Etikett: balkong

Han stack iväg…

 

Fick höra av kursledaren en liten händelse som han var med om, för ett antal år sedan. Han hade en kompis som var stolt ägare till en jättefin och stor, grön, papegoja, nu minns jag inte namnet på fågeln så han kommer i detta sammanhang att kallas för Pelle. Den aktuella kvällen så hade kursledaren och hans kompis placerat sig ute på balkongen där dom i lugn och ro intog varsin öl.
Rätt var det är så dyker Pelle upp och sätter sig på balkongräcket, något han tydligen inte gjort förut. I samma veva kommer ett helt gäng med fåglar in på gården och sätter sig i ett träd som blir helt täckt av alla fåglar. Pelle vrider på huvudet och sitter däruppe på räcket och stirrar på dom. Huvudet går upp och ner och han ser koncentrerad ut.
Som i ett trollslag och på given signal, lyfter alla fåglar från trädet, stiger upp mot himlen och bildar ett V. *Pang* så lyfter även Pelle, och flaxar för glatta livet och tar plats i denna V formation kvar på balkongen sitter kursledaren och kompisen och bara tittar på fåglarna som försvinner, och ser att Pelle tar en plats i ledet, -Hej Då Pelle, säger kompisen och Pelle försvinner för gott.
Huruvida Pelle tog sig någonvart, vet ingen, förmodligen orkade han inte hålla upp takt och fart för en längre flygtur, men man kan ju alltid fantisera om att han gjorde det så får historien ett lyckligt slut 🙂
Idag åker vi till Malå, fram och tillbaka, det blir en riktig söndagsutflykt det. Vi tar Jeepen och släpvagnen, ska hämta hem Åke…nä det var ju Niccos, EU moped, tömma kyl och frys så vi får stänga av den och lägga in korkmatta på utedasset samt sätta fast handfatet därinne. Vi hade nämligen hört ryktas om att det skulle regna där i helgen och därför åker vi bara över dagen.
Så jag önskar er en fin och händelserik söndag!
 
 

Platta till brösten

Av , , 2 kommentarer 6

 

Jodå, jag ska visst göra det idag…platta till dom, jag har nämligen tid på mammografin, för första gången i mitt liv, hm. Jag måste ha fallit mellan stolarna eftersom man ska bli kallad då man fyllt 40, eller så kanske någon har räknat fel, och jag i själva verket, blev 40 år, precis nu 🙂
 
Sedan har jag beställt en sanering/städning av balkongen, då Åke haft det som rökruta i ett antal år, ja, han ska inte ensam ha skulden för all beläggning därute, även jag har ju suttit där, men för över 4 år sedan och nog har jag städat där sedan dess, men att få bort allt nikotin, är inte det enklaste, så jag lejde bort det till dom som vet vad dom håller på med. 200:- i timmen tyckte jag inte heller var så fasligt mycket.
 
Det var snack om soda streamers på jobbet, för några dagar sedan. V har ju den där gamla årsmodellen, typ en 87:a och jag kom så väl ihåg då vi investerat i den och skulle piffa till groggen, och kolsyra spriten och colan, samtidigt. Jättebra idé tyckte vi, tills vi stoppade in flaskan i apparaten och tryckte på knappen, sen hade vi sprit och cola ända upp i taket. Vi visste ju inte att det enbart var/är vatten, man kan kolsyra…men nu vet vi.
 
Det blir som snabba bloggar numer, jag tycks inte ha tid med det, av förståeliga skäl. Ikväll kommer i alla fall vår soffa, härligt, då får man äntligen sitta som en människa, framför teven. Och även vitrinskåpet som vi hade beställt, så nu saknas bara Niccos soffa dit upp. Jag är ledig idag och imorgon, på torsdag ska jag sedan gå en endags kurs i lyftteknik och det blir på dagtid, sen jobbar jag fredag, mellan 14-21. Ganska så bra vecka, måste jag villigt erkänna. Ni får ha en bra dag!
 

Det hänger en…

Av , , 4 kommentarer 4

 

Det hänger en tomte på vår balkong…
Jag kunde inte låta bli att köpa den. Det finns ju hur mycket jul och ljus saker att köpa idag och inte är dom speciellt dyra heller, är det de man kallar slit och släng? Ja, förmodligen är det så.
 
Vi blev tretton personer till julbordet igår, maten var beställd från droskan och smakade inte alls fel,, men det var så mycket att en tredjedel hade räckt. Vi som jobbar där fick oss varsin fin julgrupp, min står för nuvarande högt upp på bokhyllan, annars vet jag vad våra små söta kissar hade gjort med den. Massakern på Västerslätt, hade då överskriften på denna blogg kunnat vara.
 
