Skogsplantering

Av , , 12 kommentarer 14

Nu på våren ska många skogsägare plantera nya skogsplantor på sina föryngringsytor. Då skapas ny skog för framtiden. De nya träden ska växa i kanske 80-100 år. Skogsbruk är väldigt långsiktigt. Växande skog är viktig för koldioxid och klimat, för framtida försörjning av trä och pappersprodukter samt för att skapa livsmiljöer för djur och andra växter.

12 kommentarer

  1. petter

    Har grottat ner mig i Järn och glashantering på min hemort där det fanns ett glasbruk och flera masugnar i slutet av 1800 talet och en bit in på 1900 talet.Dessa eldades med kol och ved ,så mycket att skogen /bränslet tog slut. Tittat på bilder från min familjs gård som består av 500 hektar åker och lika mycket skog.Dock fanns knappt ett träd kvar i början på 1900 talet på grund av att detta såldes till glasbruket och masugnarna . När skogen avverkats i närområdet på denna tid lades glasbruk och masugnar ner.Det blev för dyrt att transportera. Alltså skedde en rovdrift av skogen och inget återplanterades . All återväxt har skett med naturlig frötillväxt vilket inneburit många tappade växtår.
    Hade denna skog omplanterats som vi gör idag hade man säkert tjänat 30 års tillväxt.

    Svara
    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Många glömmer bort den rovdrift som skett i skogen tidigare. I början av seklet var många skogar hårt drabbade. Därför börjades ett restaureringsarbete som lett till att vi idag har dubbelt så mycket skog som för hundra år sedan.

      Svara
    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Skogsdikning är nu förbjuden. Nu används skonsammare metoder. Efter några år syns inte markberedningen alls.

      Svara
  3. brorson

    Tja, jag minns de enorma vedtravarna bakom hyreshuset. där vi bodde. under flera år efter kriget. Jag har sett bilder på båtarna med ved till storstäderna. När jag senare studerade järnvägsteknik, uppmärksammade jag den dålig kvaliteten på järnvägsslipers under krigsåren, vilket ledde till omfattande järnvägsnedläggningar under 1960-talet, men också till övergång till betongslipers.

    De dåliga virkeskvaliteerna under krigsåren gjorde att röta snabbt fick fäste. Detta försökte man motverka med enorma mängder impregnerigsmedel (kreosot), som har vållat svära miljöproblem på impregneringsplatserna. Men detta ledde också till mycket resultatgivande forskning om virkeskvaliteer för järnvägsslipers, varför en idag ny sliper har väsentligt längre livslängd vid hastigheter upp till 100 km / h. Jag har personligen undersökt massor med uttjänta slipers, som tagits ur spår och har konstaterat att rötan har svårt att få fäste i en sliper med god virkeskvalitet (stor andel kärnvirke). Träd, som växer långsamt på mineralrik mark är utmärkta som slipersvirke.

    Jag vill återigen tipsa skogsbranchen att här finns ett nygammalt användningsområde för trå. Järnväg är ett energisnålt och miljövänligt transportmedel, som absolut måste prioriteras framför bio-drivmedel till bilar. Avskaffa reduktionsplikten helt. Grenar och toppar kan användas i kraftvärmeverk, men stammarna förtjänar ett bättre öde än att eldas upp som offer till klimatguden .Såvitt jag kan bedöma har Eliasson rätt hur skogar ska skötas.

    Svara
    • petter

      Grenar och toppar vill jag gärna ha kvar i skogen eftersom detta vid nedbrytning ger gödning åt den nya skogen.Samma sak med halmen som många vill använda att bränna med mera. Tar vi bort halmen bildas inte mer matjord samt att denna innehåller kväve som göder nästa års skörd. Vilket innebär att mer näring måste tillsättas med konstgödsel eller naturgödsel.Tyvärr vill många få bort Djuren och då minskar även tillgången till naturgödsel ,och utan att tillföra gödning växer det inte så bra .

