Etikett: skogen

Kunde ha blivit ett sista inlägg, ever…😶

Av , , Bli först att kommentera 20

Jag och Nicco ska nog inte göra bilresor tillsammans till ställen vi aldrig varit till förut. Det är som gjort för att det bokstavligt talat, ska gå åt skogen. Fast det kan ju tilläggas att vi hittade ut ur skogen också, men…

Loppis hade vi ju tänkt oss, ja. Plötsligt var det jag som skulle sitta och googla fram nån lämplig sådan, inte alltför långt från verkligheten. Sen fick jag hålla i Google Maps och lokalisera vart vi skulle och vart vi var på väg. Gick väl halvdant. Sa det till Nicco vid ett senare tillfälle, att jag tycker det är roligt att hon ens ger mig det ansvaret då hon VET, att jag inte är världsbäst på sånt

Fortsätt, 300 meter kvar, fortsätt, fortsätt…FRAMME!!! Fast det finns ingen Loppis där. Gör en U- sväng, tillbaka, passerat, gör en U-sväng tillbaka, nä, finns inget eller jo, fast stängt eller nej…

 

Struntade i den och åkte ner till en annan Loppis.

 

Fast njae…inte var det vad vi tänkt. Grönsaker, nåväl, när vi liks var där så köpte jag ändå lite pären, gurka, krydda och en zucchini.

Jag hade kollat kartan till Ånge flera gånger innan vi åkte. Och sagt flertalet gånger, att vi ska över bron i Sundsvall och ta sikte på Matfors, och sedan fortsätta.

Det tyckte inte Niccos Goole Maps Nej, för tusan, sväng av vid Birsta och ut på svindlande vägar i urskogen. Kurvigt, 70 väg, 50 väg, uppför och utför. Vi hade ingen aning åt vilket väderstreck vi var på väg. Har kollat Eniro nu på morgonen, alltså…Blå markering är vår rutt. Med förbehåll för att vi kan ha åkt nån väg som inte ens finns på kartan.

Har inte ens koll på hur många mil vi åkte där innan vi kom ut på en större väg som pekade till Ånge. Och där tog vi sikte på Erikslund. Mm…fast så öppnade kvinnorösten munnen och sa högt och tydligt att vi skulle svänga vänster, ut i obygden. Här var vägen bitvis, som rallysträckor, med den skillnaden att enligt Nicco, hade inte ens rallybilarna hållit sig på vägen.

Till sist skrek rösten: -FRAAAME!! (jaja, den kanske inte skrek, men så fort rösten sa något kunde vi se hur den satt och hånlog då den gav direktiven. Jag hann lägga ut ett inlägg på FB, om att det kunde vara det sista inlägget ever…jag började nästan höra Banjos, därute i skogen.

Här ser ni vart vi skulle egentligen, och vart vi hamnade. TACK Google Maps, TRYGGT, NOT!!

Sista grejen, var att hitta deras brevlåda som hette BYN 176, fast 176 fanns inte, bara typ 132-175, och Byn 177-201. Inget 176 Då började jag tro att vi blivit förgiftade av något och hallucinerade. Nicco fick i alla fall tag i tjejen som kunde guida oss rätt. Hon visste inte själv varför deras adress inte fanns med nånstans, men hon visste att det var så. Synd att hon inte sagt det från början, men men…

Bilen, en Volvo 244 -87:a, verkligen jättefin!

Så det blev köp

Innan vi åkte frågade jag om bästa vägen till Sundsvall, och nej, det var absolut inte den vägen vi kom. Så det var egentligen bara raka vägen, följ skyltarna och tjopp tjopp kom vi upp på E4an norr om Sundsvall. Inga problem, what so ever!

Sedan gled vi hem i skymningen som övergick till natt. Jag var hemma 23.45, Zzzzz! Men då hade jag även varit upp på Mariehem och släppt av mamma som följde med till Övik för lite Bosse häng och sedan hämtade jag upp henne, på vägen hem, igen.

Ha en fin tisdag, allihop!

Vet ni namnet på gamen?

