Etikett: dörr

Skulle satsat på karriär i rivnings branschen, kanske…

Av , , Bli först att kommentera 12

Igår ville Kvällspasset veta om man hade några ärr. Givetvis för att få veta en historia runt hur man fick det, kan jag tänka mig. Det absolut första som dök upp i minnet för min del, och som lämnade ett ärr är följande lilla episod.

Tror jag var runt 8 år och bodde på Mariehem mina föräldrar och mina 2 bröder. I samma trappuppgång bodde en tjej som jag tror var 1-2 år äldre än jag. Vi hängde ibland med varandra och jag såg förmodligen upp till henne lite. Att få vara med äldre lockade väl alltid.

Vi var ute på gården och plötsligt fick hon bråttom, hon skulle in. Hela situationen var lite märklig och jag fick nog för mig att det var nåt fuffens på gång. Så jag säger till henne att jag med, skulle gå in. Hon springer in genom dörren. Stänger den och håller emot. Antagligen för att retas lite.

Men hon visste inte att hon gett sig i kast med en tjurskalle, nämligen moi. Man kallades väl inte för Tjorven för intet.

Jag kommer ihåg detta som igår, även fast det var 48 år sedan. Jag backar med min blick fokuserad på henne där bakom dörren. Tar sats och springer det jag har, sätter upp min armbågar och formligen flyger genom glasdörren.

Jag hinner knappt landa på insidan så öppnas dörren hemma hos oss och mamma rusar ut och undrar vad som händer. Tjejen kommer jag inte ens ihåg vart hon försvann, jag minns henne inte i allt buller och kraschen och glassplitter. Min arm blöder och det blir panik…mamma ska få tag i nån som kan skjutsa upp oss på akuten och hej och hå. Nå, det slutade med några stygn på armen som lämnade ett ärr som bleknat lite men inte försvunnit helt, trots alla år som gått.

Att ta sats och sätta upp armbågarna hade jag gjort förut. Då var jag bara 3-4 år och pappa och vår ingifta morbror Sam, höll på bygga om lon, uppe i Malå.

Själva händelsen kommer jag inte ihåg men har fått den berättad för mig, x antal gånger. Dom har precis satt upp glasfiber på väggarna, in kommer jag, tar sats och rusar rätt mot väggen av rockwool, sätter upp armbågarna och far rätt igenom. Haha undrar om jag skulle ha satsat på att bli en levande bulldozer, och gjort mig en karriär i rivnings branschen.

Apropå ärr så brukar man ju ibland säga att någon har en ärrad själ. Det tolkar jag som något negativt, sorgligt, svårarbetat. Men behöver ett ärr i själen vara just det? Ärr kan väl också vara en påminnelse om gågna tider och det som har varit, har varit. Idag, är här och nu. Man kan säkert bära många ärr med högt huvud, oavsett om dom sitter i själen eller på skinnet.

Behöver inte säga att det blåser ute va. Jag är ju en sån som verkligen blir kränkt av blåsten.  Vilket är jättekul, för det spelar absolut ingen roll vad jag tycker och tänker, blåser det så blåser det, hahaa…

Var ute med Winstone på morgonen. Såg att en lucka på ett elskåp, inte satt fast. Jag vet inte vem som ansvarar för såna där elskåp, men jag drog iväg ett meddelande till Umeå Energi, och hoppas det blev rätt. Vore ju dumt om den där blåser iväg och landar på nån bil eller människa.

Hoppas ni får en bra dag, stormvindar till trots!

Ozzy…på dasset, hos Nicco eller, hm…

Av , , 2 kommentarer 15

Tavlor kan man aldrig för för mycket av, va…eller? Hehe, ibland dyker det bara upp såna där saker man inte kan vara utan. Dom är för bra. Nu hade jag egentligen en baktanke med just den här, på Ozzy.


