Etikett: mobil

Hon ringde, jag ringde, hon ringde igen, och jag med…

Av , , Bli först att kommentera 14

Åkte ner på stan igår och hämtade ut mina ögonpiller. Ska börja ta dom idag, så får vi se vad som händer. Det finns andra alternativ. Fick tips av en väninna om dessa. Dom ser ut att innehålla allt som mina kapslar innehåller.


Den enda skillnaden jag kan se är att dom jag köpt innehåller 10mg av Meso Zea och dom andra 5mg. Jag vet absolut inte om det hänger på dom milligrammen, men… Eftersom jag nu ska äta dom i 1 år, så vill jag inte ta en annan tablett än den han sa att jag skulle äta.

What if, jag tar den andra tabletten, det går ett år, och det har blivit en förändring. Då skulle jag slå mig själv i skallen för att jag inte, tog av dom jag blivit rekommenderad. För då får jag aldrig veta, om det var på grund av dom, eller om jag hade fått det i vilket fall som helst.

Nå, det är ju absolut ett bra alternativ som är betydligt billigare också. Så där ser man, det kan löna sig att googla och eftersöka. Man kan ofta hitta det som är precis lika bra som något annat. Tack S, för tipset 😃

Gick in på Kappahl i MVG gallerian. Letar nämligen efter specifika jeans, eller ja, jeansen finns men jag har hittills bara hittat storlek 36 och nån 46. För litet och för stort. Kim, heter kvinnan som jobbar där, och hon tog reda på att det finns ett par i Gottsunda, Uppsala då.

Så jag försökte nå dom på telefon, efter att jag frågat om Theresé kunde åka ut dit och betala dom. Men inget svar, jag höll på bli galen. Ringer till Kim, som svarar efter 3 signaler, och frågar om hon kan ringa dom, ifall hon har ett annat nummer. Det har hon inte men hon ska prova ringa, hon med.

Medan vi pratar säger hon att det ska finnas i Boländerna, även det i Uppsala, så jag hänvisar Theresé dit, Och jag ska prova ringa till det stället med. Även Kim, ska prova och kommer hon fram så ska hon bara fråga om jag hunnit före. Jag får inget svar… men så ringer min mobil. Det är Kim.

Hon har fått tag dom och tyvärr, dom har nåt fel i sitt system, och byxan finns inte kvar i den storleken. I Gottsunda svarar dom fortfarande inte. Så jag tackar så mycket för Kims engagemang, vilken service. Och kontaktar Theresé igen så jag får styra henne till Gottsunda igen.

Så ringer Kim igen, hon har hittat ett par i Övik, haha. Oj, ja jag ska faktiskt ringa dit och fråga om jag kan betala dom nu, och hämta dom på torsdag. Då ska vi nämligen glida nedåt i landet. Verkligen stort plus till Kappahl MVG, och större tack till Kim, hade verkligen inte förväntat mig den hjälpen.

Det visade sig även att Theresé färd ut till Gottsunda, var bortkastad. Hon ringde och sa att dom hade utförsäljning, ska lägga ner. Så där har vi svaret på varför ingen svarade och nopp, ingen byxa kvar.


Nu har man fått tag i den utomordentligt, goda Beefeater Blodapelsin.

Jag tyckte att sprithyllorna började se halvtom och tråkig ut, så jag städade upp dom igår.


Dom var inte halvtomma, snarare lite too much, så jag fick bära ner en korg till källarhyllan 🫢

Men man får då lite mer hum om, vad man har 😄

Jag hittade till och med en Ouzo och hade tänkt fota och skicka till Ina, med fråga om det inte snart är dags för en liten sammankomst. Ölen finns ju också på plats, redo för intag.

Städardag blev det, deluxe. Både bussen och huset behövde en genomgång. Och på kvällskvisten, reste vi upp det lilla orangea partytältet igen. Skyddar bra mot både för mycket sol och små regnskvättar.

