Det är värt, varenda minut av trötthet!

Ser konstigt ut då jag daterar mina inlägg, jag har alltid skrivit i ordningen, år, månad och dag. Och nu blir det då 200103, och min hjärna säger då att det är mars, 2001.

Så vi har backat bandet, rejält 😀

Känns otroligt skönt att det är helg och att jag gjort bort det mesta. Är jätte trött, och nåt larm hade jag ju inte i morse, och hade jag inte haft Winstone, så hade jag bara snott mig om i sängen och fortsatt sova, men eftersom klockan ändå närmade sig 9 så steg jag upp.

 Tvärkikade mig i spegeln och tog på mig ytterkläderna och sen gick vi ut på morgonpromenaden.

11130164_10153331672416585_978290465209397405_n
En vild gissning, fast den är säkert korrekt, är väl att det varit mycket, dom sista 2 veckorna. Det ska förberedas, planeras och samtidigt flyter ju det ”vanliga” livet i vardagen, också på, och kräver sitt.

När sen allt passerat, så varvar man ner och då kommer tröttheten in. Sen ska jag ändå säga att för mig, och för detta firande, så är det ändå värt, varje trötta minut i efterhand. Så trevligt med alla människor runt omkring, och så många minnen vi delar 🙂

Verkar finnas fler än jag som är trött 😀

81403985_10157731670456585_4650215182197325824_oSkrev ju igår att jag INTE skulle göra nåt, annat än åka och jobba, men nog drogs fjädern upp, lik förbenat, och jag sprang upp och ner med porslin hit och skålar dit, lite tvätt ner i källaren och blommor som ställdes tillbaka på fönsterbänkarna.

Tänker på min pappa, som ALLTID hade nåt för sig. Han var överallt, med hammare i högsta hugg, och spikar mellan läpparna, eller så kom han körandes med traktorn.

Gräsklipparen, ved som skulle klyvas och hus som målades, gräset krattades och fordon skulle in på verkstäder, och sen hade han ju sitt jobb också.
När han sedan varvade ner, då satt han och sov, framför teven. Eller så kunde han lägga sig på andra ställen där det fanns möjligheter till det, här fotade Theresé, Sally och pappa.

DSC_7058_JPGEn arbetsmyra, var han, och samtidigt undrar jag om han egentligen, hade nån typ av diagnos. Det här att inte kunna slappna av, utan det skulle röras, hela tiden. Sen älskade han ju skogen, så det var ju rätt man på rätt plats, vad gäller hans yrkesliv.

Sin första skogsmaskin köpte han vid 18 års ålder, om jag inte missminner mig, och det med hjälp av sina föräldrar.

Skanning_20161227 (6)

Sen jobbade han i skogen fram till den ödesdigra dagen då han dog, vid 67 års ålder. Och det var också ett av alla hans projekt, som tog livet av honom.

Men, ska man nu se något positivt med allt som händer och sker, så var han på en plats som han älskade, och det är inte alla förunnat att inte veta vad morgondagen kommer att ge, om vi ens kommer att vakna. Man vill inte veta, det får komma då det kommer. Och det gjorde det, för hans del.

Nolia fynd

Han älskade naturen, stjärnor och planeter, och han hade garanterat älskat dom färger himlen bjöd på igår. Och med den bilden, avslutar jag dagens inlägg och önskar er alla en fin fredag!
81109989_10157730458826585_7603009939841220608_o

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.