Först ville jag ha den själv, inne på toan. Sen tänkte jag, att den kunde få sitta på vårt utedass, som ska få vita väggar till sommaren. Och mellan alla tankar, så hade jag tänkt ge den till ett av Ozzys största fan, Nicco, i födelsedagspresent.

Fast nu hann hon ju fylla år och få andra presenter, innan den levererades, så…jag ska klura vidare. En ram ska den då få.

Och med på köpet följde en Jack Nicholson.

Frän bild på en cool skådespelare. Även denna må ju få en ram. Dom är rätt stora, 50×70, så dom tarvar lite space.

Mitt i all det där så håller jag på med ett annat projekt, som även det, rör våra väggar. Ska fixa ramar till det med, jösses Nå, det får komma en bild på det, då det sitter där det ska, tänker jag.

Jag la ut en bild på vår sovrumsdörr, i en inredningsgrupp på fejjan, och undrade ifall någon visste hur dom var gjorda.


Det finns inga skarvar eller upphöjningar så om det är en fönsterdekor så måste den vara ditsatt innan glaset hamnade i dörren. En av alla som kommenterat gjorde en bildsökning, och jag var tvungen att skratta. Jag som bildgooglar, nästan varje dag, och hade totalt förträngt det då det gällde dörren.

Nå, denna låg ute till försäljning för 9 år sedan. Här med samma mönster fast en hel ruta.


Och här en pardörr.


Andra har kommenterat att dörren är 60-70 tal. En skrev och jag citerar: ”Satt sådana dörrar som original i de arkitektritade husen på våran gata från 1963, tyvärr borta i vårat hus. (Dalarna).” slutcitat

Även om jag nu inte fick svar på frågan, hur eller vem som gjort dörrarna, så var det ändå kul att se att det funnits en del dörrar ooch med olika utseende. Dörren hittade vi förövrigt i soprummet då vi höll på flytta hit till huset, för 12 år sedan. Ja det blir 12 år den 1 april, faktiskt 😍

2019, denna dag, såg det ut så här.


Ett år senare… mera vårlikt, minsann.


Och idag.

Men dagarna fram till april kommer att susa förbi och sen är vi där, med takdropp och allt som hör till.

Nu vill Winstone ut. Även han dök upp som minne från 2021, just idag, Mats Alfredsson hade delat bilden som han fotat på nån cruisingrunda i stan. Fin Winstone…


Ha en underbar söndag, allihop!

Åkte nedcabbat, minsann 😄

Mors dag idag, så jag grattar ALLA mammor. Här är 2 stycken. Jag, och min mamma. Visserligen är jag ett barn på bilden, men inte idag. Åkte nedcabbat också 😄


Jag och Nicco var på Avion igår och där bjöd hon mig på en mitt emellan lunchomiddags macka inne på Le Croissant.

Då vi satt i bilen och skulle backa ut från gården, såg jag den här lilla kissen.


Och BAAAM, så kröp den in i garagetältet. Är ju lätt orolig över att katter ska smita in och bli inlåsta, i garage eller där då. Men kom den in så tar den sig ut. Det är värre om den smiter in genom en öppen dörr.

För 6 år sedan hade vi ju annat besök här, en hel dag, till och med. Och jag gjorde en efterlysning och ägaren visade sig bo på gatan bredvid. Dom hade åkt till stugan över dagen och katten ville vara hemma. Eller så vill den inte det egentligen, och därför hängde den med oss

Nå, åter till Avion. Där var vi inne på den nya affären, Normal, vet inte om jag var impad, jag tyckte att det påminde om ÖoB, fast man fastnat i hyllorna för smink och tvättmedel. Nicco tyckte det var Dollarstore, fast egentligen Dollarstore/ÖoB/MM, same shit different name.


I fredags, hastade jag iväg med Winstone på Preem, jag hade ett paket att hämta ut. Hade det inte stått några finbilar på parkeringen här utanför, så hade jag kanske hunnit fram och tillbaka innan regnet, men… jaja, lite regn fick man väl tåla, i guess.