Om en dryg timme, kommer min brukare på kaffebesök. Så jag ska fixa nåt gott till kaffet åt henne. Tur att Ullas finns nära till hands. Önskar er alla en fin fredag! Avslutar med bilden som Mats Alfredsson tog i onsdags. Nu har han lagt på ett coolt filter…snyggt! Där har ni även hans namn på insta, om ni vill följa honom där.

Hysch pysch eller rent mjöl i påsen

Av , , 4 kommentarer 16

Äntligen dök det upp en lucka i regnmolnen igår, och jag och Sally drog iväg med Camaron. Ett ärevarv på stan sedan parkerade vi och gick, eller Sally sprang, upp på Väven.


Sen åkte hon ner på ledstången 😁


Glass är ju aldrig fel och den godaste glassen må ju vara vanilj och blåbär som man kan köpa i glasskiosken på torget. Den satt vi och avnjöt på dom färgade fåtöljerna medan vi försökte prata bort dom närgångna fåglarna.


Nån annan jag tyckte var närgången, var en tjej som kom emot oss då vi tagit sikte på glassvagnen. Hon gick med en lunta papper under armen och kom glatt fram emot oss och visade fram luntan och undrade om var vi var intresserade av 😶‍🌫️🤯🧐🥸 Ja nånting som jag inte ens lyssnade till. Det hade med krig och politik att göra.

Jag säger INTE att det är dåligt att sprida information, eller att erbjuda sin kompetens till att kanske kunna förklara saker för folk. Men jag är ledsen, jag tycker att detta var ett litet övertramp. Jag går med ett barn vid min sida, och då får det barnet vara prio ett. Det kan inte heller ha undgått henne vart vi var på väg… på riktigt.


Sen kan det trigga mig då dom oftast börjar meningen med frågan…Är ni intresserade av, blablabla? Jag svarar ju NEJ, eftersom jag inte har tid, eller lust att diskutera eller prata, men ett NEJ, kanske tolkas som om man skiter i det. För egentligen ligger väl sånt där i allas intresse, men det låter knappast som det, då man inte lägger krut på det, i den stunden.

Kanske var jag lite vrång, men jag svarade NEJ, inte just nu.

Jaja, vi är alla olika och jag tillhör gruppen som inte är intresserade av att stå och diskutera eller få info på en gata i stan, då jag är där för nöjes skull, sorry. Och vill jag ha info, så söker jag efter den, alldeles själv.

Här ska ni alla fall få positiv information. Kolla bara, klicka på bild för att få höra mera.

 

Jag tycker att det är ett bra beslut. Och förhoppningsvis blir det aningens krångligare att lura folk via mobilen. Nu vill jag att det sätts upp kameror lite överallt, för övervakning. Why not, alla som har rent mjöl i påsen, har ju ryggen fri, och inget att oroa sig över. Det må ju bara vara dom som tänkt ha hysch och pysch för sig, som inte vill hamna på film. Har jag rätt eller…

Hoppas på en fin måndag, för er alla. Jag ska försöka njuta av lite sol innan jobbet. Och ja, njut ni med, av dom kommande 24 timmarna.

Ett smärre under, att vi fortfarande sitter här 🤣

Av , , 2 kommentarer 13

Åke köpte en ny växellåda till min Camaro ifjol, och igår tyckte han vara en bra dag att hämta hem den på. Motortransport har ni ju sett. Nu blev det då växellåds transport a´la Åke. Och här måste man klicka på bild för att komma dit. Vet inte varför man inte kan dela direkt från youtube…

Liten resväska införskaffades igår, kan ju vara gott att finna vid andra tillfällen också. Jag hoppas i alla fall att den ska räcka till min lilla utfärd, nästa helg. Tina varnar dock att det ska finnas plats för 2 flarror. Haha…jamen då slänger jag väl ut ett par brallor eller, alternativt, bär med en liten väska vid sidan om 😎


Dagen gick och jag hade som ogått, Umestan runt. Men efter middagen så tog jag mig i kragen, satte på mig skorna och larvade iväg, mol allena. Vill man gå för att gå, så gör man det utan hund.

Jag fick sällskap på vägen, ändå. Sally ringde så vi pratade från VK huset nästan fram till Hälsocentralen på ridvägen.