      Svara
      • brorson

        Det ligger stora travar med grenar och toppar längs vägarna,. färdiga att fraktas bort någonstans. Och då tycker jag att elproduktion i värmekraftverks, som effektreserv. är ett bättre alternativ än inblandn i bensin eller diesel. Jag kan ö.h.t inte förstå hur en ökad bränsleförbrukning hos en personbil, som är resultatet av denna inblandning, kan ge minskade utsläpp av koldioxid.. Det var alltså inget försök till jämförelse med gröngödsling. I en sådan jämförelse måste man f.ö. räkna med den ökade energiåtgången (diesel?) för att samla ihop och transportera ut dessa avverkningsrester, som inte torde innehålla så mycket energi, till vägnätet .Men den kalkylen kan vi väl överlåta åt skogsägarna själva att göra?

        Det vore dock dumt att inte alls utnyttja värmekraftverken som effektreserv, med inhemska bränslen, när vi ska bygga ut kärnkraften. Sett i ett nationalekonomiskt perspektiv. Ju snabbare vi får stopp på den fortsatta utbyggnaden av vindkraften, desto bättre .Som f.d. järnvägsman är jag lika övertygad motståndare till vindkraft som varm anhängare till kärnkraft. Som ger garantgerat rätt frekvens och spänning för såvål snabba persontåg på Södra stambanan som tunga godståg på Norra stambanan.

        Svara
  4. brorson

    Nu drabbas vind- och solkraftproducenter i bl.a. Nederländerna av negativa elpriser under soliga och blåsiga försommardagar. De måste alltså betala till nätbolagen för att bli av med elen, i stället för att få betalt. Det är rätt. I Sverige är det tänkt att nätbolagen ska fortsätta att betala överpriser (för att rädda vindkraftbolagens ekonomi) för elen, som inte behövs, och vältra över kostnaderna på konsumenterna. Är det inte dags att införa totalstopp för all fortsatt vindkraftutbyggnad och besluta om avvecklingsplaner för befintlig vindkraft?

    När man byggde ut vattenkraften fick kraftbolagen själva stå för kostnaderna för vattenmagasinen, så att vattnet kan sparas tills efterfågan på el ökar och man kan köra turbinerna med vinst. Och hur är det med avverkningsresterna från skogen, om de används som bränsle i värmekraftverken? Fossila bränslen som kol och olja sparas i stora upplag och cisterner tills de behövs för elproduktion. Med den effektreserv för förbrukningstoppar som således erhålls kan elpriserna för konsumenterna hållas på rimliga nivåer under hela året. Något elstöd,. som ändå aldrig kan fördelas rättvist – men eldar på inflationen, behövs inte.

    Regeringspartierna måste sluta prata om att alla kraftslag behövs. I stället borde de besvara frågan om all vindkraft bör avvecklas omedelbart eller i takt med att kärnkraften byggs ut, Regeringspartierna och SD måste sluta försöka sitta på alla stolar samtidigt.

    Svara
  5. Agneta

    Har funderat över varför man oftast röjer sly på försommaren. Har under promenader i skog och mark många gånger stött på fågelungar som blivit skrämda ur sina bon långt innan de varit flygfärdiga. Även bon med ägg har blivit förstörda av röjsågarnas framfart.
    Skulle det inte vara möjligt att röja det mesta på hösten istället när både fåglars och andra djurs ungar är stora nog att sätta sig i säkerhet?
    Någon som vet?

    Svara
    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Är en fördel för fågellivet om det röjs på hösten. Många röjer hela barmarkssäsongen för att hinna röja det som ska röjas när vi har en ganska begränsad barmarksperiod.

      Svara
      • Agneta

        Säkert är det så när det är stora områden som ska röjas. Men av det jag sett så röjs det mest under vår och försommar.

        Svara
        • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

          Kan vara så. Många skogsägare har fullt upp med planteringar under vår och försommar och röjer senare.

          Svara

Lämna ett svar till brorson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Ordförande för Moderaterna i Vilhelmina och gruppledare i Kommunfullmäktige.

Skogsföretagare som tidigare arbetet som skogsinspektor och virkesköpare