Nu undrar jag om annandags utdelningen, innebär ökad press på utlämningsställena. Jag fick ju knata dit för att hämta ut ett tjockare brev, för några dagar sedan, och den lilla påsen jag hämtade i fredags, hade jag definitivt fått i brevlådan, om det varit för 3 veckor sedan.

Jaja, det är som det är, tur att man har nära.

Tur hade jag på V75 igår, 7 rätt, men precis som vanligt…andelar som ska delas och dålig utdelning, så… fira…njaee, men det blev då 100 kronor plus, haha.

Tänk om vi har sån tur att solen får fortsätta lysa idag. Lite less blir man ju på grått och blött, även om det är en nödvändighet. Synd att även myggen, behöver vatten, har ni, btw funderat på detta.


Ha en fin mors dag, och söndag, allihop!

Mellan dröm och verklighet

Av , , Bli först att kommentera 11

Som vanligt, då man kan sova, nästan, hur länge som helst och inte inget larm slås igång. Så vaknar man av nåt helt annat. Jag slog upp mina blå, vid 6.


Eftersom jag vaknade av att jag skrattade…högt, på riktigt. Och sen försökte jag hålla mig från att fortsätta, för jag undrade om Åke hade hört mig.

Drömde att jag skulle stänga igen en dörr till ett rum, och ner dimper en spindel med ett byte.

Jag tror att den tappade fotfästet av vinden, fast när den snabbt som tusan, klättrat upp igen så faller den lika snabbt, och så där fortsätter den.

Aggressiva nedfall och sedan järnet upp. Precis som om den vill att bytet en fortfarande håller i, ska dö av bara farten. Jag har ju botat min spindelfobi till 99%, men tycker inte om deras överraskningsmoment. Och då kommer Sally. En som jag då inte ska visa att jag är brydd över såna där små saker.

Därför börjar jag skratta, och sedan fortsätter jag skratta för att jag skrattade, och för att spindeln gör denna uppvisning. Jaja man kan ju vakna av värre saker än skratt, kan jag tänka mig.


Man kan få en kastrull fylld med vatten, rätt i fejjan, inte bara vattnet utan även kastrullen. Ojoj, men den har ni hört förut. Det var ju min ingifta morbror Sam, som tyckte det var ett bra tips till grannpojken, som var vaken ensam och hans föräldrar låg och sov.

Nu tänkte väl inte Sam att hela kastrullen skulle med, fast tanke och handling stämmer inte alltid. Och jodå, pappan som fick allt i skallen, visste vem som uppviglat sonen. Tur att dom kände varandra såpass att dom kunde skratta åt det, sedan.

Eller så kan man göra en Nicco, och ramla från kortsidan av sängen i bussen, och hamna ända längst bak mot bakluckan som är målad med en STOR döskalle. Sedan vakna och inte veta vart man är medan man står och tittar rätt upp på skallen. Hahaa, detta var då en av våra gamla bussar.

Och till saken var att vi hörde att nåt hände men trodde väl inte att hon skulle ramla åt det hållet. Så när hon ropade flera gånger och frågade vart hon var, så svarade vi ju helt korrekt… Sundsvall, vi är i Sundsvall. Fast hon undrade nog VART hon var, liksom på själva platsen. Där, mitt mellan dröm och verklighet. Vårat svar skulle ha varit, i bussen…

Alla gånger Theresé har vaknat för att Anders klättrat ut genom fönster och annat, i sömnen, ja det ska vi inte ens gå in på. Så summa sumarum, vad är lite skratt i sömnen, kontra det.

Idag har jag och Åke fikadejt med några gamla grannar. Vi ska ses ute på…tadaa…Nybro. Ska bli trevligt. Och nu tänker jag sätta fart på dagen med en prommis, och jag tänker ta med Winstone. Ha den fin torsdag, allihop!