Där började jag ha så ont i mobilarmen, att vi fick säga hej då. Och strax därefter började jag känna mig lätt knäsvag, tungan började domna lite lätt och jag gick och funderade om jag verkligen skulle orka ta mig ända hem.


Gav upp, bet i det sura äpplet och ringde Åke. Sa att han väldigt gärna fick ta bilen och komma och hämta upp mig på Preem. Där hittade han mig sedan, sittandes på avsatsen vid luftpumpen.

Jodå, sockret var på väg nedåt…

Hittade det här på nätet, såå… ja, förra veckan var jag nere på 2.2  jag är väl onekligen en sjuk människa då 🥴

Ett klantarsle är jag i alla fall, som inte kan komma ihåg att ladda alla jackor jag använder, med en Dextrosol.


Nicco kom förbi med pickadollen efter lite skytteträning. När vi sitter och pratar som mest ringer min mobil och det är Mats Tigern Boström, som undrar om vi hade nåt blött att bjuda på. Han, Hafdis och 2 kompisar till dom var ute och cruisade i finbilen.

Bild tagen vid tidigare tillfälle

Här satt vi sen och skrattade, pratade och skrattade ännu mer åt än det ena och än det andra. Mycket dumheter vi hittat på genom åren. Vissa så dumma att det är ett under att vi fortfarande sitter här 🤣

Det blev prat om nån fest på annat håll, vi får se om vi får till nån planering på det. Ska grunna på den och sedan ringa honom och fråga hur det är tänkt, på riktigt…utan skratt och surr vid sidan om.

Skönt ute idag, det som var lovat kallare och grinigare väder. Promenaden med W gick alldeles utmärkt, och vi tog ett varv i omgivningarna.


Önskar er alla en fin söndag!

Var det ett U.F.O 🛸

En liten anekdot från förr. Detta berättade Åke för mig, säkert första gången vi körde upp till Kittelfjäll. Så då borde det vara augusti, 1984.

Mina svärföräldrar hade ju en stuga uppe i Kittelfjäll. Den stugan byggde svärfar Nicke, med hjälp av en snickare som hette Holger. Därför åkte dom upp dit med jämna mellanrum.

En av gångerna då hela familjen var med, satt svärmor Elsie, och Åke i baksätet, bakom ratten satt Nicke och passagerarsätet hade intagits av Holger.

Ni som vet vart Kittelfjäll ligger, har kanske koll på att man inte kör dit på en timme eller två, om man startar i Umeå, utan det tar sin lilla tid. Holger tyckte nog att det gick lite väl sakta och började titta sig oroligt bakåt med jämna mellanrum.

Till slut känner sig Nicke tvungen att fråga, vad är det, varför vänder du dig om hela tiden? -Mjaaa, sa Holger, nu måste du nog börja gasa. Väghyveln ligger bakom och han har fällt ner bladet och nu blinkar han för omkörning.

Hahaa… ja han ville väl bara på ett skämtsamt sätt, påtala att han tyckte att Nicke inte gasade tillräckligt. Och av denna lilla historia har just uttrycket, ”Nu måst du nog börja gasa, för…” hängt med i alla år, när någon vi åker med, kör för sakta.

Den här seriestrippen, skickade Tina till mig för några år sedan.

Det roliga var att jag fick upp den i minnesflödet i torsdags, och på fredagen, då jag och Elisabeth skulle gå iväg till Ullas, så var mina glasögon borta. Varför fortsätter man göra så här.

Jag brukar ju sällan vara i matrummet om vi inte har gäster. Jo, jag vattnar blommor eller fotar nåt, så det var väl det jag hade gjort. Men däruppe, lägger jag aldrig ifrån mig saker. Dom prylar jag letar mest efter är glasögonen och mobilen, det är liksom stående.

Numer, varje gång jag gör det, så går jag dessutom runt och dumförklarar mig själv med svordomar och frågor, om hur dum man får vara och varför…

Apropå dum, eller dum och dum, kanske mer förvirrad och lite glömsk. Jag tog ju denna bild i lördags.

