Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Osund konkurrens i Vännäs?

Av , , 2 kommentarer 6


61A49BB9-A341-4B6C-96F1-098978849109
I morse var det företagsfrukost i Vännäs kring temat osund konkurrens. Motarbetar kommunen näringslivet med överstor egen verksamhet?
Enligt avgående kommunalrådet Johan Söderlings redovisning utför kommunen en bra bit under hälften av jobben i de stora verksamheterna, gator och fastigheter. Det är godkända siffror för en lite kommun, vi ska inte lägga invånarnas skattepengar på att ligga med överkapacitet.

Varför ligger då Vännäs, med ganska korta beslutsvägar och ambition till god näringslivsdialog, lågt i rankingen just kring osund konkurrens? Trots att näringslivet nöjdhet med kommunen ligger över snittet.
Sannolikt ligger förklaringen mest i att vi inte konkurrensutsätter något inom välfärdstjänster. Parametrarna för rankingen utgår ifrån en större mångfald. Kommunen ligger bättre till i umgänget med det näringsliv vi har jämfört med näringslivet vi inte har…

I små kommuner är det ofta svårt och dyrt att lägga ut mycket av välfärden. Det behövs t.ex. fortfarande en kontrollerande och myndighetsutövande överbyggnad som ska fördelas på få brukare och konkurrensen uteblir lätt. Den lilla kommunen blir ofta beroende av någon stor utförare. I större kommuner blir det andra förutsättningar.

Många små kommuner med fler utlagda välfärdsverksamheter har betydligt högre kostnader per brukare än Vännäs. Inför byggnationen av Vännäsby äldrecenter hade vi besök av en företrädare för en välfärdskoncern (var det Attendo?) som sa att de inte kunde driva särskilt boende lika billigt som Vännäs gjorde.
Då är valet ganska lätt. Valfrihet och skärpande konkurrens är bra och eftersträvansvärt, men ideologi får inte kosta vad som helst. Varken åt ena eller andra hållet.

Legalisering gav fler brott

Av , , 5 kommentarer 8


Nu kommer förslag på legalisering av narkotika i strida strömmar från både höger och vänster. Det är dock inte sant att Moderaterna föreslår det, som Aftonbladet påstår. Även om någon där gör det.

Colorado var tidigt ute. Det blev sannerligen inte bättre. Vi bör lära av deras misstag.

De som inte vill det ska gå bra

Av , , 2 kommentarer 10


Det finns krafter som faktiskt inte vill att saker ska fungera. Som hellre tar ökade konflikter, motsättningar och högt uppskruvad rädsla än integration, överbryggning och framtidslösningar utifrån vårt faktiska och mångfacetterade nuläge.
För framtiden skrämmer nedbrytarnas ambitioner mig minst lika mycket som de kriminellas fruktansvärda och blodiga uppgörelser.

Ingen ska inbilla sig att det går lätt att återskapa tillit och verklighetsförankrade trygghetsnivåer om man lyckats rasera dem hos en stor majoritet. Risken är överhängande att dessa strömningar sår vind och skördar storm.

Legalisera knarket?

Av , , 15 kommentarer 12


Nu går det tretton på dussinet av knarkliberalerna, men aldrig någonsin ska knarket legaliseras. Inte heller marijuanan som av många anses ”mild och snäll”, men stannar av hjärnans utveckling hos unga, ökar risken för psykoser flerfaldigt och är väldigt beroendeframkallande.
De länder som legaliserar tror jag beslutar om en klart sämre framtid för sin befolkning. Trots alla drömmar om mindre brott och bättre missbruksvård.

Sprängningar, påtryckningar och skrämsel

Av , , 6 kommentarer 13


Jag har länge tvivlat på att en majoritet av sprängningarna (många så helt mål- och meningslösa) är ”gängrelaterade” i vanlig bemärkelse. Skjutningarna är däremot en del av kriget mellan knarklevererande ligor. Där ser man en mening ur de samvetslösas perspektiv.

