Jan Nilssons blogg

...

Ibland under den här snövintern har jag tittat lite längtansfullt på såna här.

"-En sån där skulle man ha", har jag sagt till Agneta. Hon har lett litegrann, sådär som kloka flickor gör åt drömmande, leksugna och helt orealistiska pojkar.

Tänk att ha en arbetsplats som är ganska avgränsad. Där ansvaret är begränsat, även om det är tillräckligt stort för människors liv och hälsa, den dyra maskinen och kommunens stolpar, kantstenar och brunnar. Tänk att behärska ett verktyg, som en Volvo L60F, så att den fungerar som en förlängning av din kropp och hjärna och du utför ett bra jobb. Ett jobb som blir färdigt, även om det förstås kan komma ytterligare en halvmeter snö till nästa dag.

Visst, jag kan räkna upp en massa nackdelar, som det där med nackförslitningen till exempel. Ensamheten mellan fikapauserna är en annan, när det handlar om snöröjning. Stressen sjuder överallt, även i en sån här hytt och även om man lyssnar till ljudböcker och P1.

Naturligtvis blir jag inte traktorförare. Jag tror inte jag duger tll det och jag är för gammal. Men det är gratis att drömma när den vanliga världen ibland ställer en inför omöjligheter.

...

Roligt med nya också, men nu tänker jag på f.d. elever.

I afton hörde en elev av sig på Facebook. Hon är några och tjugo och bor i en av de stora städerna. Nu sände hon en vänförfrågan och undrade om Mariaskolan fanns kvar.

Det är kanske inte alltid det är bäst med en riktigt liten skola, men ofta blir det en kontakt som är svår att uppnå i mer "normalstora sammanhang".

Det är också väldigt spännande att få se vad det blivit av eleverna man följt från att de trampade små skor.

...

Har just lagt mig på soffan efter middagen. Gjorde en fisksoppa till frun och mig. Lite fusk med halvfabrikat och lite råvaror, men om det tillåts mig får jag säga att resultatet blev bra.

Känns oerhört skönt att komma hem så här tidigt. Det har inte varit vanligt nu på slutet. Vilket känns i kroppen och knoppen. Nu är det kanske inte bara långa dagar som tröttar.

Lyssnar på P1 där det debatteras om hurvida partier ska släppas in i skolorna för debatter och om SD då ska släppas in. Jag är rädd att det är farligt att göra SD till "offer" genom att inte släppa in dem. Riktigt illa blir det om man å andra sidan släpper in revolutionära partier.

Jag tror att de som finns på den politiska huvudarenan ska släppas, in, granskas och bemötas. Nynazister och partier som försvarar våld i politiken ska inte ha någon plats.

Eller vad säger du?

...

Har försökt sända ett mail till gruppledarna i de moderata inlandsföreningarna, men det har inte gått bra. 

I värsta fall har det gått iväg ett kvarts e-brev, innan mailen sa upp sig och slutade fungera. Vore förstås bättre om inget alls hann gå iväg. Hoppas mailen behagar självläka innan det det blir senkväll. Nästa vecka blir det iaf besök i en av inlandskommunerna där den moderata föreningen uppstår efter en tids vila.

Idag uppstår det olika intresseföreningar och aktionsgrupper här och där. Små partier uppstår också, lokala eller regionala. Något man brukar upptäcka efter ett tag är att det inte är så mycket som kan göras om man saknar den regionala och nationella dimensionen, kontakten med länet och landet. Vissa saker kan gärna vara små, partier kan inte vara hur små som helst om de ska fungera effektivt och långsiktigt.

Det finns olika partier att engagera sig i. Det jag tycker är bäst är, föga förvånande,  Moderaterna. Vill man bli medlem är det en enkel väg att slå ett signal. Ringer man 0939-100 30 00 så blir man medlem i Moderaterna. Första årets medlemsavgift på 100 kronor hamnar på teleräkningen.

Man bör vara med i ett parti. Så länge demokratin fungerar får man faktiskt välja vilket. Vid diktatur eller diktatur light, kollektivanslutning, får man inte det.

Lapplös. På väg till arbetslunch med frun passerade vi några "lapplisor" från Socialdemokraterna eller SSU som delade ut blad till förbipasserande.De hade i alla fall väst och röda bladbuntar i nävarna där de stod vid ingången till en galleria. Vi hejjade på valarbetarna, men fick ingen lapp. Jag blev nästan en smula besviken. Anade de att jag har begränsad mottaglighet? Hann de se att jag bar M:s kontaktkalender för 2010 i handen? Kände de igen mig? Eller är det så att de inte bara försökt sno Alliansens namn, utan även börjat nalla av politiken och inte ville visa det? Nu är frun färdig med maten och vi kan börja göra vad vi ska. Hej!