Av , , 2 kommentarer 14

En till födelsedag, idag. Min svägerska Svetlana, fyller år. Men precis som Theresé och Anders, som redan avverkat sina födelsedagar i augusti, så finns dom för långt bort för att firas på dagen. Nu råkar det dessutom falla sig så, att min lillebror Lars, som är gift med Svetlana, fyller 50 på måndag…hoppla. Gissa att vi kommer att fira dessa 4 personer nästa vecka, då vi åker ner, bara så där, för att. Men idag, GRATTIS Svetlana, hoppas du får en fin födelsedag!!

Gick bra att jobba igår, kändes mer som om man var där för att hälsa på. Vilket perfekt jobb man har, va. Inte alls alla förunnat, det vet jag.

Hade ett längre samtal med en kvinna från inlandet, (stället där hon bor, börjar på Ren och slutar på vattnet) igår kväll. Hon tillbringar mycket av sin tid med sina hundar och gärna ute i skogen dom dagar hon tyar med. Björn har dom gott om, och hennes största rädsla är att hon ska stöta på nån som ger sig på hundarna. MEN…hon har björndödar kniven i byxfickan. En tadaaa…svampkniv

Ehh ok, sa jag, och du tror att du kommer att kunna dräpa en attackerande björn med en liten kniv?? Ska du först borsta till honom och sedan sticka han i nosen?

Nja, hon skulle rusa till björnen, medan den var upptagen med hundarna, svinga sig upp på ryggen och hålla fast sig i nacken på bamsen och sedan ta honom via ögonen.

Jojo, sa jag och fick en bild i huvudet på nåt litet barn… hm, det kanske var Mowgli jag såg för mitt inre. Fast skillnaden är ju att han satt frivilligt på Baloo och studsade runt på ryggen.

http://www.clipartbest.com

 

 

Bäst jag skriver att vi drev lite, fast vem vet, bättre att ha något överhuvudtaget i fickan, än ingenting. Apropå Djungelboken, en kuggfråga, och kika nu inte på svaret utan att fundera. Vet ni namnet på en av gamarna som sitter där i trädet?

Imorgon ska min bil in på Verkstan, felsökning på insprutningen. Kan vara där felet ligger. Återstår sen att se om det kan fixas på nån dag. Åke har varit och beställt en backventill till sin SAAB, kan vara den som spökar där. Ska bli kul att se vilket fordon vi tar oss ner till Uppsala med.

Solen skiner och vi med den. Har hört att det talas om Brittsommar, så den hoppas jag verkligen på. Då kan man få riktigt fina dagar i september. Värmen den tiden är ju inte lika tryckande som då den kommer i juni och juli.

Ha en fin torsdag och passa på att njuta av dagen, ni som kan. Avslutar med en rolig historia jag hittade bland mina inlägg. Och svaret på vad gamen heter…Flaps, såklart! Klicka på bild för klippet från youtube. ”Du Flaps, vad ska vi hitta på?”

 Det var en gång en perfekt man och en perfekt kvinna.

De träffades och eftersom deras förhållande var perfekt, gifte de sig.

Bröllopet var perfekt och deras liv som gifta var också perfekt.

En julafton där det snöat en hel del, det perfekta paret körde bil på en slingrande väg. Plötsligt såg de vid vägkanten en man med en bil som hade punktering.

Det var jultomten med säck full av julklappar.

Eftersom de inte ville svika några barn, erbjöd de Tomten att åka med dem så att han kunde dela ut alla gåvor. Sedan började de dela ut presenterna.

Tyvärr försämrades vädret och alla tre råkade ut för en olycka.

Endast en av de tre överlevde. Vem?

(Tänk först innan du ser svaret här nedan.)
.
.
.
.
.
.
Naturligtvis var det kvinnan som överlevde.

Hon är den enda en av de tre personer som finns i
verkligheten.

Alla vet att Tomten och den perfekta mannen inte existerar.

För kvinnor slutar historien här. Män kan fortsätta läsa…..
.
.
.
.
.
.
.
Bonus för Män:

Om Tomten och den perfekta mannen inte existerar, så betyder det att det var kvinnan som körde.
.
Det förklarar olyckan …..
.
…… Och en sak till: Om du är kvinna och läste slutet av historien visar att:
Kvinnor gör aldrig som de blir tillsagda

Det är värt, varenda minut av trötthet!

Av , , Bli först att kommentera 19

Ser konstigt ut då jag daterar mina inlägg, jag har alltid skrivit i ordningen, år, månad och dag. Och nu blir det då 200103, och min hjärna säger då att det är mars, 2001.