Och då vi sedan satt härinne och jag gick igenom dom så upptäckte jag ett mystiskt ljus. Förstorade upp den men det var inte bästa skärpan på den. Vad f-n är det här, sa jag till Åke.


Han gissade på nån lampa…ehh nää, det finns ingen lampa där. Ett U.F.O kanske, sa jag, 🛸 haha. Då började Åke skratta, polletten hade ramlat ner och han kunde informera mig om att det är vindflöjeln, älgen som Nicke gjort, som sitter på garagetaket.

Nicco fotade jag och Åke inne på ”vår” soffa nere i Nailheads lokaler. Jag skriver vår, eftersom vi ofta sitter på just den, och där har vi också blivit fotade förut, så… varför ändra på vanor och seder. Nicco ville prompt att jag skulle skratta, och inte blunda, därför blev det några bilder, faktiskt lite fler än bara dom här 🙃

Hoppas på en fin måndag, för er allihop!

Det är inte över, förrän det är över..

Av , , Bli först att kommentera 16

Julafton var inte så mycket mer än en vanlig dag fast med lite julklapps öppning. Åke gjorde bort sig, fatalt. Han gav mig ett presentkort, och jag vet ju att han brukar få det av sin arbetsgivare, så inte var det han som fixat det.

Och summan brukar faktiskt, dom senaste 10 åren, minst, ha varit 500 kronor. Här gjorde han bort sig då han inte kollade innan han gav mig det, hahaa…tack Åke, min käre make. Det var en fin slant.

Nej, jag klagar inte, för jag vet att jag hade fått en symaskin om jag sagt det, men jag vill INTE ha en ny, som i ny. Jag vill ha en gammal, hederlig maskin som man trär som jag är van. Jag hade även kunnat få den där graveringen på ringen, men där blev jag snål.

Sally ringde och hälsade en God Jul, hon var överlycklig för hon hade fått en ny Iphone 12, eller nåt sånt. Jag är inte så haj på mobiler. Men hon skrattade och sa att hon hade trott, att om hon en dag skulle få en ny så skulle det vara en sån där billig, som du har, mormor.


Vi käkade en lättare jultallrik till lunch, sen hade jag tänkt pipa iväg till jobbat, tio minuter tidigare, för att hinna in i på Preem och tanka. Men dom där tio, försvann, så jag gjorde mig i ordning, och sa att det får bli tankning imorgon istället, skickade ett God Jul till mina FB vänner och drog iväg.


Passerar Preem och plötsligt tjuter det till i bilen och en gul lampa , som indikerar att det är lite soppa i bilen, lyser mig rätt i fejjan. Varför blir man stressad av sånt? Det ska väl vara nån 10 liter kvar va? Fast hur ofta på den berömda skalan, funkar nånting hos oss, som det ska?

Jaja, jag tog mig hem utan att lampan ens lyste eller pep, så jag vet inte vad den håller på med. Ehh…för det är väl aldrig nån fultomte som tagit sig ut i kylan och in i bilen? Såna där hypoteser och funderingar vill jag helst slippa, dom kan ju ge kalla kårar som passerar ryggraden och åker ända ner till tårna.

Årets fotosession, på Winstone i tomteluva, slutade….eller, ja, slutade det där, eller vad var det som hände.

Man säger väl, på engelska, it aint over, until its over 🧐🤪

Hoppas på en fin juldag för er alla!

Inte bara obra, mycket skratt också, ajaj…

Av , , Bli först att kommentera 13

Kollade minnena på fejjan och idag för 8 år sedan skrev Tina detta.

Haha..ja jag brukar själv stänga av ljudet då vi går och lägger oss. Sen kan det hända att jag, ibland, glömmer att slå igång det. Kan stundom, vara rätt skönt, fast nyfikenheten driver en alltid till att kolla om nån ringt eller smsat, och har nån det så känner man sig piskad att ringa upp.

Så egentligen hade det ingen betydelse. Eller jo, dom gånger man missat ett samtal men får ett sms som förtäljer att det inte var nåt viktigt utan man kan höras senare.


