Etikett: porslin

Fejk eller vad?

Av , , 2 kommentarer 9

På Luciafirandet hade dom ljusstakar på borden, stora sådana, några såg ut att ha varit med om ett mindre världskrig, och var lite sneda, så där. Det kommenterades av Mats Jonsson, som sa att det var som fasiken att bryta till något liknande, en sak var det åt ena hållet, men att återställa, ja, dom blev det aldrig bra. Och det känns väl igen.

Jag hade använt vår gamla fina sked i helgen, för att ta bostongurka ur en glasburk:

010

Saker är ju till för att användas, eller hur?

Sen skulle jag diska den, och jag lovar, på heder och samvete, jag var väldigt mild och försiktig men vad hjälpte det.

Foto1383

Konstigt dock att den har många stämplar på sig, det är en gammal silversked, men tittar man där den gått av, så är det vitt…är det silver då den utmattats, eller är det fejk, big time?

Apropå gamla saker, så budade jag på fem koppar ”pop” Hackefors, och jag vann budet, jättefina, och nu återstår att se om jag kan hitta assietterna som finns till och kanske en eller två koppar till det. En hade en nagg (det visste jag om) och en extra kopp är ju inte dumt att ha, heller.

Foto1381

Känns att vara bättre väder idag, ja, man behöver inte känna för att se att det inte regnar ute, men det mesta av all is, verkar ha smält, och det hoppas jag, så kanske man kan gå en lite längre sväng med Winstone nu på morgonen. Han må ju strunta i vad det är för väder, men som det var igår, så vill han inte gå speciellt långt. Han stannar och tittar på en, som om man vore dum i huvudet, så får man locka och pocka för att han ska ta några steg till.

Och sen, då man ger upp och vänder och frågar om vi verkligen ska gå hem igen, så skuttar han iväg med glada hopp. Ja, han kanske inte gillar hundväder, så där jätte mycket ändå 😀

122

Vadå hundväder…katter då???

Hoppas på en bra dag, för er allihopa!

Det tar sin lilla tid

Av , , 2 kommentarer 7

Oj vad många gånger jag har frågat mig själv, varför och hur, man kan ha så mycket porslin och glas, i ett och samma hus. Vart jag än är och rycker och tar fram för att torka  eller städa upp, så poppar det upp en ny vas, fat, glasskål eller nåt annat, puh!

Jag sa till Åke att inte är det underligt om golvet på övervåningen känns att bågna, det gör det i så fall utav tyngden från allt porslin.

Åkes farmor och farfar, bodde en gång i tiden däruppe, så vad vi har tagit hand om och gått igenom är saker från minst, två familjer och nu, även vår egen, inte konstigt att det tar lite tid, eller hur?

Idag har jag gjort adressändring och igår ringde jag telia för att få flytta telefonen, det kommer att ta några dagar, men sen ska vi kunna använda den fasta telefonen. Nu återstår internet och att få ordning på dom krypterade kanalerna, vilket måste vara en inställnig på tv:n, eftersom alla kanaler funkar på övervåningen, med en gammal "tjock" tv, eller vad tror du Jan A, du som kan lite av allt möjligt?

Jag slutar om två timmar och då ska jag först in på ÖoB och köpa färg så Nicco kan måla hennes tv bänk, sen åker jag hem och plockar ihop någon påse eller två, att ta med hem till huset. Ha en fortsatt (förhoppningsvis) bra dag!

Visst svinn får man räkna med

Av , , 4 kommentarer 6

 

Igår hade chefen en fika dejt på lasarettet, så vi åkte dit. När fikat var över och vi skulle åka så frågade jag henne om vi skulle ta en sväng till tågstationen, ni vet den där nya vid lasarettet, så skulle hon få se hur det ser ut där. Ja, det ville hon, så vi travade iväg dit.
 
Jag och Åke har ju varit där förut, men inte åkte vi hissen då, utan vi tog ju rulltrappan. Nu var det hiss som gällde och jag lokaliserade en glasdörr med en hiss innanför. Styrde in chefen och koncentrerade mig på vilken knapp jag skulle trycka på, när chefen säger : Jösses!
 
Vad är det, säger jag, och vänder mig framåt, ser en glasdörr på andra sidan, men detta är ingen vanlig hiss, den går inte rakt ner, utan den glider ner precis som en rulltrappa. Hissen startar med ett knyck och rullstolen puttar till mig, sedan går färden nedåt och jag tyckte jag fick en känsla av Willy Wonkas chokladfabrik. Nä, den hissen var verkligen cool, och vi undrade hur den skulle bete sig när den skulle stanna, men det gick så lugnt och fint, så det var ingen sak.
 
Nicco hade en kompis här på middag igår, så vi tog oss en kaffe efter maten, inna vi gick iväg till det omtalade huset.
 
Jag hade sagt till Åke att varje gång vi går dit så tar vi med oss två kassar var, fyllda med saker som vi faktiskt inte behöver just nu, så är det ju det mindre, dagen D. Så jag hade slängt (lagt) ner en massa porslin, tallrikar och dessert fat, muggar och en del glas, i fyra kassar.
 
Det går ju bra att ta dit saker när man röjt plats och vet vart det ska vara, så vi gick förnöjsamt iväg, Åke klagade lite på tyngden i hans påsar, men men…
 
När vi kom utanför dörren säger jag till Åke, det är inte läge att halka nu, förstå vad som händer om man vevar runt en sån här påse ett varv och släpper ner den i backen. Du, säger han, den här påsen vevar man inte runt. Hinner gå 300 meter så lägger Åke omkull sig i en liten svag högersväng, och gissa om det klirrade i kassen. Nämen Åke, säger jag, vi skulle ju inte halka. En kille som stått vid sin bil för att ta bort isen från rutorna kom fram och undrade om det gick bra, jadå svarar Åke, såg det inte snyggt ut, då jag la omkull mig?
 
Sen säger han, för att förklara *kraschljudet*, vi håller på att flytta så därför bär vi kassarna. Jag undrar just vad han tänkte sedan, vilka korkskallar som bär flyttlass med porslin och glas i en vanlig platspåse, men saken är den, att det hade gått hur bra som helst…om det inte hade varit så halt, just där, eller om han hade parerat med fötterna efter sladden, med stor risk att han faktiskt hade snurrat ett varv med påsen, nu damp den bara ner en gång och det var bara en tallrik och en skål som fick sluta sina dagar där…lite svinn får man allt räkna med.
 
Önskar er alla en fin onsdag!
Maria Lundmark Hällsten