Så vi har backat bandet, rejält 😀

Känns otroligt skönt att det är helg och att jag gjort bort det mesta. Är jätte trött, och nåt larm hade jag ju inte i morse, och hade jag inte haft Winstone, så hade jag bara snott mig om i sängen och fortsatt sova, men eftersom klockan ändå närmade sig 9 så steg jag upp.

 Tvärkikade mig i spegeln och tog på mig ytterkläderna och sen gick vi ut på morgonpromenaden.

11130164_10153331672416585_978290465209397405_n
En vild gissning, fast den är säkert korrekt, är väl att det varit mycket, dom sista 2 veckorna. Det ska förberedas, planeras och samtidigt flyter ju det ”vanliga” livet i vardagen, också på, och kräver sitt.

När sen allt passerat, så varvar man ner och då kommer tröttheten in. Sen ska jag ändå säga att för mig, och för detta firande, så är det ändå värt, varje trötta minut i efterhand. Så trevligt med alla människor runt omkring, och så många minnen vi delar 🙂

Verkar finnas fler än jag som är trött 😀

81403985_10157731670456585_4650215182197325824_oSkrev ju igår att jag INTE skulle göra nåt, annat än åka och jobba, men nog drogs fjädern upp, lik förbenat, och jag sprang upp och ner med porslin hit och skålar dit, lite tvätt ner i källaren och blommor som ställdes tillbaka på fönsterbänkarna.

Tänker på min pappa, som ALLTID hade nåt för sig. Han var överallt, med hammare i högsta hugg, och spikar mellan läpparna, eller så kom han körandes med traktorn.

Gräsklipparen, ved som skulle klyvas och hus som målades, gräset krattades och fordon skulle in på verkstäder, och sen hade han ju sitt jobb också.
När han sedan varvade ner, då satt han och sov, framför teven. Eller så kunde han lägga sig på andra ställen där det fanns möjligheter till det, här fotade Theresé, Sally och pappa.

DSC_7058_JPGEn arbetsmyra, var han, och samtidigt undrar jag om han egentligen, hade nån typ av diagnos. Det här att inte kunna slappna av, utan det skulle röras, hela tiden. Sen älskade han ju skogen, så det var ju rätt man på rätt plats, vad gäller hans yrkesliv.

Sin första skogsmaskin köpte han vid 18 års ålder, om jag inte missminner mig, och det med hjälp av sina föräldrar.

Skanning_20161227 (6)

Sen jobbade han i skogen fram till den ödesdigra dagen då han dog, vid 67 års ålder. Och det var också ett av alla hans projekt, som tog livet av honom.

Men, ska man nu se något positivt med allt som händer och sker, så var han på en plats som han älskade, och det är inte alla förunnat att inte veta vad morgondagen kommer att ge, om vi ens kommer att vakna. Man vill inte veta, det får komma då det kommer. Och det gjorde det, för hans del.

Nolia fynd

Han älskade naturen, stjärnor och planeter, och han hade garanterat älskat dom färger himlen bjöd på igår. Och med den bilden, avslutar jag dagens inlägg och önskar er alla en fin fredag!
81109989_10157730458826585_7603009939841220608_o

Smälter in fint!

Av , , Bli först att kommentera 13

Igår var jag bara hemmavid, Theresé och Sally hade hockeyträning, jag skötte lunchen, Åke och Anders höll på att stöka med bakaxeln och andra saker. Nu har i alla fall Anders lagt första färgen på altanen, den ska som smälta in i huset, blir bra det här:

22051295_10155684667681585_705727029807258071_o 22096254_10155684668901585_4813213914053661276_oInnan mörkret föll tog jag och Sally en liten skogsutflykt, gå rätt fram så hittar ni en stig…vi hittade ingen stig, det var så svår gått, att vi höll på stå på näsan vid fler än ett tillfälle, men vi ramlade över dagens fynd:

22049994_10155684679471585_4831859352691494765_nUndrar vad som hände den människan som tappade stöveln där, fick den gå barfota hem?

