Etikett: Jan A och Ingegerd

Inte lätt att jaga och jäkligt att vara jagad

Av , , 4 kommentarer 18

Vi har 1 rum i huset som det inte körs nån värme i. Det sitter, förvisso ett litet element under det lilla fönstret, men det är ett sån där som går på ström direktverkande, kanske det heter. Och jag gissar att Nicke, svärfar, bara hade det på då han var därnere och förverkligade några av hans finurligheter. Det var nämligen hans lilla snickerirum.

Synd att rummet råkar ligga under vårat sovrum, för på vintern och med -19 grader som det är just nu, så känns det att det är kallt ute om man ställer sig närmast vårt fönster.


Vi har det bara som förvaring av strunt, blandat med bra att ha saker och nostalgiprylar från förr. Åke var därnere igår och gick igenom lite, bara så där. Det är absolut inte bara ett, på ett järnspett. Men han har i alla fall fixat lite bättre runt det lilla fönstret, för att hindra en del av det kalla, från att komma in.

Svårt att veta om man ska ha dörren öppen dit in, för vad hände då? Släpper vi in kylan överallt eller tränger värmen vi har, in, även där? Mja…jag gissar att det är bäst att ha det stängt. Vi behöver ju inte vistas därinne, mer än nödvändigt.

Apropå Åke så fick han 2 sms igår, han hade nån leverans på gång. Fast han hade inte beställt nåt. Jag kollade upp mobilnumren och det var inga han kände igen. Klicka då inte på länken sa jag, och 2 timmar senare såg jag detta på fejjan.


Hörde att dom pratade om det nu på morgonen också, på nyheterna. Så var på tå, det är ju smart av dom som bluffar att gå ut med sånt här nu, då så många handlar inför julen. Stress och att inte komma ihåg om man beställt nåt kan ju lägga krokben för många.

Gjorde inte så mycket igår. Jan A och Ingegerd var hit på lite adventsfika. Vi såg slutet på skidskyttet, stafett damer i Östersund, och även fast Sverige såg ut att vara lost, så blev det i alla fall en tredje plats.

Jag är inte överdrivet intresserad av sport överhuvudtaget, men då man väl sitter där, så blir det ändå nåt extra. Och man inser då, att man aldrig ska ge upp, vad som helst kan ju hända den som ligger före. Dom kan köra slut på sig själv, och mycket ligger i psyket. Det är tufft att jaga ikapp, men det är minst lika jäkligt att vara jagad.

Nån som däremot gjorde något igår, ja, säkert inte bara under en dag, men den blev i alla fall klar igår kväll. Var lillsyrran Emma Hällsten. Vilken underbar tavla, för mig blev det wow faktor direkt jag såg den.


Hon gjorde den för att hylla, den som i hennes tycke, var världens bästa gitarrist som låg före sin tid. Ja, behöver jag skriva Jimi Hendrix, eller…haha. Ja nu gjorde jag det ändå 😄

Lucklådöppning…18 dagar kvar till julafton och vi fick, en dekal, jojo.


Vidare må jag ju harva mig ner till källaren och se om jag har koll på fultomtarna, återkommer…
Jodå, dom är kvar, nu är dom farligt nära trappan. Fast jag tycker mig se att nån saknas…oh my… dom var väl 7 va?


Nå, jag fann den sjunde, stackars fulingen, vad sysslar hon med, vad stirrar hon så hänfört på?


Aha…jaja, jag förstår, suck. *skakar* på huvudet av misstro, vart är liksom världen på väg  😱


Avslutar med ännu en underbar bild, ingen målning, men vacker som ett julkort. Det är Åke Blomqvist på Alnö, som fotat den fina räven, som tassade fram på gården, och med den önskar jag er alla en fin måndag!

 

David mot Goliat, i omvänd ordning 😱

Blev en något halvseg dag igår. Flytta tillbaka nån stol här, fyllde en korg med tomglas, diskade, och flyttade en till stol och fortsatte diska.

Nu råkade jag ha en tårta, införskaffad på Ullas i fredags. Enbart för att han frågade om jag inte skulle köpa en, så här, sista halvtimmen innan dom skulle stänga för semestern. Och jag föll till föga, fick bra pris på den. Men sen visste jag inte riktigt var, när och hur, vi skulle äta den. Vilka lyxproblem!


Frågade om inte Jan A och Ingegerd skulle komma hit på kaffe igår. Och det ville dom, så jag ställde om lite möbler så vi fick sitta under partytältet, i skuggan.

Roffe, han som sålde tårtan till mig, frågade vem som får in bussen på gården. Han var mäkta imponerad och ville att jag skulle hälsa det till Åke. Ja, sa han, plötsligt så var bussen borta, det gick några dagar, så var den tillbaka igen, och jag kunde inte förstå hur det hade kunnat hända. Haha…ja sa jag, det kan vara en yrkesskada, eller möjligtvis yrkesskicklighet, med sina 37 år som lastbilschaufför.

Tyvärr behöver bussen fixas, den är inte top noch inte heller sprillans ny. Idag för 5 år sedan la jag ut det här.