...

Idag träffade jag en Umeåpolitiker som utifrån tilltagande bjäbb och skäll i bloggvärlden befarade att valrörelsen skulle bli särskilt smutsig i år.

När jag ser att SSU nu försöker ta pantent på begreppet "Alliansen" så blir jag rädd att han har rätt. Om tanken stannat vid just en tanke på någon pubertal och stökig fest så hade  politiken och demokratin sluppit göra en onödig förlust.

Jag hoppas att det finns en del mognare S-politiker som kan ringa Jytte och fixa det här. Helst redan i natt.

Sen kan vi säkert diskutera om SSU istället skulle kunna få ett förmånligt franchisingavtal på politiken. När man nu verkar måsta låna andras.

...

...

Har just kommit hem från en tuff dag som innehållit en rejäl portion av sådant man helst slipper.

Det har även varit en dag då jag fått se mycket entusiasm, vilja och beslutsamhet.

Sammantaget känns det mer ljust än mörkt. Det är ofta spännande att vara människa.

...

Där föll fjädrarna!

Nog har jag vetat att Winston C var en välövad retorikens mästare. Jag trodde ändå att hans tal då och då drevs av stundens heta glöd och ingivelse. Får man tro den här artikeln förberedde han i själva verket alla, precis alla, sina stora ta mycket minutiöst.

Nåja, jag gillar hans talekonst ändå.

...

...

Jag är väldigt glad för tillfällena jag fått att besöka olika delar av vår svenska välfärd det sista året. De delar av samhället vi finansierar tillsammans och som i regel finns för de yngsta, de sjuka och de gamla.

Idag har jag fått besöka en förskola (en annan än "vår egen"), ett demensboende och en rehabiliteringsavdelning. Jag har kvar ett sjukhem i Vännäs, två äldreboenden och en förskola i inlandet.

Jag har en partikamtrat som är kommunalråd en bit ner efter Norrlandskusten. Han avdelar en handfull dagar varje år för "prao" i välfärdsverksamheterna. (Inte bara när det är valår!) Jag tror de besöken är betydelsefulla på flera sätt. Det är nog inte hans minst "produktiva" dagar.

Jag är glad för att ha fått möta dem jag mött hittills. mest kvinnor, några män. Vissa saker som de sagt har följt med sen tidig höst då de första besöken gjordes. Idag har det fyllts på med nya kommentarer. Sammanlagt har ca 1500 ställen besökts, exempelvis 454 förskolor och 367 äldreboenden. Vid första mötet var det lyssnande det handlade om, Idag presenterande av reflektioner som gjorts på grundval av det som kommit in, samlade i en 10-12 sidor lång rapport.

Inte finns det svar på allt. Det finns även svar jag inte känner mig helt överens med. Framförallt när det någonstans stått något om mer dokumentation, men i stort känns svaren mycket vettiga. Några av dem jag mött idag har skrattat när de sett sammanfattningarna av vad deras kollegor utöver landet sagt. Mycket har stämt på pricken med deras egna yttranden. Annat går på tvärs, man värderar inte allt lika.

Under besöken har en del uppfattningar man haft tidigare besannats. Men vissa nya insikter har tillkommit. Några kommer tveklöst att ha påverkan på mitt agerande i lokala frågor framöver.

Jag hoppas att det fortsätter att komma in kommentarer och idéer från dem jag mött.

...

...

I dagens SvD finns en ledarartikel som är lika viktig som kontroversiell. Den kommer att orsaka en del debatt.

Främlingsfientliga krafter vill förstås mjölka ur maximalt av en sådan här diskussion, det ser man redan nu i bloggkommentarerna. Många av dem som tänker att vi utan konsekvenser för samhället förmår ta emot alla som skulle få det bättre i Sverige än i hemlandet blir kanske också upprörda av att resonemanget ens kommer upp. 

Inte desto mindre måste det resoneras om detta. Främst för de ensamkommande barnens skull. Det rimliga i att det tydligen händer att 22- eller 24-åriga män som relativt välbeställda familjer har haft råd att sända till Sverige tar asylplatserna från verkliga flyktingar måste diskuteras. Som artikeln säger måste det också anses märkligt att det till 80-90 % är pojkar som kommer.

Vi ska värna asylrätten och ha asylmottagning. Vi ska ta emot ensamkommande barn, men någon ordning måste det vara så att de medel vi har att använda till detta kommer till största humanitära nytta. Det här är svårt, men måste hanteras. Att blunda är inte ett alternativ.

Klicka på länken, läs artikeln, fundera och kommentera.

..