Skulle tagit cykeln 🚴‍♀️ Eller Åkes tandem 😄

Av , , Bli först att kommentera 12

Gissa om det svider i plånboken då man tankar min Audi. Jaja, det svider för alla, det fattar jag, men kolla här. Och betänk nu, att jag bara kört 34 mil…


Man kan ju svära för mindre.


Den enda bil som dragit mer var Camaron, då vi körde första svängen med den, 2008. Då tog den hela 2,7 liter per mil, men så grym är den inte idag.

Och den enda gången före denna gång, som summan varit superhög, var då jag fyllde en tom tank på Vildkatten, då betalade jag 770 kronor och trodde att det var hål i tanken, fast den bränsletanken var stor.


Nåja, jag tänker på det Nicco sagt förut, man behöver kanske inte bilen till allt, och man får planera mera. Sant Tänk om jag kommit på cykel för att plocka upp henne på flyget igår…hahaa… givetvis på Åkes tandem.


Hade ett trevligt samtal på God Assistans kontor igår. Hem och käka lunch och iväg till Crosta, Tomtebo, där Helena bjöd på fika. Jag valde en macka och sen delade vi på en vegansk choklad nötkaka. Jättegott, och som vanligt jätte trevligt sällskap.

In på deras Stor Coop, och i kassan…red alert, lågt blodsocker. Stress, hjärnan, som börjar sega ner sig och man vill inte skapa nån scen. Såg Daim i en låda, så dit och sedan till kassan, beredd på att slita upp förpackningen, men jag klarade mig ut till bilen.

Turen i detta, är att i och med min magoperation, så behöver jag egentligen inte äta så mycket för att det ska få effekt, jag har ingen magsäck som sockret ska passera så ut på flyget, då jag kände att det gått över, men sen fick Nicco ändå, ratta bilen hem.

Middag, och samtidigt med den så gjorde jag en potatistårta, som ska intagas ikväll. Arbetet, övervakades som vanligt av inspektör Winstone.


Ner i källaren och där gjorde jag nu det sista i långhallen, dammtorkade och ställde bort, fotade och ska lägga ut lite strunt under bortskänkes. Så underbart!
Lägg inga värderingar i vad som hänger på väggarna. Jag sa att vi hänger upp istället för att det ska stå på golvet, vi får ta denna långhall och använda som museum. Haha… skrev jag och tänkte att det blir med risk för överbelamrade väggar, jösses

Tvättstugan… detta är visning x av x antal bildvisningar av den, haha. På dörren ska krokar upp för städkäpp, så slipper vi borra i kaklet.

Tassarna under tvättmaskinen, fungerar utmärkt. Den står där vi ställde den, utan att ha förflyttats en millimeter.


Avslutar med en grymt fin bild, tagen av Håkan Lundgren i Vindeln. Tagen igår vid skymningen. Och önskar er alla en fin lördag!

Fick hänga ut genom fönstret 🥶

Av , , 4 kommentarer 15

Man stiger upp och inser att det är nu, man skulle haft solglasögon. Med allt ljus som kommer av den här snön så finns det ju knappast nåt val, eller hur 😎 (ironi).

Åke skjutsade mig till och från jobbet igår, jag visste ju hur det såg ut därborta, då jag jobbade vid förra snöfallet. Svänger du in och ingen plogat så finns det ingenstans att vända på. Så han skulle nu släppa av mig vid den stora vägen.

Det behövdes inte, det var farbara vägar, ända in till garaget och det hann inte bli kaos, innan jag slutade. Kan vara värre idag Den perfekta tajmingen att jobba helg…not 😳

Jag och Nicco, kämpade med en sopkvast och liten spade, igår kväll, för att få bort snön och isen bakom deras balkongdörr, däruppe. Fick hänga ut genom det stora fönstret och styra med sopen. Dörren fick vi upp lite, men vet inte hur det ser ut idag.

Blir något sur då det var av just den anledningen, vi skulle ha dörrar som gick inåt, men det blev fel på kommunikationen.