Sally klättrade på både stenar och i träd, Winstone följde med som moraliskt stöd:

22141316_10155684672731585_8024571973400237234_n 22196072_10155684681916585_8025608786589033517_n 22049900_10155684676111585_1945497276704505601_n 22154593_10155684680146585_8621325397455596740_n 22140826_10155684681431585_7562449599858388706_n 22089537_10155684677291585_7379079091276081323_n

22089546_10155684576431585_7084815540486798977_nOch nu väntar frukost och sen startar vi upp för hemfärd, räknar kallt med en hel dag i bussen.

Här en liten stilstudie i fönster…från Johannelundskahuset (Theresé och Anders hus, alltså), samt en fräck inköpslista som Theresé hittat på Antik Loppis.

22090149_10155684665781585_1806205784191226678_n 22046904_10155684666146585_5677086945842951507_n 22046183_10155684665276585_3942950035430765241_n 22141178_10155684665021585_8239621357629523827_n22089532_10155683949271585_762262483485610766_nÖnskar er alla en fin måndag!

22050255_10155684667056585_2544275194050953241_n

Men så gulligt…eller…

Av , , 2 kommentarer 44

Jag såg det här klippet på FB och visst är det för gulligt…

Men egentligen, tycker jag det är lite lustigt, då det är så vi känner, när vi ser sånt här. Fast det är inte naturligt, detta innebär ju att dom haft dessa djur i fångenskap. Det säger sig självt, för ingen björn kommer att rusa fram till dig, mitt skogen och börja lattja lite och sedan krama om dig.

Ingen apa, eller lejon heller, sorry to say. Och därför är tycker jag kanske inte att det är helt hundra, jättegulligt med dessa klipp. Och gud förbjude, att nåt av dessa djur, plötsligt är tillbaka i sitt vilda liv, i tanken, och anfaller eller biter, för det är deras instinkt…ja, då är det djuren som gått överstyr och ska skjutas för det.

Sen har ju vi människor en tendens att vilja förmänskliga, våra djur, hunden är inte en hund, utan det lilla barnet, som vill sitta med vid matbordet…typ, fast egentligen mår dom allra bäst av att veta sin plats. Och där kommer våra känslor in…tycka synd om, man tänker nog lite på hur vi själva skulle tycka om att bli hänvisad en plats. Jag vet själv hur svårt det kan vara…

Nicco ville bjuda på en Mojito igår, enbart för att hon kunde, och gissa vem som tog plats vid våra fötter…

18119026_10155198035736585_5894389445421698011_n 18155815_10155198036931585_4951747239470335706_oMen han fick inget, stackars Winstone!
Tidigare på dagen satt han på soffan, och stirrade upp på väggen…igen, kolla bara, vilken koncentration:

IMG_3511 IMG_3512 IMG_3513 IMG_3514 IMG_3515 IMG_3516 IMG_3517 IMG_3518Och nej, jag har inte satt in samma bild, flera gånger, utan han sitter så där, blickstilla. Nicco kom ner och försökte ta bort saker från hyllan, i tron om att det var grejerna han fokuserade på, fast nej, hans blick for ändå dit upp…intressant.

Hoppas på en fin dag för er alla!

Vårt place, uppe vid vattentornet!

Av , , Bli först att kommentera 10

Jag och Winstone, bjöd in oss på kaffe hos mamma på Mariehem, igår. Och då vi lämnade henne så tog vi en promenad upp till vattentornet. Det var längesedan jag var där, och min skolväg, gick ju där i skogen, under 3 års tid då man var stationerad på Bräntbergsskolan.

Jag hade ju även en hund, på den tiden, då man var Mariehemsbo, Lady, eller Tolletott, som hon också fick heta:

fdf 010 fdf 013Så med henne var man åtskilliga gånger däruppe och vandrade på.

Vattentornet var också en samlingsplats, för oss, ungdomar. Vet inte om jag skrivit om detta förut, inte otroligt, men här kommer det i så fall, ännu en gång 😀 Jag och min bästa kompis på den tiden, Urban, gick runt där för x antal år sedan och var nyfikna på den där kullen, på baksidan av vattentornet. Det finns ett rör som sticker upp där, och gör så, än idag:

2016-10-17 14.00.06 2016-10-17 14.00.45 2016-10-17 14.00.48 2016-10-17 14.01.32Av någon anledning, var den lilla fyrkantiga pansardörren öppen, och detta fick vi ju naturligtvis se. Man kunde krypa in i en liten gång, det var inte ståhöjd därinne. Kröp man fram, låt oss säga 2 meter, så öppnades det upp lite och där var som en rund kula, om man kikade ner, med 3 bänkar som gick runt där man kunde sitta och en hylla på ena sidan.

