Etikett: rikssamtal

Jag har ett knep!

Av , , 2 kommentarer 12

Så hade man en ledig dag, mitt i alltihop, och den är inte planerad överhuvudtaget. Fast lite ändå, har inte tänkt åka iväg nånstans, håller mig hemma, och tar prommisar med Winstone, i omgivningarna, och thats it!

50929481_10156878866116585_4961756248534941696_nKan hända att det blir en del prat i mobilen, brukar ha en tendens att kunna bli så, då man inte kommer på nåt annat att sysselsätta sig med. Och då jag skriver det, så tänker jag på en liten diskussion jag hade med en jag känner, som prompt, vill släcka lamporna i dom rum man inte är i.

Detta på grund av att det kostar pengar. Jo, det är klart att man får betala, men att ha en liten fönsterlampa igång, utan att man är i rummet, är förmodligen ingenting som kommer att ruinera en, och är det så illa, så hade man kanske inte ens råd att köpa den där lampan, eller?

50529058_10156878869471585_3157508914904301568_nNu är jag ingen expert då det handlar om el kostnader, men jag tror att det är billigare idag, att ha en lampa på, än det var för 20 år sedan. Och då jag sa nåt i den stilen, så la jag till, det där då man var 10-12 år och skulle ringa rikssamtal…jisses!

Mjaaa, Maria, nu har det gått 5 minuter, nu är det nog dags att lägga på!

50728540_10156878871671585_1398555297059962880_nMan hörde det där tickande ljudet i luren, och kände absolut en tidspress. Ibland drog det iväg då man pratade med kusin Anna i Stockholm, svårt att hinna säga allt man ville, på 5-10 minuter. Inte fick man ringa till klasskompisen heller, hon bodde ju bara i huset bredvid.

Ringande på den tiden kontra idag, då man har mobil och samtalen är inbakade i abonnemangen, man kan prata hur mycket som helst. Detta är förstås, något som det är, både fördelar och nackdelar med. Idag är det väl snudd på, krav, att man ska ha mobil för att klara sin vardag.

Man ska kunna nås, det ska finnas mobilt BankID för att godkänna saker och man ska rapportera, ta emot e-post, swish och andra saker.

50282498_10156878875151585_3324557686447538176_nKanske är en av grunderna till att man måste vara en som kan multitaska, hänger man inte med är man ute. Och är man ute så är risken stor att man går miste om en massa viktiga och livsavgörande saker.

Notera att jag skrev risk, inte att man står och faller med sin mobil. Men det är nog få, som vet hur man ska göra då, eller som ens ids, lägga kraft och energi på att försöka klara sig ändå. Man faller till föga, nickar instämmande ja, och laddar ner dom där apparna, och ser till att ha mobilen igång.

Jag har dock ett knep, hehe…

Har aldrig på ljudet på natten, och är jag ledig, så kan det dröja ett tag innan jag slår igång ljudet. Och ibland, glömmer jag faktiskt av att göra det och hey, jag överlevde 😀

50722873_10156878876416585_4590635219773554688_nHa en fin torsdag, allihop! Och ett ps, har sagt det förut men kan säga det igen, om inte annat kan vi höras på swish 😀 ds.

Det kan väcka minnen

Jag har försökt få tag i någon på Försäkringskassan, i 3 dagar nu, och börjar känna mig lätt irriterad. Då går man igenom hela cirkusen med att förklara för en inspelad röst vad ens ärende är, knappar in personnummer och blir lotsad fram till en handläggare där det sedan sägs att det är för många som ringer och man får återkomma…TACK för det, televerket!

Sen testar man, nästa dag, samma procedur men nu kommer man fram och dom säger att ditt samtal besvaras inom kort, 200 före dig i kö, beräknad kötid…34 minuter, jamen tjena, jag har annat att göra än att sitta i luren en halvtimme, aldrig i livet.

Dom har också hunnit meddela att deras återuppringnings system har havererat, tror väl jag med, om det ska vara så där många i kö, och säkert varenda dag, man undrar ju verkligen hur lite folk det finns där, egentligen, 2 personer på hela Sverige, eller vad? Här är väl ett ypperligt tillfälle att skapa arbetstillfällen, för uppenbarligen behövs det ju mer folk på FK.