Nåja, vi vet att vi absolut inte har det värst. Det är många som drabbas och inget är tvärenkelt, om du inte besitter en massa resurser, som en traktor och stor tomt där du rymmer allt.

Theresé har sytt en väska till Sally, med reflexband på. Den blev snygg, förstår att det är mycket pysslande med att få ihop en sån där.


Jag skulle inte fixat det, hade möjligtvis fått ihop det till en liten påse, utan detaljer.

Hittade den här påsen i skåpet vi städade. Jag och Nicco funderade en stund och la bort den. Frågade Åke igår, och han hade full koll. Man låser dörren, sen kan man då sätta in den där och då kommer du inte in via det dörrlåset…haha, det blir tvärstopp.


Apropå Åke, så la Åke pusslet med Åke, klart, jag förevigade slutresultatet och nu ligger det i lådan igen.

Här kommer duckface numero 2…


Ni förstår att det är fejk va, haha…


Avrundar med en liten sommarbild, kan behövas.

Ha en fin lördag allihop!

Öppna en dörr, stäng en annan!

Av , , Bli först att kommentera 15

Igår morse, flyttade hyresgästen ut. Känns jättekonstigt men skönt, att slippa stänga vår innerdörr. Huset blir lite större, med en dörr öppen.

Men, det dröjer ju inte så länge innan dom andra, flyttar in. Nu känner vi ju Nicco och Georgo, så det är inte för den sakens skull. Mer för att slippa Winstones små utbrott, samt att dom kommer ju att ha Tano, the dog. Så till en början är det lika bra att ha den stängd.

Fast vem vet, Winstone kanske vänjer sig, även om det låter otroligt. Vissa människor har han träffat så ofta att han borde vara tjenis med dom, men icket. Han är antingen våldsamt tjurig och vill vara den som visar vart skåpet ska stå.

Eller så är han överbeskyddande mot oss. Jag har stängt in honom i vårt sovrum, vid 3 olika tillfällen. Vi har ju fönster på vår sovrumsdörr, så han ser ju vilka som kommer.

Därinne är han sedan helt galen och skäller, men…han är inte lika mycket på, då man sedan släpper ut honom. Så detta är nåt jag tänker införa.

Varför ska vi tillåta honom att dansa eller valla runt benen på dom som kommer in. Han blir ju bara mer stressad då han inte kan hålla reda på allihop. Bättre att han får öva på att djupandas, haha…Lycka till, till oss.


Apropå allt dörrsnack, här kommer min absoluta favoritdörr i repris, som inte finns kvar längre, men som jag hade i mitt rum, då jag bodde hemma.

Dörren väcker helt klart minnen från en svunnen tid. Jisses, haha…

Har fixat dagens middag samt morgondagens lunch. Det bidde fyllda frukostkorvar, med potatis.

Så enkelt och så gott. Dom här är fyllde jag med bostongurka, senap, tacoost och spansk krydda, utrörd med creme fraiche, och toppade med lite mer ost. Det blir jättegott 😋

Har redan middagsplanerat morgondagen, då får det bli köttsoppa på högrev. Får ju passa på medan det är gråväder. Ser ju ut som om vi ska få se skymten av en sol, på söndag, i alla fall. Det ser man fram emot.

Hoppas på en fin onsdag. för er alla!

I see the light…not!

Av , , Bli först att kommentera 13

Började morgonen med en blöt, snöig hundpromenad. Promenad, det ordet, låter lite elegant, så där. Jag ser en bild för mitt inre, kvinnor från 1800 talet, som skrider runt med stora kjolar och solparaplyer.Som i de här målningen…ish.

Men sanningen, då man är ute med hunden, är långt ifrån så där. Nä, dagar som dessa, går man med en huva på skallen som tyngs ner så man ser inte ens vart man är på väg.

