotat detta.

Snäll kille, den där Ferry 😀  Nå, det var nässelutslag fast i en värre grad än vad som kanske är mer normalt. Vi fick stanna kvar så pass att dom såg att det lade sig, efter viss medicinering. Och sen vet jag aldrig mer att hon fått dessa utslag. Inte heller att hon, mig veterligen, träffat på Ferry igen 😀

Jag ska inte träffa någon Ferry idag, däremot en Helena, vi har lite business ihop, förstår ni, som jag inte tänker avslöja här och nu, men kanske sedan. Önskar er alla en fin fredag, och avslutar med ett litet helgtips, kanske 😀

10419505_10152846549583077_5314859057928556050_n

 

Ny mötesplats

Av , , 8 kommentarer 11

 

Vi hittade ett nytt fik igår…Tina och jag. Gratis parkering…mycket folk i omlopp, tv om så önskas och gott, nybakt bröd, visserligen taget med hemifrån, men so what!

Foto1321 Foto1323

Jaja, det kanske inte var så hipp ändå. Jag skjutsade upp henne på akuten, och hon var väl förberedd på en lång väntan. Och vem är inte det, då man sitter där. Jag fotade numret på sängen, OM, hon skulle försvinna, så skulle jag veta vad man hade att leta efter.

Foto1324 Foto1329 Foto1330

Men vet ni vad, det gick över förväntan och vi fick åka hem igen, härligt, och misstankarna var undanröjda… hoppas vi då, i alla fall. För hur det än är, så vet vi ju också att vad en läkare säger, kanske inte stämmer överens vad en annan kan komma med för utlåtande, men just det akuta var inget livshotande eller något som kunde bli förödande, och det var ju för väl.

Efter middagen var det bastudags och vi drog in hela 60 spänn på triss skrapandet, wow!!! Jaja, det är ju lite spänning ändå, och vem vet, rätt var det är så sitter vi där med 3 tv apparater, det vore nåt det.

Vi pratade om sånt man gjorde som barn…till exempel att man skulle slicka på järnsaker då det var minusgrader, ja… varför gör man det då man VET vad som händer. Ja sa jag, varför petar du på väggen där det står att det är nymålat… jag vet inte, men vi gör ju så.

Monika hade slickat på dörrhandtaget, fastnat ordentligt och börjat ropa på hennes mamma, men kom p å att det inte var så smart, för vad skulle hända om eller när hon kom och öppna dörren… huvva.

Nicco slickade på räcket utanför porten då vi bodde i lägenheten…hon förlorade hela ovansidan på tungan, hennes smaklökar kunde skådas flera månader efteråt… det var året då dom visade julkalendern som började med just det klippet, pojken som slickade på räcket innan han gick in på affären. Hon skulle väl testa… nyfiken av naturen, och hon fick lära sig den hårda vägen att det inte är något man gör… om man vill ha tungan i behåll.

Hoppas ni får en bra dag och HEY… slicka inte på kalla saker utomhus, och om ni får sladd, frikoppla och styr i vägens riktning 😀

 

Jag gjorde en Pippi!

Av , , 4 kommentarer 11

 

