Små kommuner

Flera inlandskommuner tappar i invånarantal. Vi har några av landets minsta kommuner till antalet invånare i vårt län. Hur liten kan en kommun bli? Det  är svårt att minska en kommunal organisation i takt med den minskande befolkningen. Trots ökande samarbeten blir det allt svårare att finansiera den kommunala verksamheten. Hur kan vi öka finansieringen av kommuner i kris som trots allt bidrar till nationens intäkter genom sina naturtillgångar?

Vi måste väga diskutera hur vi hanterar en svår situation. Att kunna upprätthålla en bra kommunal service trots minskande befolkning. Vi samarbetar ändå i ganska liten utsträckning. Kan staten bidra till kommunsammanslagningar med syftet att bibehålla levande kommuner där medborgarna känner samhörighet och demokratisk delaktighet?

Svåra frågor som kräver mera debatt

18 kommentarer

  1. sven

    Blir inget bättre med sammanslagna kommuner , samma kostnader och skattekronor in.
    Och det är väl så att det finns en liten vinst i kommunadministration. Men där denna administration hamnar är där det kommer att satsas mest.Bor i en före detta kommundel som gick in i Umeås storkommun ,och det blev då inte bättre

  2. kenth

    Turistorter ger ofta dåligt tillbaka till ortskommunen…
    De som har byggt sportstugor skattar på hemorten…sässongssrbetare lika så…vinsten för turistorter går ofta kommunen nästan helt förbi.
    Sen gör lagar o regler det krångligt och besvärligt om någon utiftån vill köpa ett tomt hus på någon ort och flytta dit då de ofta står oavstyckade från jordbrukshemman och ägarna vill ha kvar jakt fiske o skog. Och nån stans övernatta tills förfallet av bostadshusen gör de obeboerliga då används husbil eller husvagn.

    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Det är ett problem att hus står och förfaller därför att ingen bor där och att det kanske bara används sporadiskt på sommar och höst.
      Vi har ju ändå sett en viss inflyttning till inlandet från andra delar av landet och från norra Europa.
      Visst är det ett problem för fjällkommuner att man tvingas till investeringar i gator, vatten och avlopp för fritidsbebyggelse men man får inga skatteintäkter.

  3. sven

    Blir ju inget bättre med storkommuner heller ,det blir tätorten som prioriteras .
    Titta bara på hur det ser ut i Sverige i stort. Satsningarna görs runt storstäderna Sthlm Gbg och Malmö.
    Måste till en bättre fördelning av skattekronorna och småkommunerna skulle vara ganska starka om de fick behålla nåt av vad de producerar i vad gäller energi ,råvaror mm

    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Nu ser vi hur städerna vid kusten växer och stora delar av inlandet utarmas. Det är en tråkig situation när kommuner tappar befolkning och intäkter. Då tvingas man att skära ner på verksamheten och prioritera kärnverksamhet. Om inte kommuner slås ihop så tvingas man till samarbeten med andra kommuner. Man kan slå ihop exempelvis miljö och byggnadsnämnd, teknisk avdelning men även skolförvaltning. Vilhelmina och Storuman har nu en gemensam gymnasienämnd exempelvis.

      • kenth

        Många skogsmarker ägs oftare av Danskar som tar ut pengar vid en avverkning och deklarerar/skattar i hemlandet. En ändring skulle behövas där så de inte kan fara fram som en bulldozer i nära skog. Min idyll vid stugan blrv söndrad o byn den ligger i fick fula sår i närområdet.

      • sven

        Men samtidigt syns en starkt växande trend där det blivit väldigt poppis att renovera ödehus.
        Men det är viktigt att det finns en bra uppkoppling för framför allt egenföretagare så de kan jobba hemifrån. Sen som du säger har ju kommunerna för stor kostsam kostym. Min morsa var kommunchef i en mindre ort på 60 talet när småkommunerna existerade . De var då 3 personer som drev denna lilla kommun , men detta område hade inte mer invånare då än nu. När sammanslagningen skedde dog i princip intresset för denna ort. Givetvis hade det inte gått att driva på samma sätt idag ,det är andra tider med högre krav på allt. Men det fanns 4 så kallade ålderdomshem där alla trivdes som sen flyttade till storkommunen som bedriver ålderdomen som stordrift

        • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

          En sjuka som finns är om det skulle bli ett överskott i kommunens resultat så ska pengarna spenderas direkt i ny verksamhet och nya tjänster. Ohållbart! Behövs en betydligt bättre ekonomisk disciplin.

          • sven

            Håller helt med dig ,inget går att sparas.
            Dags att våra kommuner även de stora börjar fundera och ta fram planer för nerväxt istället för tillväxt.
            Det är ofrånkomligt att den eviga tillväxten fortsätter i all oändlighet. Tror att toppen snart är nådd , och då faller korthuset.

  4. Jörgen K

    Det är många missuppfattningar runt beskattning och vilka som ansvarar för vad, inte minst då det gäller glesbygdsproblematiken. Frågan är om avsaknaden av kunskap är den enskilt största stötestenen för att lösa den gordiska knuten eller om det är någon märklig framväxt attityd från egoismen i urbaniseringen.