Apropå Tina så ringde hon igår kväll. Jag går runt i sakta mak, då jag pratar i mobilen. Tror, eller vet rätt säkert, att kroppen må ju läka fortare vid rörelse, och det känns nästan bäst, att göra så. Även om jag, från stund till stund, känner mig som en 80 åring som genomgått höftledsoperation, typ.


Där jag står och går hamnar jag i sovrummet, och tycker att himlen ser så fin ut, trots det gråa, men man skönjer nånting blått, därborta också.


Min värld har ju varit rätt liten dom sista dagarna. Har inte varit utanför dörren sedan i torsdags. Det känns surt, jag längtar och jag gruvar för utgång. Har blivit erbjuden att köpa ett par ice bug, av en vän, så jag tänker att jag ska höra om vi kan köra förbi och plocka upp dom idag.

Åke får ratta bilen, jag kommer inte att klara av det. Även fast jag berättade för mamma igår att jag gör mycket med mina fötter. Har alltid varit halvvass och kunnat plocka upp saker från golvet, genom att nypa fast det med tårna. Så jag kan ge Winstone mat, på det sättet. Nyper fast skålen lyfter benet upp till knäet och där når jag den med handen.

Men att ratta en bil på det sättet, haha, nopp, no way, där krävs det nog att ryggen är med också, så…det får jag testa nån gång i framtiden, eller i ett annat liv.

Inför morgondagen och promenad med Winstone så gruvar jag mest för hur i hela friden, jag ska kunna plocka upp hans nummer två 💩 Fast jag kanske ska ta det som det kommer, istället för att måla fan på väggen.

Även om det låter jätte tråkigt med allt, jag kan inte det och nej, och hjälp och hur… så skrattas det en hel del. Och DET, gör ont som f-n. Så skickade Theresé den här bilden via pinterrest, gissa om jag tänkte på Nicco.

Nicco har också testat att ramla utför brotrappen, men hon halkade på ett steg och for ända ner. Jag råkade stå därute då det hände och ja…jag VET, jag agerade inte som jag borde ha gjort. Istället för att ojas och fråga hur det gick så frågade jag vad hon sysslade med. Ojoj, då var man inte värd mycket. Nu skulle jag berätta för Åke om det tillfället och hur bilden symboliserade detta. Och jag skrattade, snyftade, ajaj och skrattade mer. Så Nicco, jag har fått mitt straff, fast jag skrattade i alla fall inte då du ramlade.

Köpte en 10 kronors andel på V75 igår och det gav lite utdelning, liten men in förhållande till utgiften så blev det en bra vinst,

Jag har inga adventsljus i staken, hade jag haft det så hade jag nu lagt ut en bild på den och önskat er alla en fin första advent. Men jag har andra juliga saker, så…ha en fin första advent, mina vänner!

Lite bråkstake är det nog, och mycket bus

Av , , Bli först att kommentera 19

Skrev igår att Bobby INTE är en bråkstake,fast….jaja, han kommer undan med att han är liten och superfin, men han är både busig och bråkig. Det lyser i ögonen på honom, och man kan riktigt se, hur han försöker komma på nästa drag.

Här skulle han nog dra igång nåt med mig, men så kom en svans i vägen.


Detta slutade det med ett baaadunsch, så föll han ner mellan soffan och väggen, och hoppade sedan på, sladdarna därnere. Rusar in i matrummet och försöker ta en tugga av blomman i förbifarten. Jojo!

Försöker lära mig kameran på min nya mobil, men det lär ta ett tag innan man fattar finesserna. Fast det är kul att det inte tarvar så mycket skills, man kan få till det ändå.

Åkte ner till Strömpilen och kaffedejtade Helena Springare, efter middagen. Det var riktigt skönt därnere vid älven.

Det enda som förtar hela upplevelsen är fiskmåsarna. Och dom räds ingenting, utan man satt mest och väntade på att få en måsskit i skallen. Vi hann då avhandla en del och vi får se, nästa, årliga kaffedejt kanske intas på annat ställe, mera måsfritt, om det ens går att uppbringa. Ett ställe utan måsar, menar jag.