Vilken gårdag… och vilken… sömnlös natt. Jag hade ett litet uppdrag att utföra, nämligen åka upp på MediaMarkt och införskaffa två saker, och tyckte att det var läge att göra detta med tanke på deras erbjudande, köp två saker och betala halva priset för ena varan.
Mm, låter ju fint men vad gör man då man behöver hjälp och butiken är överfull med shoppande människor, och dom två försäljare som var lediga, inte tillhörde rätt avdelning? Man gör som Maria, man skiter i allt och åker hem igen.
Hur kan dom vara så korkade att dom inte inför ett typ av kösystem, för hur kul är det att förfölja en säljare som håller på med en kund, bara för att markera att det är du som står på tur? Inte alls kul, kan jag säga och jag hörde dom som muttrade högljutt vid vitvarorna, då en säljare passerat dom och gått vidare till nästa kund, men tydligen missat att dom var där före. Inga nöjda kunder där inte, och jag var inte heller nöjd, och som sagt, nu blir det ingen affär däruppe, varken för dom eller för mig, jag tar det med något annat företag med bättre service.
Vill ändå inte hacka på personalen, dom gör säkert det dom kan, och försäljarna som inte kunde hjälpa mig med det jag skulle ha, hakade på och visade mig vem jag skulle tala med, men det hjälpte ju inte mig, då jag inte har lust att stalka någon.
Sedan fortlöpte dagen och middagen passerade rätt så oförmärkt förbi. Jag fick med mig Nicco på en promenad, men var tvungen att muta henne med att hon skulle få köpa en godispåse på Preem för sin uppoffring, vilket var ett erbjudande hon nappade på.
Man passerar ett dike som går utmed gångbanan, och vattnet som rinner där ser ut att komma någonstans under E12:an ifrån, det är trång och snårigt och vart det sedan försvinner, vet jag inte. Men hej… vad kul det hade varit, sa jag, om man hade stoppat ner en kanot där, inväntat folk som kommit promenerandes, satt fart på paddlarna och ojat sig då man kommit fram bland grenarna och trasslet, hahaa… vilket perfekt ”dolda kameran” ögonblick.
Vi såg sedan på roliga klipp, pensionärsjävlar och sedan ringde mamma. Hon kände sig jättedålig med ett hjärta som rusade och yr som sjutton så hon fick skjuts upp på akuten av några grannar. Så det var bara att bege sig dit.
Halv två i natt släckte jag lampan. Då hade hon blivit hemskickad men ville inte sova själv så jag stannade över. Men jag har ju vissa problem att sova borta, det blev en timme på ena sidan, vaknade, hade jätteont i knäet, gjorde en Pippi Långstrump och bytte fotända, vaknade en timme senare med bägge armarna bortdomnade, snodde om igen och försökte somna.
Känner mig med andra ord, rätt så speedad just nu, men lär bli trött om ett tag. Mamma mådde bättre i morse men var fortfarande lite yr, nu har det ju hänt så mycket på sistone så det är inte så konstigt om hon mår som hon gör, för lite sömn och för mycket att tänka på, kan knäcka vem som helst, så är det bara.
Näpp, nu är jag i alla fall hemma igen, ska ställa mig i duschen och kanske… försöka sova en stund. Ha en fin söndag!
 

Hemska russin

Av , , 2 kommentarer 8

 

Vart ska man börja tro…hm, jag och mamma åkte på Expo, jag hittade lite smågrejs som Nicco ska få ha i köket, sedan skjutsade jag hem henne och åkte på Jysk och Rusta så nu har jag även fixat mattor dit upp.
 
På väg till jobbet lyste solen rakt in i bilen och det kändes halvvarmt sådär så jag släppte ner rutan…fem centimeter, skulle jag inte ha gjort, då det passerade en bil som hittade av den enda vattenpölen i stan så det sprutade in genom fönstret och hittade till och med av mina glasögon, tvi tvi tvi.
 
Nu till utmaningen, när jag var liten. Varje gång någon säger detta så poppar det helt ofrånkomligt upp denna lilla ramsa/visa i skallen: När jag var liten då var jag elak det vet jag, då jag sa jag skulle pissa då sket jag. Riktigt så illa bevänt var det nog inte med mig, jag var nog däremot påhittig och lite busig. Här har jag (mitten) och min kompis Annica, på vänstra sidan och hennes kusin Lollo, klätt ut oss och gick runt till alla i höghuset för att visa upp oss. Kortet tog en av Annicas grannar och sedan framkallades det kopior så vi fick oss varsitt kort.
 
Apropå visor, då vi satt där i rummet på akuten, chefen och jag, och skulle roa oss med något så snackade vi om saker man kan vara rädd för, hon gillar inte sprutor, men vilken tur att du inte är rädd för russin då sa jag, och kom helt osökt att tänka på den lilla visan russin, himla kul text, lyssna på den ni och tillåt er att skratta:
Skratta gjorde även chefen då jag skulle försöka komma ihåg texten till den, jag får nog spela den för henne idag.
 
Önskar er alla en fin torsdag!