Ibland kan man ana syften när sprängdåd drabbar restauranger och näringsverksamheter i gråzon, men varför skulle klangäng och allmänkriminella blåsa av slumpvisa sprängladdningar, ofta vid tomma fastigheter och kontorshus? Inget att vinna, men risk att upptäckas, åka fast och hindras i liv och kriminell karriär.

Var finns nyttan? Vilka tjänar på gagnlösa explosioner?
GW Persson och andra börjar nu tala om att många sannolikt görs av nationalistiska våldsinriktad grupper som vill piska upp motsättningar, hat, rädsla och en opinion någorlunda i deras riktning. De kan i sin tur vara stödda av krafter som inte smutsar ner egna händer, men vill trycka landet i en önskad riktning. Bilbränder i utsatta områden har förmodligen i huvudsak orsakats av unga arga nysvenskar, kanske AFA-liknande grupper ibland, men har ibland även avslöjats som försäkringsbedrägerier. Unga invandrare uppger också att det hänt att man erbjudits pengar av utländska journalister för att bränna bilar. Man kanske kan tjäna en hacka på att cykla ut med lite byggdynamit också.

I några länder göds bilden av Sverige som ett kriminellt, brinnande kaos. Den bilden är helt enkelt inte sann, inte i storstäderna heller. Det ökande antalet galenskaper och våldsdåd till trots. Ryssland och Kina tycks toppa svartmålningen. Det är sorgligt att de får så mycket aningslös hjälp inifrån vårt eget land. Ingen politisk makt och karriär kan vara värd att man hjälper till med denna nedbrytande verksamhet. Att man skrämmer människor med de ”snednationalistiska” hemsidornas skruvade, enögda bild av ett undergångsland där morden flerdubblas, automatsalvorna viner över gatorna och sprängningarna liknar dem i Afghanistan. Det är ju inte sant.

Vi har verkligen seriösa problem med utanförskap, utsatta områden och knarkbruk som gör några kriminella stormrika och extremt våldsbenägna, de flesta bara våldsbenägna och utnyttjade. Vi har människor som vuxit upp mitt i våld vi aldrig sett maken till, vant sig vid detta och som tappat respekten för liv. (Och så oerhört många fler som ser likadana ut, men som flytt för att undkomma vansinnet) Vi har problem med ett rättsväsende som ofta upplevs för tandlöst och på sina håll skolor som inte fungerat för sin målgrupp vilket medverkat till att unga, ofta invandrade, valt fel väg. Vi behöver fler synliga poliser med nya strategier. Vi behöver skarpare konsekvenser för dem som väljer kriminaliteten, tidiga insatser i utsatta områden och måste bevisa för så många fler att den kriminella vägen är den ultimata loservägen. Vi behöver få samköra register i rimlig omfattning för att stoppa dem som idag t.ex. har flera identiteter (inte bara vissa försvarsministrar) och kan plocka pengar man inte ska ha av sina medmänniskor. Det gäller även pursvenska gängkriminella knarkleverantörer som HA och andra som i överväldigande omfattning har visat sig ha orättmätiga bidrag som basinkomst som ger dem tid att vidareutveckla kriminaliteten. Vi kan inte ta emot och fylla på de utsatta, trångbodda områdena med människor i den omfattning vi gjort de senaste åren. Samhället måste inte minst i högre grad utbilda människor till jobb som finns och bli bättre på att styra i den riktningen. Vi behöver varje hederligt arbetande människa, oavsett ursprung. Så tror jag det är.

Och ändå. Bilden som många alt-right-sidor på nätet ensidigt trummar fram stämmer inte. Sanningar, halvsanningar och lögner processas till en enkelriktad, giftig och fördummande cocktail med en tes – allt ont i samhället är den stora invandringens fel och nu krävs enkla, resoluta lösningar och ett annat sorts ledarskap. En nationalistisk ”skränhöger” med skrämselagenda och oklara mål förtjänar inte stöd från någon. Definitivt inte från en konservativ som vill bevara det som fungerar, lyssna, samla och agera konstruktivt istället för att driva isär. Som vill ersätta eller förbättra det som inte gör det och inte vill se snabba, oöverlagda ”revolutioner” med lösningar alltför enkla för att fungera.