Kulan var vattenfylld upp till bänkarna, det luktade rost och vattnet var rostfärgat. Det där, mina vänner, blev ju jätte spännande, vilket fynd!!!

Jag och Urban fixade hinkar, trasor, säkert nåt ”luktagottmedel” och begav oss dit upp, värsta städpatrullen…och rensade upp i kulan, tömde ut allt vatten och donade på. Vilket mys ställe det blev 😀

Ryktet spreds, givetvis, och avundsjuka, väcktes…vi hade satt på ett eget hänglås, på den där dörren. Så det var liksom vårat place, tyckte vi. För ett tag, i alla fall. En dag då vi kom upp dit, så hade låset bytts ut. Och ett annat gäng hade tagit över. Deras lycka över att ha ”stulit” vårt place, blev dock kortvarig. Deras lås byttes också ut, och nu var det nog allt kommunen, eller vem som nu äger detta, som låg bakom och hade återställt ordningen.

Ja, vi fattade nog då, att detta inte var nåt som vi fick göra, men tyckte väl att det var onödigt att ha ett sånt där ställe, utan att det skulle kunna användas 😀 Nåja, jag gissar att det vi gjorde, numer är preskriberat. Och jag kan meddela att kulan, inte finns där längre, nu är i alla fall dörren övervuxen, …eller borttagen, vem vet, jag tänker då inte ta med en spade och kolla om jag hittar dörren igen.

Avrundar med 4 bilder som min pappa tagit, 67-68, från vattentornet. Och med dom önskar jag er en trevlig tisdag!

011-1024x768 012-1024x768 013-1024x768 014-1024x768

Vi firade big tajm!

Av , , 2 kommentarer 11

Nicco heter Jennifer i andra namn, och hade följdaktigen namnsdag i torsdags. Hennes första namn, som var hennes andra namn i begynnelsen, Niccolina, fick hon efter hennes farfar Nils, som av alla, kallades Nicke.

Låter väldigt invecklat, jag vet 😀 Som liten blev hon då avundsjuk på hennes storasyster, som fick fira namnsdag, två gånger per år, så därför beslutade vi att hon kunde fira på Nils dagen, då, eftersom det var därifrån hennes namn kom. Och Nils stod det i almanackan igår, så vi firade med smörgåstårta från Ullas.

2016-10-08 12.58.08När Jennifer blev äldre så beslöt hon sig för att byta namn till Niccolina, vilket hon gjorde, via skatteverket, så numer är hennes första namn Niccolina, och andra namnet Jennifer. Det var inte så krångligt, som det lät från början va? 😀

Vi fortsatte firandet hemma hos mamma, som bjöd på äppelpaj och kaffe. Med mig därifrån fick jag 4 fotoalbum, som jag gick igenom igår. Och det här tyckte jag var jätteroligt. Vi pratade nämligen om öl, kan ni tänka. Och mamma är lite anti mot denna dryck och tycker att det är rena råttgiftet.

Jag berättade då om mitt första minne av öl. Vi, jag, min storebror och mamma, följde med pappa ut i skogen, för att kolla in hans arbete. Han hade ju skogsmaskiner och det var hans yrke, att avverka skog. Spännande! Jag var livrädd för traktorn, upplevde dom som stora monster. Nå, till saken, hör att dom hade med sig mackor, kaffe och lättöl, men hade glömt att vi, barnen, kanske hade velat haft nåt att dricka. Och jag var törstig, så jag fick smaka den där ölen, tvitvitvi, det var inte gott.

Och nu till det hysteriskt roliga, kolla vad jag hittade i albumet, nu har jag klippt bort övriga människor, och korten är ju gamla, därav kvalitén, här står jag med en ölflaska i handen…pappa fotar:

IMG_2176Och titta nu, en Cola flaska i handen och uppenbarligen har jag precis tagit en rejäl klunk, nu är det brorsan som fotar:

IMG_2177Och sista bilden, men stopp och belägg, nu har jag ölflaskan igen, inte bara i handen utan jag dricker ju för tusan ur den…och pappa fotar.

