Klockan är 20 minuter över sex och jag är redan uppe, har fikat och suttit och läst en stund. Inget märkligt med det kan man tycka, men detta är min första semesterdag. Den dag då man ska unna sig att sova lite längre, att vakna i lugn och ro och bara låta den härliga känslan av ledighet skölja genom kroppen.

Jag har inte en känsla av ledighet, jag har en känsla av väntan i kroppen. Väntan på den nya lilla människa som är på väg in i vår familj, men som tydligen inte har så bråttom. När han nu väntat så länge så hoppas jag han kan vänta ytterligare en dag till också.  Den 2 juli är en  underbar dag att börja ett nytt liv känns det som.

Väntan på att bröllopet ska ta sin början. Jag måste till frissan kl 08.00, måste stryka över klänningen lite och sedan är det jag som ska hämta brudbuketten. Måtte solen komma fram på eftermiddagen, vi ska ju vara utomhus.

Vädret ser lite grått ut i dag, det måste bli bättre, håll alla tummar!

Vad önskar jag av denna semester? Lugn och ro känns det som, inga större aktiviteter eller händelser. Pappas bortgång, ett nytt litet barn, ett bröllop – allt detta på en och en halv månad, det räcker. Det jag vill för de närmaste veckorna är att byta arbetets 5S mot en helt ny uppsättning:

Sortera mot Sol,
Systematisera mot Stillhet,
Städa mot trevligt Sällskap, 
Standardisera mot SpanskaVillan,
Se efter mot Sangria.