Åke var utsocknes och fick sig ett nytt framdäck till bussen. Det är tur han har kontakter. Han fick ju en anmärkning på det, vid besiktningen. Och det var väl lika bra att åtgärda då han liks fixat allt annat. Jo, bussen är ombesiktad och godkänd…wohoo!!!

Har nu efter dessa dagar, kommit fram till att min tå, är kanske inte den som gör ont, utan tåleden. Så jag ringde 1177 igår. Jag blir osäker på om detta är nåt man borde kolla upp. Om man inte gör det, så kanske man får ett elände sedan. Nå, hon jag pratade med, tyckte att jag skulle testa att ringa vårdcentralen nu på morgonen, så får dom göra en första bedömning.

Och av den anledningen vaknade jag till larmet på mobilen. Så får man ringa direkt dom öppnar. I eftermiddag kommer Elisabeth hit och bjussar på fika. Detta efter vadhållning om vilka som skulle vinna och med hur mycket, i matchen mellan Sverige och Ukraina.

Jag satte mitt fika på att Ukraina skulle vinna, med 3-2, och Elisabeth satte sitt fika på 3-2 till Sverige. Nu var det Ukraina som vann, fast siffrorna kan vi ju glömma, hehe…

Ikväll är det Gammlia 2.1, och färden kommer att gå via Holmsund och Obbola, tillbaka förbi smultronstället, Tomtebo och sedan tunneln och vart man vill. Vi ska köra, och vilka vi är, gissar jag på, Sally och Theresé.

Ni får ha en fin onsdag, allihop!

I riskzon för smsfingertoppsadermatoglyfi 🥴

Av , , Bli först att kommentera 16

Jag har nu införskaffat en ny mobil. Åkte på Netonnet, tvärpratade med Nicco på telefon och sa, jamen då träffs vi väl hemma. Mm, beror på hur lång tid det tar, svarade hon. Äsch, jag är ju nästan där, det går fort…

Ja, valet av mobil, gick fort, varför stå och dravla, jag begriper ju ändå inte det tekniska. Kravet jag hade var bra ljud, jag vill höra vad folk säger och dom ska höra vad jag säger. Sen är kameran, förstås viktig.

Killen plockade fram en Samsung S20 Fe 5g. Vi har dock bara den röda kvar… jag tar den, sa jag. Tydligen var det dessutom den sista, för killen som dök upp på andra sidan, ville ha en likadan men sorry, dom är slut.


Jag byter även mobilleverantör, vill inte springa runt på altan i stugan och se om jag får in nån signal. Jamen det går ju bra. Jo javisst ja, sa jag, visst kunde man byta in sin gamla mobil. Japp, går fint sa han och skickade mig sedan till kundservice.

Egentligen var det nu så, att inbytet kan man bara göra via beställning på nätet. Det kom fram efter en halvtimmes springande mellan dom som jobbade där. Sen, mina vänner skulle överföringen påbörjas. Killen frågade hur långt tillbaka jag ville spara mina sms.

Ehh, jaha, jamen vi tar väl senaste 3 månaderna. Han lät tämligen chockad då han kollade mobilen, vet du hur många sms du skickat på ett år. Han hade aldrig sett nåt liknande. Nä, svarade jag, har ingen aning. Över 20 000 🥶

Oh my looord! Ja sa jag, det beror till hundra procent på att jag är arbetsledare, och mycket tar vi på sms. Inte konstigt att min mobil har eget liv. Det är ju det jag försökt säga, haha. Apparna ta också sin plats. Men nu ska det rensas.

Jag tror att jag kan ligga i riskzon för att åka på smsfingertoppsadermatoglyfi. Adermatoglyfi btw, är en sjukdom som gör att vissa föds utan fingeravtryck, om ni undrade vad jag använde för konstiga ord.


4 timmar tog det från det att jag åkte hemifrån, till jag var hemma igen med den nya mobilen. Jisses anåda, jag hoppas att denna mobil levererar under dom kommande 5 åren. Jag hatar att byta mobil, på riktigt. Men, en eloge till killarna på Netonnet. Dom gjorde ju vad dom kunde. Och jag fick en bra deal så jag är nöjd.