Just då jag var på väg att åka hem så ringde ”gammbossen”, hon var i lite panik då det var fotboll på tv och just den kanalen hade försvunnit. Hon trodde att jag skulle kunna hjälpa henne…på distans, att få dit den igen, men jag talade om för henne att det var ganska så kört, jag kan inte justera kanaler om inte jag får sitta och flippa på med kontrollen, jag brukar lyckas men ingen ska någonsin fråga mig sedan, hur jag gjorde. Det bara händer!
 
Jajaja, ibland kan kanalerna hamna lite galet, men dom finns då där, och sedan beror det allt på hur mycket tid jag ids lägga ner på sökandet och flippandet.
 
Idag ska jag inte göra någonting…fast då ljög jag. Jag ska åtminstone fixa en fläskpannkaka så Åke och nicco får middag ikväll och sen håller tv rums mattan på att se ut som en luden, vit sak, kan vara katthår, mest troligt, om inte tomten varit hit och lossat skägg, you never know 🙂
 
Ni får ha en fin torsdag, allihop!

Orädd or what?

Bakom väggen fanns det en hel del småfåglar igår, som sprang runt och fångade flugor i gräsmattan. Jag berättade då om när vi bodde på Mariehem och Theresé var väl en si så där 4-5 år.

Man hade som svårt att låta bli att mata dom småfåglarna även om man idag vet att det knappast är så populärt att göra det, och speciellt från en balkong. Dom har ju en tendens att  skita lite hur som haver.

Nå, vi hade i alla fall matat fåglarna (tror knappast att vi var ensam om det) och dom var relativt van vid människor. Jag sa till Theresé att hon skulle kolla ut, på räcket satt nämligen en hög med fåglar och kikade in. Hon tog ett kex i näven och for ut på balkongen, sedan tryckte hon in kexet i näbben på en av fåglarna så han/hon höll på tippa av räcket.

Då kan man snacka om orädda fåglar!

Jag, en skådelspelare

Av , , 4 kommentarer 4

Jag tog paus någon gång då och då, igår, från allt möblerande och målande. Satt ute med några grannar en stund och njöt av värmen från solen, visst, det blåste småspik men under balkongen var det lä.

Britt hade till och med satt ut penséer på det lilla bordet så det var verkligen vårkänslor. Och återigen, hade det nu våran dator varit givmild så hade bluetoothen gått igång, men den har tydligen semester, annars hade ni fått se en bild på vad som väcker vårkänslorna.
 
Det blev prat om jeans och hur lätt dom egentligen går sönder. Idag kan man nöta hål på ett par inom en månads tid men förut, då man var runt 11-12 år och ville vara lika inne som alla andra som hade fransar längst ner på byxbenen, då fick man minsann sitta med en nål och sprätta upp, tråd för tråd för att det skulle se nött ut.
 
Kan svagheten idag bero på att dom flesta jeans är stretchjeans, själva gummitrådarna i tyget gör att det blir svagare? Det är i alla fall min teori. Jag har bara genom att sätta mig på klumpen där man sätter fast bilbältet, gjort hål i tre par på exakt samma ställe, dom tål inte något.
 
Kom ihåg när jag fått ett par jeans av mamma, dom var ju inte direkt billiga på den tiden heller, och vi hade varit ett gäng uppe i skogen bland flyttstenarna som ligger vid vattentornet. Det var ett av alla tillhåll vi hade och just där var vi ofta och hoppade runt på dom stora stenarna. Den dagen hade jag mina nya jeans…det var dumt. Jag föll på knä och såklart, det tålde dom inte riktigt utan det blev ett litet hål där, vet att jag gruvade för att gå hem och visa upp dom så jag gjorde allt, precis ALLT, för att börja grina. Jag kastade mig i nyponbuskarna, sprang och snavade på gräsmattan osv. för att få klämma fram en tår så mamma skulle tycka synd om mig. Jo, man kanske skulle kanske ha satsat på en karriär som skådespelare 🙂
 
Och apropå skådespeleri, vet inte om jag skrivit det tidigare men då kan ni strunta i att läsa det. Vi brukade snurra runt på våra cyklar och då vi hade lite att göra så utförde vi små stunttricks. Man tog fart och cyklade rätt in i trottoarkanten så det blev tvärnit, sen gällde det att flyga och landa på ett så fränt sätt som möjligt. Jag lyckades med det precis som det kom en ”gubbe” (gubbe i mina ögon då) och halvsprang och frågade förskräckt hur det hade gått. Ha, vi bara leker svarade jag och då blev han sur, en j-kla lek tyckte han och knyckte på axlarna och gick vidare.
 
Ha en fin dag!
 
 
Maria Lundmark Hällsten