Sammanfattningsvis, det finns de som vill skrämma oss i sin riktning och vill vi ska bli ”nyttiga idioter” (Kolla Wikipedia). Jag tror sprängningarna till stor del kan vara en del av deras projekt. Något jag inte på något vis vill underlätta. Jag är tacksam för mitt Sverige, ett av världens bästa länder som jag vill vara med och ta hand om, skydda och förbättra så gott det bara går.

Låg arbetslöshet kräver också åtgärder

Av , , Bli först att kommentera 10


Västerbotten har just nu landets lägsta arbetslöshet. Det är glädjande.

Vi har under en lång högkonjunktur haft en gynnsam situation. En följd av det är att det blivit mycket mindre fokus på kompetensförsörjning. ”Så många har ju ändå jobb”, kan det sägas i politiken. Området har låg prioritet på regionnivå.

Det verkar mer vettigt än det är.
Arbetskraftsbristen är på flera områden så besvärande att företag och institutioner begränsas i sin utveckling, ibland stängs företag på grund av kompetensbrist. Möjliga skatteintäkter uteblir. En kommunal näringslivsansvarig på en ort i norr sa för ett par år sedan att flera företag där funderade på att flytta ut verksamheten till Baltikum, Inte av lönsamhetsskäl, utan av brist på utbildad arbetskraft.

Grupperna i ”arbetskraftsreserven” som ändå finns är få. Många har fått eller fötts med hinder i livet, andra har fötts någon annanstans. Idag finns möjligheter för många där att komma i arbete, inte minst via kortutbildningsjobb som kan bli livslånga eller steget vidare till annat.
Det kommer andra tider. Vi borde passa på att underlätta vägen för alla vi bara kan till utbildning och jobb när möjligheten finns. Det är i företagen skattemedel kommer till, det är i skola, vård och omsorg stora delar av välfärden blir till med hjälp av dessa medel. Det är I barnomsorgen och skolan mycket av morgondagens samhällsförutsättningar grundläggs.

Arbetslöshet är ett samhällshot, arbetskraftsbrist ett annat.
Nyttja dagen, låt oss aktivera samordnande kompetensinsatser igen. Det är särskilt viktigt i ett läge där matchningen till jobb kommer att halta ordentligt några år. Se till att vuxenutbildningen hos olika aktörer får förutsättningar att möta konkreta behov och ge fler människor möjligheten till egenmakt. Det är sannolikt också enda möjligheten av avlasta kommunernas ansträngda försörjningsstöd.

Strandnära byggande

Av , , Bli först att kommentera 7


Sverige är strandrikt, teoretiskt ska varje svensk ha uppemot 2 km strand till sitt förfogande. Då ligger i.o.f.s. en väldans massa strandmil i glesbygd. Vid våra 96 000 sjöar (bara i Arjeplogs kommun finns tusentals), längs 700 mil kust och otaliga kustnära öar och längs älvar som ofta är 40-50 mil långa.

Här har gällande lagar slagit knut på sig själva och medför ofta helt orimliga konsekvenser. Det är viktigt för både landsbygd och allmän förståelse och respekt för regelverk att lagområdet får en revidering värd namnet. Den senaste, som skulle förenkla, blev en liten katastrof. Sådana upprörande hinder som VK just nu uppmärksammar ska inte kunna förekomma.

Jag läser i detta nu ”Antagande av LIS-tillägg, tillägg till tematiskt tillägg (LIS-plan) till översiktsplan, i Vännäs kommun, Västerbottens Län.” Ett dokument på 57 sidor som ska behandlas på Kommunstyrelsens arbetsutskott i Vännäs på tisdag. Det mynnar ut i att kommunens sex teoretiskt byggbara LIS-områden ska bli tretton.