Kusin Anna och hennes man Ingvar, hade bjudit över oss på middag igår kväll. Och dom har det så himla fint däruppe. Vilken kväll, magisk!


Ingvar grillade hamburgare, så det var bara att ta för sig.


Vi fick goda drinkar, irish coofee i finglasen och annat gott.


Skratt och prat. Ingvar är ju en kille för sig, som med fina ord beskrev hans förhållande till Åke, på vilket sätt han ser upp till honom och av vilka anledningar. Så roligt att höra, för det är sånt man kanske inte säger till varandra. Sånt man tar för givet att andra redan vet.


Vi tackar för en underbar kväll hos er!


Sen hade jag en jäkla natt. Det har krampat i fotknölen, på den fot jag fick tåfrakturen. Det är som så elakt, för det spelar ingen roll, vad jag gör, foten får eget liv och det gör ju så ont. Nå, efter en del krigande så somnade jag om. Kliver upp och hinner inte mer än att lyfta den andra foten för att sätta på mig byxorna, då får jag samma kramp, fast ni i andra fotknölen, alltså VAAAD🥵🥴

Kan väl räkna ut att det har med felbelastning att göra. Går man inte på det sätt man brukar så används fel muskler och annat. Sen får man tillbaka det… då man slappnar av. Men, där och då, när det känns som värst, och jag vaggar fram som en låghalt anka. Så tänker jag på en kille jag sett på TikTok.

Han är 21 år, och var med om en olycka där han blev påkörd av en palltruck. Hans kropp slutar vid naveln, och han har bara en arm kvar. Men vilken kämpe, och vilken smärta han får utstå då han har kronisk värk och andra elakheter. Men ändå, så skrattar han och gör något åt sin situation. En sån gång, känns kramp i fotknölen, tämligen banalt. Han skulle ju byta, vilken dag som helst.

Så man ska nog känna sig ödmjuk inför det man har, man vet aldrig hur livet ser ut bakom nästa hörn eller milstolpe, om man nu vill prata i dom termerna. Det finns ALLTID dom som har det värre, och stackars stackars människa, som har det värst i hela världen. Kryptiskt, jag vet.

Ha en underbar lördag, allihop!

När bilden inte stämmer med verkligheten

Ett definitivt sommartecken är då Åke snaggar sig, eller Åke och Åke, igår var det Nicco som gjorde det åt honom. En surprise då jag kom hem, då jag fick en man som ser minst 10 upp till 15 år yngre ut, i mina ögon.

För inte så längesedan skulle Nicco berätta för någon då vi hittat några äldre bilder och vi kunde inte för våra liv, förstå vem detta var. Jag hittade bilderna på det där externa minnet.

Detta var första bilden vi såg.


Vi filurade…kunde det vara Nicco…ehh…Theresé, nää, det stämde inte. Men så kom denna bilden efteråt.


Haha, det var en långhårig Åke.

Hände inte så mycket igår, satt ute i det fina vädret så länge det var möjligt. Det är ju den här årstiden man inte vill vara inne och titta ut genom skitiga fönster. Samtidigt som man inte har så stor lust att stå inomhus och putsa upp dom, heller. No win win situation!

Fast jag räknar kallt med bättre dagar för det arbetet. Eller så gör man det helt enkelt en kväll istället. Kan vara nog så smart.

För 6 år sedan, idag, så blev jag plötsligt okontaktbar på mobilen. T3, eller TDC, bägge två var involverad i detta, tyckte att dom kunde ta mitt nummer, då jag bytte mobilleverantör.

Text från FB årsminne.

”Nä, min mobil funkar inte, och det roligaste av allt är att på TDC säger dom att Otto XXXX på T3, har makulerat mitt nummer, på T3 säger dom att Otto XXXX slutade för 1½ år sedan, ringer tillbaka på TDC som undrar vilket företag jag har…inget svarar jag, och då blir allt, mycket mycket konstigt, dom säljer inte abonnemang till privatpersoner…fast, jag har ju haft dom i över 1½ år, hm? Och nej, min mobil funkar ej.”