Kommer in och slår igång kaffepannan, och kilar in för att bädda sängen. Blir tvärt, skräckslagen. Hur hade ni reagerat på detta?

Hahaa… kan vara obra, eller så blev han av med nåt skrammel.

Stängde in Winstone i teverummet då besiktningskillen dök upp. Han skulle kolla i alla rum, och dokumentera eventuella skador efter allt jobb här utanför.

Vi sparade teverummet till sist. Och jag föste över Winstone till matrummet. Gissa vem som fick en smärre chock, då han skulle kolla bakom dörren, och får syn på en…tadaaa, fot?

Han svalde och började skratta. Jag tröstade med att han absolut inte var den första att bli rädd. Nej, sa han, jag trodde ju att någon stod där bakom. Fast rent logiskt, tänker jag, så skulle det i så fall vara en väldigt kort människa. Annars skulle man ju sett den bakom glaset 🤭

I övrigt hittade han inga fel, förutom kaklet därnere och sprickorna i betonggolvet, som vi sagt till om förut. Så vi får se vad som blir av det hela. Är fortfarande glad att vi bor där vi bor, och inte längre ner på Västerslätt. Ser en del hus med slangar upp från källarplan. Så trist med allt vatten.

Och ja, idag, just nu, så fotar jag genom fönstret, detta är vyn

Då undrar jag, ni som säger att det blir så ljust med all snö…ehhh, mjahaa. Jag tycker att det ser väldigt grått ut, inga färger alls. Ja jag vet, ovidkommande kommentarer undanbedes. Jag vet vad ni menar, men det kan fortfarande vara en tolkningsfråga 😉

Ha en fin torsdag, allihop!

Jag trodde att det var öppet…ju!

Av , , Bli först att kommentera 16

Idag börjar jag med det jag brukar avsluta inläggen med, min lilla citat bok. Förklaring följer efter bilden:

Att tron kan försätta berg, har jag skrivit om förut, och jag var tvungen att sitta och småle då jag såg att det stod det i boken igår. Detta vet jag att jag skrivit förut men jag kände att jag är tvungen att ta upp det igen, hahaa…

Jo, detta hände nån gång slutet av 97 eller början på 98 och jag var gravid med Nicco.

Hade en tid på mödravårdscentralen här på ridvägen och jag skulle vara där klockan 13.00. Jag kom dit några minuter före och tog tag i dörren för att gå in, men jag fick ta i ordentligt då jag tyckte att den satt som fastlimmad. Rycker till och tar mig in. Satte mig i ett tomt väntrum för att invänta barnmorskan.

När hon kommer slänger hon ett getöga in i väntrummet och hoppar till och tar sig för bröstet, då hon får syn på mig. Men hur kom du in hit, säger hon och står där med vidöppen mun.

Genom dörren svarar jag och ser frågande ut. Jamen dörren var låst säger hon. Aha, svarar jag, det var därför den var så jäkla trög att få upp. Hon brast ut i ett skratt och tyckte att man nog skulle passa sig för mig, att kunna gå genom låsta dörrar var ju ett tecken på styrka.

Fast jag tänkte att det är väl som man säger, tron kan försätta berg. Och jag trodde ju verkligen inte att dörren skulle vara låst. Alltså fick jag upp den 😀

Andra gången jag höll på rycka lös en dörrkarm var på arbetsförmedlingen. Dom hade byggt om och fått fina kontor med glasväggar och dörrar. Jag hade varit inne på ett möte med handläggaren och skulle ut därifrån, men jag visste inte att det var skjutdörrar, jag ryckte till men inget hände.

Dra säger han (kockoroten) och jag drar givetvis, fast hårdare. -Dra säger han igen, och jag tar i så alla rutor bågnar, nej dra åt sidan, säger han till slut. Det hade ju varit smartare att han kläckt ur sig det med en gång, som tur var så orsakade jag ingen förstörelse men det var bara ogjort.