Det behövs regler utifrån miljö, rekreationsmöjligheter, ras- och översvämningsrisker m.m. Men för många strandområden längs Sveriges vatten innebär nuvarande regelverk ett enormt ”overkill”. Det måste göras om och hamna inom rimlighetens anpassningsbara ramar. För landsbygdens och medborgarnas skull, jag skulle även vilja säga miljöns skull. Jag rör mig personligen väldigt gärna också i naturområden där kultiverande stugor och hus ”lyser upp” med trivsel och möjlighet till kontakt vid behov.

Om trygghetsboende i Vännäs

Av , , Bli först att kommentera 10


Sätter in insändaren jag hade inne i VK idag som svar på ett referat de hade från Vännäs i onsdags. Referatet och uttalanden från oppositionsrådet gav kraftfullt sken av att majoritetens partier var emot fler trygghetsboenden. Vilket är alldeles uppenbart fel utifrån vad som sades på det aktuella KSAU-sammanträdet. Heder åt VK som tog in insändaren blixtsnabbt.
Den får tala för sig själv. Vi kan inte glädja någon som önskar ”bråk”, det fortsätter nog att vara ett gott klimat i Vännäs. Det behövs bara skärpning och korrekt rapportering.

”Prestigefäktande om trygghetsboende i Vännäs

Populism och prestige är kostnadsdrivande och måste i största möjliga grad hållas utanför Vännäspolitiken, skriver debattören.

VK hade onsdag 20/11 ett politiskt referat från Vännäs där man bl.a. skrev att kommunstyrelsens arbetsutskott i Vännäs hade röstat ner en motion från C, KD och L om ytterligare trygghetsboenden.

I den aktuella motionen står;

Vi föreslår fullmäktige besluta att ge Vännäs Fastigheter AB i uppdrag att

* Planera för och presentera förslag på ytterligare trygghetsboende

Planera är något helt annat än att utreda, undersöka behov och förutsättningar. Skrivningen ”att ”planera för” innebär i praktiken att projekteringen ska sättas igång, utan att beakta ekonomiska förutsättningar eller annat.

Majoriteten sa att vi skulle bifalla förslaget med en annan att-sats. I Vännäs slås inte en motion ner idag bara för att den kommer från annat håll. Undertecknad bad C och KD att skriva om motionen, då skulle den gå igenom. Ingen är i dagens läge negativ till fler trygghetsboenden där vi kan bo längre utan att behöva särskilt boende när vi blir äldre.

Treklöverns representanter vägrade ändra motionen. Då måste det vara det några menar är en högre form av ”politik” som spökar. Möjligheten till prestigevinst och att framställa andra i dålig dager.

Journalisten fick av kommunalrådet veta att majoriteten var positiv till utredning, men inte till att planeringen skulle gå igång med den aktuella formuleringen. Ändå står det som det står i VK:s referat.

Samarbetsklimatet är i regel gott, men kommunen och medborgarna skulle gynnas av att det vårdades ännu bättre. Vi behöver de närmaste åren tyvärr föra en extremt försiktig och ansvarsfull politik där vi vakar som hökar över utgifterna och när de kan tillåtas komma i tid. Populism och prestige är kostnadsdrivande och måste i största möjliga grad hållas utanför.

Jan Nilsson

Gruppledare för M i Vännäs”

Enögd klimatdebatt

Av , , 4 kommentarer 20


I klimatdebatten fattas många delar. Själv har jag länge saknat stabila fakta för hur mycket energi det minst nödvändiga jag gör förbrukar. Hur mycket och var, det är frågan. Den mätbara förbrukningen av mestadels fossilfri el hemma hos oss är nästan försumbar, det är inte den lokala driften av elektroniken det handlar om. Det är överföring, sökning, lagring, spel och streaming som verkligen tar energi, ofta smutsig, i USA, England, Indien m.fl. ställen.
I Sverige är elen hittills i stort sett fossilfri. Men visst anar man lite vad vi surfsmurfar kostar i energi när Facebooks Luleåanläggning med 100-200 anställda drar lika hiskeligt mycket ström som SSAB:s samhällsviktiga stålverk med 1000 anställda i samma stad? Vardera lika mycket som förbrukas i hela Västerås, ca 1 % var av Sveriges elförbrukning.