IMG_2181Är det ingen som ser vad jag gör? 😀 Det där ska jag visa mamma då jag återställer lånet av albumen. Har dom ingen koll på sina barn, hahaa…

Här tre kort på mamma i unga år, jag gillade hennes mössa, på den första bilden och hon måste ha haft ett helt gäng med hattar/mössor, för hon har nya på sig, på varje kort av henne.

IMG_2203

IMG_2118 IMG_2135Idag ställer vi bort buss och Camaro, så det kommer att bli lite luftigare på gården. Ett höst tecken, om något. Önskar er alla en trevlig söndag!
IMG_2189

Den tar sig…

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag och kusin Anna lunchade på Köksbaren igår. Maten, mm, jag vet inte, gelén som serverades till den mördegsinbakade hjortfärsen, var aningens för sur, för min del, och vinsåsen, var jag inte förberedd på. Så betyg…2 av 5, men stället i sig är trevligt, kaffe och kaka ingick i luncherbjudandet, samt sällskapet, jamen då få jag ge det en 5:a av 5 😀

Jag, Nicco och Winstone, svischade sedan ut i I20 skogen, i jakten på blåbär…det var som tunnsått, tycker jag:

2016-09-01 16.05.21Nå, men vi hittade lite grann, sedan testade vi ett nytt ställe, bortanför Hippo, lika lite där, men vi skrapade ihop så Nicco fixade en god äppel- och blåbärspaj, och det blev kvar, så det kan bli en till, eller kanske muffins eller kanske bara som dom är.

2016-09-01 17.27.38 2016-09-01 17.27.48På tal om sådd, ja ni kommer kanske ihåg för några dagar sedan, min popcorns plantering, dom har börjat gro 😀

2016-09-02 06.53.14Ska bli kul att se hur en majsplanta/popcornsplanta börjar se ut. Jag har då aldrig haft en, inte heller kollat på växten.

Idag är det dags för tandläkarbesök, igen…en liten genomgång/undersökning, sedan blir det kaffe hos Helena, och där kan jag ju då få skåda hennes tomatplanta, kanske, om den finns kvar, den där som hon fick adoptera från mig, *stolt* planterare, sitter och småler av tanken på vad jag åstadkommit, fast jag bara var med från begynnelsen 😀

Och sen…ja, då får man njuta av att det är fredag, och tänk, solen skiner idag med, härligt! Önskar er alla en trevlig fredag!
14053959_1458155524211547_7491843061834239400_n

Planerat in i minsta detalj

Förstår inte varför alla var så trötta igår morse. Sally var uppe med tuppen, och väckte förstås upp jag och Åke. Efter tv tittande och frukost, gick jag och hon ner på lekparken:

2016-05-21 10.34.17 2016-05-21 10.34.33 2016-05-21 10.34.37 2016-05-21 10.34.39 2016-05-21 10.34.44 Mmsade en bild till Theresé att Sally tagit en tur med ett UFO:

2016-05-21 11.13.10Gick och kollade i ån om vi skulle se mr Bisam, men ingenting. Så plötsligt, hade alla stigit upp och vi kunde börja göra allt i ordning.

Allting klaffade igår, men det var jussepass. Bosse skulle ta ut mamma vid 13 tiden, så vi skulle komma oss in i lokalen, för att duka och pynta. Jag kommer till parkeringen och ser Bosses bil, ringer och rådgör med Emma, och vi kommer fram till att dom tagit bussen ner på stan. Bosse hade ju ringt upp mig och sagt att dom skulle åka dit.

Sally var ute på gården och lekte, Theresé gick upp till dom och tejpade fast ett kort på dörren, med instruktioner om att dom skulle vara klar, vid 17 tiden.

Sedan smsade jag mamma och skrev att chauffören var omutbar, han skulle inte tala om var, när eller hur, utan han tog endast order från högre instanser. Gick en stund, så fick jag ett ok 😀

Vi, det vill säga, jag, körde Jeepen med Theresé, Anders och Sally upp till Ica Mariehem, där vi mötte upp Åke, Nicco och Jocke i Mazdan och sedan kom Brälla med sin Crown Victoria:

2016-05-21 17.47.05Jag la ju ut fel bild i gårdagens blogg 😀

Jag parkerade uppe vid vattentornet, Åke la sig bakom Brälla och väntade på lämpligt avstånd, till Bosse och mamma satt sig i bilen och rullat iväg, så körde dom fram till lokalen. Vi stod gömda uppe i skogen tills dom åkt, Theresé på ena sidan och vi på den andra:

2016-05-21 17.13.33 2016-05-21 17.13.37Sedan kom alla fram från höger och vänster, vi la upp maten och fixade till det sista. Sen blev det lite väntan innan dom kom tillbaka.