Och att sitta i telefon kan också väcka minnen från förr, då telefonen bestod i en stor nummerskiva och det plingade i luren då man la på den. Man frågade snällt sina föräldrar om man kunde få ringa sin kusin i Stockholm, och det fick man, om man höll det kort.

Man hörde hur det tickade i luren och rikssamtal lät lite långt borta, så där. Så avslutades alltid samtalet med: Ja det blir nog dyrt, det här! Och sedan la man på och fick vänta en månad till nästa gång. Å andra sidan skrev man ju brev och det kan man sakna idag, visst, man håller kontakt på andra sätt, men det var som spännande att öppna ett handskrivet kuvert.

På mitt förra jobb, hemma hos ”gammbossen” fanns en fast telefon, givetvis med stjärna * och fyrkant #, jag skulle ringa ett samtal till banken och blev uppmanad att trycka på stjärnan för att bevisa att det var en knapptelefon, och varje gång jag tryckte där sa en inspelad röst att det INTE, var en knapptelefon, till slut stod man och gafflade tillbaka att det VISST var en knapptelefon och man frågade om det hade brunnit på kontoret, men att få svar från en bandspelare, var ju helt omöjligt.

Tekniken går ju framåt men ibland verkar den ta snedsteg och kan även backa nån bit för att sedan komma framåt igen. Att fela är mänskligt men idag vet vi väl att även maskiner, datorer och andra saker, kan göra fel, dom också, men det är svårare att bevisa.

Ha en fin fredag, allihop, jag ska umgås med bloggkompisar och njuta av dagen till fullo, på återhörande!

Vår rabatt börjar på växa till sig:

Foto1949 Foto1950

 

Mobiler och fjärrkontroller

Av , , 2 kommentarer 4

Jag tror att det var någon reklam om mobiltelefoner, igår på tv:n, och Åke sa något om att nu kunde man se på tv i mobilen och att människor måste ju verkligen vara sugen på att se på tv. Ja, sa jag, eller så är dom desperata.

Javisst, det är upp till var och en vad dom vill betala för och på hur liten tv dom vill titta, jag däremot, skulle inte idas göra det. Mobilen för mig är egentligen ett onödigt ont, jag tycker inte om mobiltelefoner, men…
 
Det finns onekligen en del fördelar. Att till exempel skolan kan nå mig, snudd på, vart som helst, om det skulle hända Niccolina något, och att jag kan nå någon i nödfall. Sen har man alltid en kamera i fickan om det är en bild man vill dela med sig av.
 
Men tänk hur det var förut, för en så där 20 år sedan. Då hade man en väggfast telefon som oftast stod i hallen. Några få, hade mer än en telefon, det var rena lyxen. Sen tävlade man om att svara då den ringde, för det var alltid lika spännande, vem det kunde vara och vem som skulle få sitta i telefonen ett litet tag. Och då var det verkligen ett litet tag också, det var inte alla som hade råd att sitta och surra i en halvtimme, men det berodde ju också på om det var ett rikssamtal, då blev det bara några minuter.
 
Ta sedan tv:n, och fjärrkontroll, vad var det för något? Vi hade ingen fjärrkontroll till våran första tv, utan man fick minsann lyfta arslet för att byta kanal, å andra sidan hade man, åtminstone vi, bara två kanaler att välja mellan så det blev inte många byten.
 
Åke investerade i en video, den kostade hela 6500:- och det var mycket pengar för 25 år sedan. Och den videon hade en fjärrkontroll. Och idag köper man en kombinerad video/dvd spelare för någon tusenlapp, sånt som man kan ha liggandes i börsen. Nog har det blivit skillnad alltid.
 
Men man får nog vara glad över att tiderna ändras, det enda som är synd är att vi blir svårare och svårare att tillfredställa. Ge bort en mobil till någon i present så duger den ändå inte, om det inte är den absolut senaste modellen, och själv var man glad om man fick ringa till kompisen som bodde på samma gård, ibland, istället för att man alltid skulle springa över dit.
 
Ni får ha en bra tisdag, Åke frågade innan han åkte på jobbet, vad jag skulle göra idag, jag vet inte svarade jag, dagen är helt öppen och oplanerad. Aha sa han, det blir alltså en flexdag. Ha, då kan man göra, precis vad som faller en in. Inte dumt!
 
 
Maria Lundmark Hällsten