Ibland undrar man om ALLA människor råkar ut för sånt här, och en nanosekund efter den tanken så säger jag, JA. Förmodligen, kolla bara här, vad folk beställt från olika företag, där bilden inte riktigt stämde med verkligheten. Vad dom trodde dom beställt till vänster, och vad dom fick, till höger.

mm

Hahaa…och med dom önskar jag er alla en toppenfin 1:a juni!

Scary, ½ nanosekund 👻😱

Av , , Bli först att kommentera 13

Tog bort mitt spruckna, glasskydd från mobilen, i förrgår. Det var rätt illa åtgånget, men mobilen ser ut som ny, därunder. Jag använder ju mobilen som larm, och därför har jag den på hyllan bredvid sängen.

I förrgår natt, släcker jag lampan, och somnar omgående, väcks dock av en rejäl smäll. Men som tidigare gånger, då jag inte kan lokalisera ljudet så tänker jag ju att det är i drömmen.

Inte nog med att jag tog bort skyddet, jag ändrade mitt larmljud, från ett stegrande plingande, till en låt. Wake me up, med Avicci.

Väcks då upp i tron att Åke satt in hans radio som väckning istället för larmet. Jag vänder mig om för att putta på honom, men han är inte där. Jag fattar nada, men så kom jag ihåg att jag ändrat signal, fast nu hittar jag inte mobilen. Den ligger på golvet…ok, så då var den den som lät då den åkte ner.

Jag funderar dock på HUR, den kunde ha gjort det.


Nå, sängdags igår, jag lägger mobilen så jag till och med måttar att inget ska komma åt att riva ner den på golvet. Släcker lampan, tick tack, tick tack…*PANG* och där åkte den ner på golvet.

Fast inte utan att jag kände ett visst obehag. Hur var de ens möjligt?

Tänder lampan, känner rysningar i ryggraden under en ½ nanosekund, lägger tillbaka den och jodå, den rör på sig, den lilla saken. Hahaa…skärmen är ju jättehal, och jag lägger nämligen den nedåt, för att slippa risken, att bli väckt om den får eget liv och har fuffens för sig, mitt i natten. Vill inte att den ska lysa upp i rummet.

Och med skyddet borttaget, så blev den för slät. Och kanske kanske, att hyllan inte sitter helt hundra i fas med väggen.

Tur att jag såg det i alla fall, annars hade jag fått fundera halva natten och målat upp olika scenarier, Jisses! Det finns saker som kan störa det gamla, invanda.


Det är mycket just den här tiden, mars-april, för 10 år sedan, som vi fick lite livsombyte. Vi flyttade nämligen hit, to the house. Hittade den här texten, från 27 mars, 2011.

”Fick ett sms från Nicco och jag citerar:

Var du seriös igår när du sa att jag kunde fråga Theresé om jag kunde prao hos henne?

Jag skickade ett enkelt ja, till svar.

Det går en minut sedan skriver hon:

Jag frågade henne på facebook, fast hon trodde du var onykter när du sa det 😀

Haha, kan man annat än skratta, nu hade jag ju faktiskt tagit en grogg men onykter…näpp, och seriös, oja, men jag vet inte riktigt hur vi ska lösa det rent praktiskt, och om Theresé kan hämta och lämna henne på Arlanda, jaja, vi får väl klura lite och pratas vid.”

Jodå, Nicco flög ner till Uppsala och gjorde hennes prao på GE Health Care, med Theresé. Lite roligt att hon idag, jobbar åt, före detta GE, nu heter det ju Cytiva, fast inte därnere, förstås.

Winstones magtröja, *fniss* gör att han ser ut som en cooling. Dock inte så tvärenkel att få av och på. Theresé klurar vidare.

Fast den här kommer han att få ha ibland, om han ska vara extra tuff, i slasket.

I övrigt är jag anti mot kläder på djur, fast ibland är det nödvändigt inte bara för ens egna skull, utan även för djurens. Jag kan inte tvätta Winstone efter varje promenad, då skulle han gå och vara konstant fuktig i pälsen.

Ser ut att bli en fin dag, härligt, mer sol åt folket. Ha det gott, allihop!