Småsaker, som händer,nu och då. Var de inte 2 år sedan då gasvajern hoppade loss och vi fick rejsa mot sniglarna i Vormsele, det gick inte fort framåt. Bromsen som slog in då vi var i Tierp och vi tog oss inte fram…överhuvudtaget. Hade 10 meter kvar till att få komma oss in genom grindarna, till tävlingsdepån, men nopp, vi stod som fastgjuten i backen. Nåja, allt som hänt har Åke fixat, på ett eller annat sätt.

Igår skulle han fortsätta försöka få loss nåt rör för att kunna se vilken typ av spindelled han behöver. Men grejerna har rostat fast. Han såg bara en utväg och det var att försöka få loss framdäcket. Här kunde allt ha slutat betydligt värre än det som hände.

Hur konstigt och avigt det nu må låta så fick han bussen…på örat, och armbågen samt revbenet fick sig en törn. Lite blånader längre ner på halsen. Domkraften tippade och bussen åkte ner en bit. Skrolla om ni är känsliga…


Han hade tur, ren tur, kan man väl säga.

I efterhand tänker man ju på vad som faktiskt hade kunnat hända. Om hjulet hade varit borta, om han fastnat därunder, om han hade haft händerna nån annanstans och klämt sig där, och om han hade haft glasögonen på sig…ja, eller nej. Alla dessa om, ska man väl ta till sig, så man vet och har det i åtanke, nästa gång. Att säkerhet är absolut inte bara, A och O, utan här snackar vi, A och Ö.

Nicco påminde om vad som hände min pappa, han fick dock betala med sitt liv, och det hände även fast han alltid var så noga med hur man skulle jobba. Den gången höll han dessutom på med att säkra upp nåt han inte tyckte var så stabilt.

Nå, det är inte att leka med och jag sa då vi pratade om det, senare på kvällen, att det liknande kampen som David hade mot jätten Goliat. Fast här blev det omvänd ordning. Det är inte alltid man vinner mot jättarna.

Idag är det jobb som väntar, sista veckan innan semester står för dörren. Och på söndag kommer Theresé, Sally och Bobby.


Vi hade kattbesök här på gården igår. Den låg under syrenen och lurpassade på fåglar. Men tyvärr, jag blev ett hinder för kissen, så länge jag är ute och katten kommer, så blir det inget pippimål här inte. Jag pratade med katten som blev något störd, av det, haha…


Och Winstone bryr sig inte ett dugg om katter. Det är ju bra, ändå, tänker jag. Nåt han inte gapar och skäller på.

Ha en fin måndag, allihop!

Ska inte avslöja för mycket nu

Av , , 2 kommentarer 9

 

Ska börja med att gratulera en pigg 50 åring, utan att avslöja alltför mycket så ska jag bara skriva att personen i fråga bor på Lundalogén, och sysslar med maskin kylare….och ser ut så här, då han intagit viloläge och sitter på hela ryggen, samt då han är D.J, nere i källaren på nyårsafton:
 
Grattis från oss på Näckrosvägen (snart Blomstervägen), och tack för inbjudan till din försenade 50 årsfest som kommer att gå av stapeln i augusti, du kan räkna med att vi kommer.
 
Igår blev det en mycket arbetsam dag, jag och Nicco tömde köket däruppe, från allt bråte på golvet, jag dammsög och skurade det samt tömde skåparna med porslin och diskade upp allt det, puh, nu är det då påbörjat.
 
Vi fick kaffe främmande, Jan A och Ingegerd dök förbi och gick husesyn, ja, jag hade träffat på Ingegerd tidigare under dagen och sagt till henne att vi faktiskt har en kaffepanna i huset, så det var bara att komma förbi, alltid trevligt med ett avbrott från allt arbete.
 
På kvällen var vi där igen och nu ska ni få se vilken fin dörr jag råkade hitta här, i grovsoprummet, och det var precis vad jag ville ha in till vårat sovrum:
 
Varför vi ska ha en glasdörr där, är bara för ljusinsläppet, då den dörren kommer att få vara stängd på grund av håriga katter som gärna ligger och drar sig i sängar och på andra dylika platser. Jag ska fixa dit nåt ljust genomskinligt tyg också, så kommer mönstret att lysa av sig ännu mer. Jag har aldrig sett ett sånt glas tidigare och det är inte ett påklistrat mönster, det sitter inne i glaset. Vilka fynd man gör… ibland!
 
Sen, det nästan bästa av allt, idag kommer det dit en kille och ska putsa alla fönster, men se otroligt härligt, dom fönstren har nämligen inte blivit tvättade på minst 5 år, så det är välbehövligt, och jag som verkligen hatar att tvätta fönster, men just i vår, så slipper jag, härligt Åke, vilken fin idé du fick, då vi satt där igår och försökte se vilka som passerade därute 🙂
 
Idag åker jag på Expo med morsan, ska se om det finns någon fin matta till Niccos kök, korkmattan däruppe är väl inte så där jättefin, tycker hon, och jag kan nog förstå det, den är röd/brun med stora mönster på. Sen ska jag jobba, och det tar emot lite, just nu, då man tycker att man har så mycket annat för sig, men det är bara att gilla läget, sen har vi ju det ändå ganska så förspänt, då vi inte har någon utsatt dag, då vi ska vara ute ur lägenheten, utan det blir då vi är klar. Nu hoppas jag ni får en bra dag, och kanske speciellt då, Brälla, som fyller år…nämen nu för sa jag mig ju, jag skulle ju inte avslöja för mycket, hu, jaja, gjort är gjort.