Läste något väldigt intressant, om vårt språk, och hur vi vårdar det. Här kommer ett direkt citat och sedan en länk där ni som är intresserade, kan läsa vidare:

” Som tämligen grön journalist fick jag brev från en läsare. ”Var varsam med orden”, uppmanade hon i all välmening. Ett gott råd jag burit med mig sedan dess. Nu är det mer angeläget än någonsin tidigare.

Färden mot det hårda, intoleranta samhället löper nämligen parallellt med en högst medveten förändring av språket. När språkbruket brutaliseras och ordens värde och innebörd förskjuts och förvanskas byggs det upp ett verbalt, politiskt och i förlängningen högst reellt våldskapital.

Ja, det gäller att vara varsam med orden. Men det gäller alltså också att vara på sin vakt när någon eller några försöker trixa med ordens valör. Den som styr språkets riktning blir den som skriver berättelsen och därmed kan ändra ordens innebörd och sammanhang efter behag. Då kan flykting plötsligt betyda ”främling och hot” istället för ”medmänniska och möjlighet”

Det är när feminister kallas för batikhäxor, journalister för kulturmarxister och läkare utan gränser för människosmugglare som språket förgiftas. Det är när människor som handlar i solidaritet förminskas till syltryggar som man med sina ordval öppnar dammluckorna för hat, hot och handgripligt våld.” Slutcitat

Att ge upp språket är första steget mot barbariet av Johan Lindqvist

Visst kan vi hålla med om detta? Och hur många vrider och vänder inte på sina ord, för att låta märkvärdig och allmänvetande, men egentligen bara ”ordbajsar”? Jaja, jag vet, jag kanske gör det ibland, jag med, men aldrig för att medvetet, lura någon till att tycka och tänka annorlunda om andra människor. Och aldrig på ett elakt sätt.

Sånt kan jag spara och dela muntligt med dom absolut närmaste, som dessutom förstår när jag är ironisk eller bara vill vräka ur mig av allt dumt man både läser, ser och hör, fast som man inte kommenterar, för att man höjer sig själv, över deras nivåer.

Pinterrest.com

Tänker på nåt som någon sa för oändligt längesedan, och då handlade det om barn. Säg aldrig till ett barn, att något inte är farligt! Det dom hör, är ordet farligt, inget annat, och då blir dom ju heller inte, avskräckta, utan tvärtom.

Att säga att man tror, att något ska gå bra, inger inte heller någon större trygghet, det vet vi allihop, att tro, är inte att veta.

Och med det sagt, ska jag gå vidare i min dag, dricka en god kopp kaffe tillsammans med en väl komponerad frukost (Guu´vad hon ljuger, en hårdmacka med ost och gurka, jojo), sedan blir det en sväng till mamma, och klockan 14, Red Dragon, som ska få äran att sätta dit den där jäkla tatueringen. Önskar er alla en trevlig torsdag, så här, dagen innan midsommarafton! och ger er 5 bilder från midsommaraftnar i Maltträsk: