Skogssamarbete

Av , , 15 kommentarer 11

Under besöket av Frankrikes president Macron i Sverige skrevs en rad avtal om samarbeten under. Ett avtal om samarbete inom skog undertecknades. Sverige är världsledande inom skogsforskning, föryngring, skötsel och skogsindustri. Där har vi mycket att lära andra länder..

Hur vi brukar skogen är oerhört viktig för klimatomställningen och den gröna bioekonomin. Att bevara biologisk mångfald samtidigt som vi brukar skogen och nyttjar träråvaran för ökat byggande och utveckling av nya material som ersätter plast är områden där vi kan samarbeta. Viktigt att sprida kunskap om skogarnas viktiga roll för ökad kolinbindning där friska växande skogar är helt avgörande.

15 kommentarer

  1. kenth

    Redan på 70 talet byttes många träförpackningar ut mot dito i kartongpapp. Praktiskt då återfrakt av tomma träembalage var både krångligt o dyrt. Samtidigt blev svensken klenare också och fick restriktioner på hur mycke denne fick lyfta. 30kg strömming i en trälåda blev 20 kilo i en vaxad kartong man själv vecklade ihop. Klart skillnad ha 30 trälådor än en packe plata kartonger av utrymmeskäl. Idag går allt större träemballage till flisning för värmepannor i kommmun o industri.

    Svara
    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Stor del av pappkartong går även till återvinning. Bland annat som mellanskikt i ny pappkartong vid fabriken i Obbola.

      Svara
      • kenth

        Obbola gör ytskiktspapperet…”Liner” som den kallas som sen limmas ihop med ”floating” som mellanskiktet kallas och rullas upp på valsar som sen sätts i en maskin som skär ut kartongens
        kontuter..oftast så målas utseendet i maskinen innan den skär ut kartongen. Har jobbat 38år på
        Obbola och 35 med att lasta återvunnet kartonger.

        Svara
        • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

          Besökte Obbola för ett antal år sedan och man blir fascinerad av hur processen går till

          Svara
  2. Sven

    Sverige har för länge sedan förlorat sin roll som världsledande inom skog. Vi används på många håll som skräckexempel istället. Till och med USA:s president Joe Biden har kommit med ett förslag att förbjuda avverkning av gammal skog men i Sverige lobbar skogsbolagen, skogsindustrin och blåbruna politiker hårt för förvandla all skog till kalhyggen. Kalhyggesbruket är den enskilt största miljöförstöringen i Sverige och många vet knappt skillnaden mellan riktigt skog och en granplantering. Men allt fler börjar förstå detta nu, dock inte inte politiker köpta av industrin.

    Svara
    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Sverige har lagt om skogspolitiken till att bevara mera skog och sköta skogen på ett bättre sätt. Den svenska skogen får allt mer äldre skog. Mycket av den äldre skogen sparas i reservat. Miljarder av skattebetalarnas pengar läggs årligen på att spara skog.
      Skogsägare som vill avverka skog i inlandet stoppas på grund av förekomst av tretåig hackspett. Den är ganska vanligt förekommande, med överklaganden och rättsprocesser tar oerhörd tid för enskilda och myndigheter och kostar stora summor pengar. Skogsägare som köpt dyra fastigheter och tagit stora lån står där plötsligt utan att kunna finansiera köpen.
      Vilken offentlig verksamhet är du villig att spara ned på för att kunna förbjuda kalhyggen? Ska vi ta pengar från skolan, socialtjänst eller sjukvård? Det är bara att välja vilken verksamhet som är mindre viktig än att generera jobb och inkomster i skogsnäringen.

      Svara
      • Sven

        Den tretåiga hackspetten är inte ett hot mot skogsägaren. Skogsägare på marker med så pass höga naturvärden att den tretåiga hackspetten trivs kan få ersättning för att skydda sin skog med uppemot 125 % av fastighetsvärdet. För närvarande är anslagen för att skydda värdefull natur låga, det har sådana som du och dina gelikar i vår miljöfientliga regering sett till, och det kan ta tid att få formellt skydd av sin skog och ersättning för det.

        Skogsstyrelsen skriver själva att utvecklingen i skogen är negativ och att miljömålet Levande skogar inte nås. I en alldeles färsk rapport skriver Skogsstyrelsen att folk är villiga att betala för biologisk mångfald och det finns starka krafter som trycker på för att skogsägare ska få betalt för ekosystemtjänster. Dessutom gör skogsindustrin mångmiljardvinster, över 50 miljarder 2022. De har råd att låta bli våra gamla skogar och det kommer inte att drabba vare sig vård, skola eller omsorg.

        Svara
        • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

          När skogsägare drabbas av avverkningsförbud därför att man hittar en hackspett så börjar man se till att inte spara stor andel gammal skog. Då får man inte bruka den. Vanliga skogsägare tvingas till långa kostsamma rättsprocesser för att få bruka skogen eller att få ersättning från staten.
          Skogar med höga naturvärden ska sparas. Men tretåig hackspett är så vanligt förekommande i inlandet att den inte kan anses utrotningshotad.
          Riksskogstaxeringen visar att andelen gammal skog ökar i Sverige. Skogsbruket har förändrats mycket från 70 och 80-talen du inget naturvårdstänk fanns.
          En förutsättning för företagande är att företagen går med vinst. Annars finns inga företag. Då finns inte alla jobb i skogsbruk, åkerier och industrier som finns idag. Då genereras inte de skatteintäkter som genereras idag. Man beräknar att skogsnäringen bidrar med 120 miljarder netto till Sverige. Svårt att ersätta det.
          Många inom miljörörelsen hävdar att klimatfrågan och att minska mängden CO2 i atmosfären är viktigast av allt. Skulle vi då stoppa allt skogsbruk så skulle de vara ett enormt svek mot våra barn och barnbarn. I gamla skogar sker inget nettoupptag av CO2. Upptaget i fotosyntesen är lika stort som nedbrytningen eller respirationen.

          Svara
          • Sven

            Andelen gamla gran- och tallplanteringar ökar, den naturliga gamla skogen minskar i rask takt. Det är ett långt mycket större svek till barn och barnbarn att ödelägga vår natur för kortsiktiga ekonomiska intressen. I framtiden kommer kalhyggesbruket att vara lika illa ansett som besprutningen med DDT. Jag tror att många av våra förfäder skulle vända sig i sina gravar om de visste hur den skog de gick i när de var i livet ser ut nu dvs. borta för tid och evighet. Det finns en anledning till att tretåighackspett är så gott som utrotad söder om Dalarna, det finns för lite gammal skog kvar där. Dess största utbredningsområde är i de fjällnära skogarna och enstaka mindre områden i inlandet där det finns gammal skog kvar. Och som sagt det handlar inte bara om Tretån, den är en paraplyart. Där den lever finns oftast många andra rödlistade arter.

            Det har aldrig varit tal om att stoppa skogsbruket helt, bara att övergå till mer hållbara och naturnära metoder och stoppa skövlingen våra gamla skogar. De skogarna är viktiga kolsänkor i kampen mot klimatförändringarna, de bidrar till rena vatten och luft, och oerhört viktiga för biologisk mångfald. Vi är alla beroende av fungerande ekosystem för vår långsiktiga överlevnad. Det anser både FN:s klimatpanel och EU:s expertpanel. Det är bara de som svalt skogsindustrins propaganda och greenwashing som hävdar annorlunda. Tack för mig!

          • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

            Svenska skogar brann helt naturligt ungefär vart 100 år för när brandbekämpning inte existerade. Kalhyggesbruket efterliknar branden. Man får en återetablering av arter i en viss succession. Först kommer löv i form av al och björk. Sedan kommer tall. Sist kommer granen som på många marker tar över och dominerar.
            De svenska skogarna är unga ekosystem som snabbt återetableras. De har förhållandevis låg artrikedom. Skogarna har påverkats av inlandsisen och fanns inte för 10 000 år sedan. Detta till skillnad mot regnskogar som inte påver i sitt skogsbruk genom plockhuggning. När man hugger bara de stora gamla träden får man en högre timmerandel och ett större virkesvärde, men åtgärden är dyr och uttagen volym låg varför det ekonomiska utfallet blir ett helt annat än om man kalavverkar. Det är väldigt svårt att finansiera ett skogsköp genom plockhuggning.
            Fakta är att en gammal skog på 200 år inte tar upp lika mycket CO2 som en växande ungskog på 60-70 år. Trä är en naturlig råvara som kan ersätta fossilbaserade material som plaster. Det har skogsmotståndarna svårt att förneka.

    • tjalle

      Tror inte du är så insatt i skogsbruket Sven.
      Titta på den skog som kalavverkades i södra Sverige på 60-talet och som snart är avverkningsbar igen .
      Denna skog har även idag skyddsvärda blommor och lavor
      Denna skog Sven , är en av orsakerna till att du har det så bra som du har det idag.
      Kalhyggesbruket är här för att stanna men det finns saker i detta som inte är bra också som måste ändras. Gissar att du är för plockhuggning , denna form av skogsbruk fick inte förekomma på 60 och 70 talet .Det som kanske behöver ses över är att man kanske har ett varierat form av avverkning beroende på markernas beskaffenhet. Och även markberedning och frösådd på lämpliga områden .Plantering eller fröträd . Men politiker ska inte styra detta som de försöker idag, för de verkar få sin kunskap på Facebook

      Svara
      • Sven

        Tjalle, du verkar inte ha en susning om vad biologisk mångfald och skogsekosystem är för något. Gran eller tallplantager innehar inte tillnärmelsevis lika många arter som gammal naturskog. Det är två helt skilda biotoper. Många kärlväxter och kryptogamer är väldigt specialiserade och de överlever inte kalhuggning eller markberedning. Den människoskapade skogen är mer sluten, likåldrig, innehåller mindre mängd död ved (både gammal och färsk). Den är artfattig, trist och endast utformad för att kalavverkas igen efter sisådär 80 år. Den har mycket få likheter med en naturlig skog. Plockhuggning mer lönsamt för små skogsägare som inte vill förse industrin med billig massaved. Men allvarligt bryr jag mig inte ett dugg om plantager kalhuggs. Däremot är det illa om skyddsvärd äldre skog skövlas, vilket skogsbolag gärna gör. Fina ord och certifieringar till trots. Vi har idag en väldigt liten andel äldre naturlig skog kvar. Och det är en skam för Sverige att vi fortsätter kalhugga den. Läs på!

        Svara
  3. brorson

    Såvitt jag vet har Sverige näst största skogsareal i Europa. därmed suveränt största skogsarealen i EU, följt av Finland, Spanien och Frankrike. Endast dessa fyra länder har så stora skogsarealer så att de kan kallas skogsbruksnationer. Med beaktande av Sveriges och Finlands relativt ringa folkmängd är andelen sysselsatta inom skogsbruk och skogsindustri mycket hög i Sverige och Finland.

    Vilket därmed torde ge en betydligt högre andel av bruttonationalprodukten jämfört med andra europeiska länder, Att minska det ekonomiska utbytet av den svenska skogen ”för klimatets skull” kommer därför att stå Sverige dyrt. Och om åtgärderna ger ingen eller ringa ”klimatnytta”? Trots den växande urbaniseringen. storstädernas expanion, ökar den samlade skogsarealen i EU, Skulle vara intressant med en uppgift om Sveriges andel.

    Den torde vara hög p.ga. nedlagda jordbruk, framför allt i Norrland och Småland, Den svenska storstadstillväxten sker huvudsakligen på landets bästa jordbruksmark. Sverige förlorar alltså både sin bästa och sin sämsta jordbruksmark, vilket skulle utlösa kanske ett par miljoner döda av svält och några miljoner sjuka av undernäring vid krig eller allvarlig kris. (Min uppskattning – Har inte sett officiella beräkningar). Förlusten av lågavkastande jordbruksmark är också bekymmersam, eftersom de landsdelar, där den marken ligger, kommer att få fler att försörja p.g.a. evakueringar. Nu ska Sverige rustas för krig, när vi inte ens är rustade för fred, de påfrestningar som förekommer även under fred,.

    Det behövs en markanvändningspolitik, som inte bestäms av veganer och klimatextremister här hemma och inom EU. De förstår inte skogens ekonomiska betydelse. En del EU-länder har så lite skogm, så att deras skogsarel torde vara föga större än de skogsarealer som undantas från ekonomiskt optimala brukninsgsmetoder. En viss procent av den svenska skogen jämför de med samma procent av deras hemländers skogar.

    Koldioxidutsläppen och den s.k klimakristen har ökat tillväxten på såväl åker som i skog. Hade så inte varit fallet, hade världssvälten varit värre nu än för femtio år sedan, men är i själva verket mindre nu. Eftersom Afrikas folkmängd beräknas fyrdubblas innan den planar ut, kan Sverige inte räkna med att importera lika mycket livsmedel om några decennier er som nu.

    Enorma arealer skogsmark huggs ner utan att någon återplantering sker, eftersom all denna naturskövling rättfärdigas med den påstådda klimatkrisen. Dessutom tas inga som helst hänsyn till vare sig vanliga eller sällsynta fåglar. Extremisterna utgår dessutom från rena fantasier om orörda skogar under förindustriell tid. Nästan hela Bergslagen var strax före industrialiseringen och importen av utländsk kol nästan kalavverkade eftersom det behövdes träkol till Sveriges främsta exportvara: järnet.

    Slutligen behövs nya definitioner av begreppet fjällnära skog. Kalfjället krymper ju, med följd att vi får ny fjällnära skog medan tidigare fjällnära skog inte är lika fjällnära som förr.

    Svara
  4. brorson

    Om växter och djur inte hade haft en naturlig förökning och spridning, hade inga arter etablerat sig på den skandinaviska halvön efter istiden. Härmed förnekar jag inte att det finns reella intressekonflikter mellan skogsbruket och naturvården./ bevarandeintresset. Men klimatalarmisternas intresse för naturskyddet är selektivt. Inga offer är för stora, när det gäller alarmisternas egna favoritprojekt.

    Industrialiseringen har medfört både nya miljöproblem och nya lösningar på gamla miljöproblem. Industrialiseringen har medfört att mängden nyttigt arbete i förhållande till den tillförde energin har ökat. Den värsta naturförstörelsen i mänsklighetens historia torde ha skett under övergången från jägarstenåldern till bondestenåldern samt under romarrikets tid, så en mängd odlingsbar mark gick förlorad i Mellanöstern och Nordafrika.

    1) När skogarna huggits ner exponerades marken för de förstörande naturkrafterna. Global uppvärmning? I varje fall lokal uppvärmning

    2) Vindkraften är ingen ny uppfinning. Den var i bruk för konstbevattning under 500-talet e. Kr. , kanske tidigare. Men i flodvattnet, som spreds över åkrarna finns en liten mängd salt, som är så liten På att vattnet inte smakar salt. Men efter några hunder är av konstbevattning hade de tidigare bördiga åkrarna förvandlats till saltöknar,

    På våra något kallare breddgrader, har de sin levde här i stort sett varit skonade från dessa problem. Men jordbruket började inte på lerslätterna, där jorden var för tung att brukas, utan i skogsbygderna. Det, som nu tros vara orörd naturskog sedan istiden, är det inte. Om man gräver i den förmodat orörda marken, kommer många tecken på mänsklig påverkan under äldre tider i dagen.

    Att denna skog ser ut att vara genuin urskog visar vilken fantastisk återhämtningsförmåga naturen har på våra breddgrader. Men givetvis finns gränser, när naturens självläkningsförmåga inte kompenserar för alltför vårdslösa brukningsmetoder,

    Som jag skrev i min förra kommentar, kan Sverige inte räkna med att i framtiden kunna importera lika mycket livsmedel som nu. Detta p.g.a, den fortsatta befolkningsökningen i framförallt Afrika. Dessutom importerar EU stora mängder djurfoder (kraftfoder), som skulle kunna odlas i Sverige. Åkerarealen på gårdar i andra EU-länder är för liten för att förse de stora djurbesättningarna med tillräckligt mycket både grov. och kraftfoder.

    Det animaliska proteinet behövs eftersom artrikedomen på våra breddgrader inte förser människor, men däremot idisslande djur med alla de näringsämnen som kroppen behöver. Det måste sättas stopp för städernas expansion ut över landets bästa åkermark. De nya stadsbebyggelsen borde i stället ske på den skogsmark, som nu kallhuggs för vindkraften.

    Svara
    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Håller med om att vi måste vara rädd om jordbruksmarken och inte bygga hus där det växer som bäst. Tillgången till mat måste säkras. Både i fredstider och krigstider.

      Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Ordförande för Moderaterna i Vilhelmina och gruppledare i Kommunfullmäktige.

Skogsföretagare som tidigare arbetet som skogsinspektor och virkesköpare