    Det kan fungera utomordentligt i små kommuner, jag ser inga problem rent generellt. Men….

    Så länge ovilja och okunskap premieras ideologiskt kommer aldrig något att förändras, fegheten i att blunda för potential men välkomna idioti i alla de makabra former som påförs utan någon som helst konsekvensanalys skapar fullständigt kaos under den tillrättalagda ytan. Det bränns oerhörda mängder resurser på absolut ingenting både i Kommun, Region och Stat genom ett system som prioriterar ineffektivitet och strutsbeteende i nära nog varenda fråga som kommer upp till debatt.

    Det finns inte en enda idag som utmanar systemet utan att fullständigt detroniseras inifrån.

    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      Viktigt att värna om det kommunala självstyret samtidigt so kommunerna måste ha förutsättningar att klara av alla sin uppgifter. Riksdagens måste sluta lägga tokiga regler som sophämtning vilket inte är anpassat till små glesbygdskommuner med liten befolkning och stora avstånd.

      • JK

        Det kommunala självstyret har lokalpolitikerna själva schabblat bort, man står där med mössan i hand då regionen, länsstyrelse, övriga myndigheter, och riksdag brummar förbi.

        Så fort mössan hamnar i handen upphör insikt, kunskap och egen vilja.

        Det existerar en ofantlig möjlighet att påverka från kommunen, men intresset eller kunskapen verkar helt ha gått förlorad vilket leder till degenerering av de som sitter med beslutsklubborna.

        Ska vem som helst, hur klen tanken än må vara, i skydd av ordet ”demokrati” få hålla i beslutsklubban?

        Att inbilla någon att insamlande av matavfall från privatpersoner för att producera rötgas från glesbygden skulle vara miljömässigt försvarbart är verkligen ett bevis för detta. Det finns en lista på likvärdiga sjukdomar som kommunen utan vidare kan kringgå bara man förstod sig på det kommunala självstyret.

        • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

          Man har ju märkt genom åren att det finns en motvilja från inlandspolitiker att ta strid med partikamrater från de stora städerna.
          Befolkningsminskningen gör ju att det också blir svårare att finna duktiga politiker som vill engagera sig.

          • kenth

            Har också märkt och hört hur kreativa förslag från privatpersoner som i längden skulle
            gynna både ort o innevånare nekas tillstånd(röstas bort) då ingen styrande vill ta tag i godkänna
            förfrågan. Inte undra på att små kommuner självdör då få om än ingen får chansen starta upp och driva
            sitt företag då tillstånd nekas. Det är svårt bli kung på sin egen hemort heter ju ett ordsråk.

  5. brorson

    Om landskapet Lappland hade haft samma befolkningsutveckling som Sverige i medeltal sedan 1960 hade ni varit 200.000 lapplänningar idag. Men nu är ni under 90.000. Jär jag skev om detta på en S-blogg för knappt tio år sedan, försökte bloggägaren slå rekord genom att påstå att det finns plats för tre storstäder med över en miljon invånare vardera i Lappland. Ja, geografiskt utrymme finns nog. men varför gå till motsatt överdrift, när något ska göras?

    Ett par hundra tusen invånare torde varit lagom för att behålla den kommersiella och offentliga service som fanns 1960, och det med en rimlig kommunalskatt, Som inte avskräcker från inflyttning. Under 1960-talet talade man fortfarande om de KORTA avstånden i Norrlands inland som en fördel. Det mesta, som man behövde, fanns på gång- eller cykelavstånd.

    De flesta nutida politiker i södra Lappland uppför sig tyvärr som fattiga kusiner från landet, som känner sig delaktiga i besluten som gynnar de större kuststäderna men utarmar inlandet ännu mer. Jag har flera gånger föreslagit att Lappland borde vara ett eget län. och inte som nu delat på två län, och dessutom bara vara delar av dessa bägge län.-

    Vad jag tycker om Nato tillhör visserligen en annan diskussion, men jag vill ändå se realistiskt på den verklighet som vi nu befinner oss i. Och den är, att militära anläggningar och högkvarter inte bör placeras i stora städer, och speciellt inte vid kusterna. Om avsikten med Nato-medlemsskapet är att avskräcka från ett anfall mot Sverige. så borde väl det svenska försvaret vara uppbyggt för att kunna hejda ett fientligt anfall och inte för att öka på befolkingskoncentrationera vid kusten?

    Det är på tiden att Norrlands inland får sin beskärda del av de nya statliga satsningarna. även de nya fängelserna. Om staten visar att de tror på Norrlands inland,. ökar chansen att privata investerare också gör det.

    • Lars Eliasson (inläggsförfattare)

      NATO medlemskapet innebär att infrastrukturen på många ställen måste rustas upp. Det är glädjande att staten visar ökat intresse för Inlandsbanan. Jag tycker att staten borde få återta ansvaret för Inlandsbanan. Det är inte en kommunal angelägenhet.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.