Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: befolkningspyramid

Beroende av nysvenskar

Av , , 16 kommentarer 9


Vi har många saker att hantera efter vårt stora mottagande av invandrare. Bilden haltar alltför mycket och ofta. Åt olika håll.

Många har idag sitt nyhetsintag nästan uteslutande från sidor där det inte är ovanligt att 75-80 % av materialet är migrationsanknutet. I regel med ett starkt negativt urval. ”Här finns något positivt med invandringen” hörs aldrig på dessa sidor som berömmer sig av att säga ”sanningen”.
Ibland presenteras också sanning, ibland överdrifter och ibland ren lögn, men urvalet ger totalt sett en väldigt vriden bild. Ofta ännu skevare än de kanaler som å andra sidan aldrig vill lyfta en utmaning eller ett invandringsanknutet problem. Hedersproblematik, brottsstatistik, språkhinder eller arbetsmarknadsrelaterade frågor.

Landets invånare har både problem och utmaningar – och mycket att vara tacksamma för.

Hur skulle Sverige se ut denna tisdag om inte miljonen första och andra generationens utrikesfödda gick till jobbet, betalade skatt och bidrog till BNP och att landet fungerar? Bussförarna, läkarna, barnskötarna, politikerna, byggnadsarbetarna, lärarna, sjuksköterskorna, taxichaufförerna, vårdbiträdena, konstnärerna, undersköterskorna, lantarbetarna, poliserna, kockarna, köksbiträdena, lokalvårdarna, ingenjörerna och journalisterna. Med mera.

Med vår demografi där så många i arbetsför ålder saknas skulle Sverige inte klara sig en vecka utan dem vi talar om. Det är cirka var femte människa på arbetsmarknaden. Inom många omsorgsyrken är det 80 % på vissa ställen och alternativ saknas.
En vinterinfluensa brukar drabba 2-5 % av befolkningen, ibland mer, ett antal veckor några månader per år. 10 % lamslår ofta verksamheter. Tänk då vad 20 % eller var femte person skulle betyda för verksamhet och ekonomi, permanent.

Vi som kanske invandrat tidigare eller senare är gravt beroende av våra nyinvandrade och jag tycker vi har en moralisk skyldighet att ibland uttrycka och lyfta det. För vår egen och de invandrades skull. Inte minst ska vi vara medvetna om detta när vi behöver åtgärda problem som invandringen för med sig.

Skillnad på små och stora

Av , , Bli först att kommentera 9


Idag träffas moderata gruppledare, region- och kommunalråd till rådsmöte i Stockholm. Det har varit en mycket intressant dag hittills. Bland annat behöver man få mediebilderna nyanserade och balanserade.

Strax innan lunch möttes stor och liten på scenen. Region Skåne och numera moderatstyrda lilla Bengtsfors kommun. Båda med sina ekonomiska utmaningar att ta hand om för framtiden och de unga som ska ta hand om samhället efter oss.

Bengtsfors utmaningar är tveklöst störst. Här ser vi den nationella befolkningssammansättningens utveckling tio år framåt enligt SCB.

Så ser det inte ut i Bengtsfors. Där minskar befolkningen i arbetsför ålder med tio procent, de unga med två. Även där är kommunens politiker skyldiga att lägga en budget som ger hållbar och god ekonomisk hushållning, d.v.s. ett överskott på i alla fall två procent. En utmaning.

Roligt att också små glesbygdskommuner lyfts fram en dag som denna. Både små och stora kommuner ska skötas klokt och hållbart, idag och i morgon.

Porsche ser vad som sker

Av , , Bli först att kommentera 7


Anrika Porsche har problem med arbetskraftsbrist, liksom övriga Tyskland och mest hela Västeuropa. Biltillverkaren försöker nu möta bristen med arbetsmiljöåtgärder och tekniska hjälpmedel som ska hjälpa äldre arbetskraft att kunna och vilja fortsätta jobba. Långt in i pensionsåldern.

Det är klart att det i det här fallet handlar om utbildad, kunnig, teknisk och praktisk arbetskraft. Skulle lågkonjunkturen slå hårt blir det säkert mindre behov även av kvalificerad personal. All arbetskraftsbrist är dock inte konjunkturberoende. På vissa håll är bristen så stor att den beräknas bestå även i lågkonjunktur. I Sverige gäller det fordonsförare, vård- och omsorgspersonal, pedagogisk personal m.fl.

Glappet mellan utbildade, erfarna och många nyanlända som har låg eller ingen utbildning är oftast stort. De länder, områden och kommuner som ser till att hela tiden flytta en betydande del lågutbildade närmare korta eller längre yrkesutbildningar, högre utbildning och jobb kommer att höra till vinnarna.

    Ingen ska säga att det är lätt eller att problemen är små. Men där man inte arbetar målmedvetet för att steg för steg lyfta fram fler som arbetande och skattebetalande, där får man framöver jobba desto hårdare med arbetskraftsbristens konsekvenser. Och med försörjningsstödet förstås.

Västerbottens pyramider

Av , , 4 kommentarer 3


Det här med demografin och "ålderspyramiden" är ingen promenad i parken för någon kommun. Inte för landet som helhet heller. Lite skrämmande kan prognoserna verka, men det är viktigt att politikerna är medvetna så att man kan hantera situationen så bra som möjligt.

Det handlar om hur många som varje arbetande ska försörja i framtiden, närmare bestämt om 20 år, 2031. Redan nästa år kommer 73 kommuner att ha ett svårt läge då varje arbetande ska försörja 1,5 som inte arbetar. Då sägs det att man har en försörjningsbörda på 2,5.  I kommunerna Solna och Sundbyberg har man idag de bästa siffrorna. Där försörjer varje arbetande en person utöver sig själv.

2031 kommer 200 kommuner att ligga på eller över faktor 2,5. Ett antal kommuner kommer att ha ett "extremt" läge där varje arbetande ska försörja minst två stycken.

I Västerbotten beräknas år 2031 tre kommuner att klara sig under en försörjningsbörda på 2,5. Prognoserna pekar på att Umeå har faktor 2.35, Vännäs 2.48 och Skellefteå 2.49. Artikeln jag länkat till ger exempel på kommuner med en helt annan situation.

Samtidigt som en del av oss får glädja oss över våra egna siffror gäller det att inse att vi måste tänka på hela landet framöver. Vi är olika kommuner med olika förutsättningar, inte olika länder. För mig är det alldeles givet att det måste ske en utjämning, frågan är hur den ska ske. Man får också ta i beräkningen att många av kommunerna som klarar demografin bättre har sociala utmaningar som andra saknar.

Det här är förstås prognoser. Man kan tänka sig ett och annat scenario där utvecklingen blir annorlunda. Samtidigt måste vi agera utifrån dessa siffror.