Tänker då att om man verkligen tror på nåt, på riktigt, är likadant som att brinna för saker. Och ofta kan man då lyckas, man går på en magkänsla, man satsar lite mer, det går åt rätt håll och då är det bara att ge järnet.

Men lägg inte ner hela din kropp och själ utan spara lite på dig själv, så det finns över energi, om du måste ta till plan B. Man vill inte gå från noll till hundra, för att sedan måsta tvärnita och börja om från början. Känns bättre om man bara behöver backa lite eller att man åtminstone får ha grundfart.

Önskar er alla en fin måndag!

Den flaxade ihjäl sig, stackaren!

Av , , Bli först att kommentera 14

Fick ett meddelande på messenger igår:

56580530_10157046531771585_1348264623047966720_nJojo, skickade det till Nicco som skrev: Nu får du ju ge dig! Hon tyckte att min tid på radion skulle vara over and done with, men icket! 😀

Den här gången handlade det om saker som lossnat och ja, det finns många såna historier. En av dom skrev jag ju om här, för inte så längesedan, den där ytterdörren i stugan, som lossnade och flög iväg. Och den la jag ut på deras sida och fick meddelandet.

Sen blev det cirkus ett tag. Dom hade sagt mellan vilken tid dom skulle ringa, fick ett meddelande, det tutade upptaget. Jag skrev att det är säkerligen min mobil, slå numret manuellt. Får en tumme upp…sen vill dom att jag ska ringa. Jag gör det, det går igång en telefonsvarare och sedan säger den att det är upptaget.

Skriver till dom att det inte funkar, men frågar då min vårdtagare om dom kan ringa på hennes mobil. Går fint! Lämnar numret, dom ringer upp och jag får tala med en tekniker, som tycker att ljudet inte är det bästa, men…så säger han att jag får lägga på, det är en massa störningar, och dom får ringa upp då det är dags.
Precis som om man inte var tillräckligt nervös innan!!!

56571926_10157048471951585_1860663837892542464_nNär samtalet då kommer, säger radioprataren att det är lite kaos, det blinkar röda lampor på deras paneler och det ligger kablar och sladdar överallt. Vet ni vad jag tänkte då?

Det är för att dom har mig på linjen, hahaa….jag kan ju störa dom flesta elektroniska sakerna som finns, jag och mitt energifält 😀

Power LinesApropå stugan och blåsten som var då dörren lossnade, så hade Nicke, min svärfar, snickrat ihop en fågel, med vingar som snurrade runt då det blåste. Den satt på vårt stugtak, en sommar och en bit in på hösten.

Vid ett tillfälle så berättade min farbror Matts  om ett konstigt, dovt swoschande ljud dom hade hört då det blåste, dom hade klurat länge på vad stackaren det kunde vara…lite spöklikt, så där, höst ni vet, mörkt och murrigt ute och detta läte.

Jo, men sen hade dom kommit på vad det var, han och frun Ingmarie, det var pippin på taket, den vevade sina vingar i 120 och det bar sig faktiskt inte bättre än att vingarna till slut lossnade i stormvindarna 

När jag påminde Åke om det igår, så sa jag att det måste ju ha varit lite som när dom satte upp dom där vindkraftverken vi har i stugan nu, innan man vänjer sig vid ljudet, *TJOFF TJOFF TJOFF*. Våran fågel hade kanske lite mer *FRRROOO FRRROOO FRRROOO* ljud för sig.

Så kan det gå och så kan det bli. Blåser ju häftiga vindar här nu också, lite bättre idag än igår, men ändå. Nåja, den dörren vi har till vårt hus idag, sitter nog fast, och ingen träfågel på taket har vi, det enda som kan oroa mig lite är tältet vi har ute på gården, men peppar peppar, vinden kanske lägger sig åt rätt håll då den kommer ditåt.

Ha en fin dag allihop, och håll i hatten!!!
57044207_10157048453356585_4558763216657711104_n

Maria Lundmark Hällsten