2016-05-21 17.42.23 2016-05-21 17.42.30 2016-05-21 17.46.54 2016-05-21 17.47.26Dom hade fått sig en raggar runda, och fick sprätta en liten champagne flaska i bilen som Theresé fixat, och lyssnade på en skiva som Nicco bränt, med lite låtar som sedan blev till ett litet korsord som hon fick lösa.

Dom var nöjda med åkturen, maten var god och allt gick som planerat (nästan):

2016-05-21 17.58.48 2016-05-21 17.58.56 2016-05-21 17.59.01 2016-05-21 17.59.07Som sagt, nästan, förutom en detalj…Bosse fick aldrig med sig mamma ut, dom var hemma hela tiden, men…han hade kämpat med att hålla henne borta från den delen av lägenheten. det roligaste var väl att hon ville att dom skulle sitta på deras inglasade balkong, men Bosse hade vägrat i sten, dom skulle se på tv.

Mamma sa att hon hade blivit små sur på honom, och inte förstått varför dom skulle måsta hänga vid tv:n hela tiden…nå, men nu vet hon varför. Där missade dom kortet som satt på dörren, men det löste sig ju ändå.

Vi åkte hem tidigare, än dom andra, då vi har Winstone att tänka på, hämtade upp honom och gick över till Lundalogén, där vi avslutade lördagskvällen…allt blev som lyckat.

2016-05-21 21.37.23Ha en bra dag allihop!

Alla blir inte hjärnkirurger

Av , , 2 kommentarer 11

Det kan inte ha undgått dom som läser min blogg, att jag jobbar som personlig assistent…vill inte ha nåt annat jobb heller, utan detta är precis vad jag haft en önskan om att jobba med, ända sedan jag var i 15 års åldern.

Många barn vill ju bli vad pappa eller mamma arbetar med, hm…ja min pappa var ju egen företagare med skogstraktorer, och allt vad det innebar. Inget som lockade mig, jag var ju för tusan lite rädd för dom där stora skogsmaskinerna, då man var och snubblade på trädrötterna mitt ute i villande skogen, och plötsligt stod där en jättemaskin.

041-1024x1024Och här poserar Nicco på en av maskinerna…

Och mamma, hon var hemmafru, som det så vackert hette. Kanske kommer det därifrån då, mitt yrkesval. Jag har många år inom handel och kontor, men att jobba i någons hem, och med enkla medel, kunna göra någons dag, så bra man bara kan, det är som balsam för själen.

Och det är väl vad mamma gjort i hela hennes liv, tagit hand om oss, haft maten på bordet, fixat kläder, tvätt och städat upp. Hon har mig veterligen. aldrig önskat något annat heller.

Sen tänker jag också att detta stämmer ju aldrig in på alla, utan vissa saker kanske man föds till. Det är inte alla som blir lärare, fröknar, läkare, officierar, statsministrar eller statschef heller, för den delen 😀 Då har man nog en viss hållning till saker eller ett visst sätt att framföra sig själv. Lite disciplinerad, så där, att veta vart skåpet ska stå, och att inte låta andra, tala om det för dom, vart det skulle ha stått.

Jaja, man behöver inte ha något av dom yrkena för att veta vad man vill, men jag tror att ni förstår hur jag tänker.

Och nu tänker jag att jag tänkt och filurat klar för idag, åtminstone då vi snackar bloggen. Jag har lite att göra, och ikväll är det bastuträff, den sista för den här säsongen, och inte nog med det, jag ska klämma in en arbetstimme också, så det blir en snabbis med gänget och sedan iväg. Måste ta reda på vart vi ska hålla hus, och försöka lösa det på nåt sätt.

Ha en fin torsdag, alla mina vänner!
Och ett ps, om ni känner för lite skräck, hehee…

scare-bible-sign

Maria Lundmark Hällsten