Streaming av film ökar kraftigt, det beräknades i fjol stå för 58 % av datatrafiken Det kan vara mer nu. Vissa beräkningar talar om att streaming och onlinespel snart tar 80-90 %. I Finland har datamängderna ökat tio gånger på sex år. Två timmar film i HD-kvalitet som lagras i England och visas här orsakar utsläpp i vår gemensamma atmosfär som om min bränslesnåla dieselbil körs tre kilometer. Lagras den i Indien kommer man tretton kilometer på samma film. (Källa: Länkad artikel längst ner) Om den inte passerar för många servrar, routrar m.m. på vägen. Då kan det bli mer. En billös familj med filmvanor släpper lätt ut koldioxid motsvarande en med genomsnittlig bil.

Jag skulle vilja veta vad min mobila användning och vissa apparaters ständigt uppkopplade kommunikation kostar i energiförbrukning. Vad det ”uppkopplade hemmet” som olika branscher gärna vill se egentligen skulle kosta i energi och utsläpp. Dataöverföringen har för länge sen passerat flyget som utsläppskälla. Men det är så tyst, så tyst om detta.
Utan flyg, bilar, lastbilar och traktorer skulle samhälle, ekonomi och välfärd förmodligen raseras som vid ett storkrig. Särskilt Norrland skulle bli ett enda katastrofområde, men det har många så lätt att bortse ifrån. Energiförbrukningen kan och måste minskas av flera orsaker, men även här behövs eftertanke och nyansering.

Själv behöver jag definitivt se över min datakommunikation, säkert 90 % via mobilen, och jag är knappast ensam.
Läs denna intressanta artikel från i somras. Den kan nyansera debatten och sin läsare en smula.

Vi ska värna medias frihet

Av , , Bli först att kommentera 13


Det var länge sen vi blev så amerikaniserade, eller kanske russifierade, att det ofta bara finns plats för ett huvudsakligt budskap åt gången i våra medier. Det är på vissa områden full fart åt ett håll, nåde den som nyanserar, ställer hälsosamma frågor, eller lyfter fram de tvekande rösterna där ”alla” är överens. Istället sker en olycklig polarisering där vi lätt inbillar oss att bästa medicinen mot agendajournalistik är att fläska på ungefär på samma sätt åt motsatt håll. På så sätt vet vi inte alltid vilka krafter vi lånar öronen till. Både Gretas och belackarnas budskap bör granskas, migrationsfrågorna skulle också ha diskuterats nyktrare. Till exempel.

Visst har det smugits in aktivister i intervjuer som säger precis det som en redaktionsledning eller reporter vill trycka på, medan andra röster blockas. Det finns en hel del exempel på desinformation genom det sagda och osagda. I hela politiska skalan av tidningar, stora som små. Kirkegaard, själv präst och journalist, sa några sällsynt salta ord om journalistens effektiva möjligheter att ljuga med stort genomslag. Det som skrivs och sägs bör prövas.

Och ändå. Jag vill vara väldigt långt ifrån Trumpland där Vita huset nu ska blocka några närgånget granskande tidningar som rör i ledarens kända ostädade hörn. Bara de av presidenten godkända blir kvar. Skrämmande.
Det är olyckligt att fördelningen på politisk hemvist i mediasfärens nyhetsredaktioner är så ojämn i Sverige, men tänk om vi bara fick läsa artiklar av dem som håller med och hyllar oss? Tänk om bara de som håller med mig skulle intervjuas? Vad blir det för verklighet, vad skulle det göra med oss i förlängningen? Vilka styr oss i en sådan monokultur, och vart?

Idag har vi starka krafter som utifrån jobbar på att bryta ner tilltron till journalistik och nyhetsförmedling i allmänhet. Man vill fylla tomrummet med något annat när vi stängt av eller börjat lyssna till färdigtuggade enkla budskap istället för att pröva det vi hör. Det kan vara lätt att gå nedbrytarnas ärenden utan att fatta vad vi gör. Gör vi det medvetet är det förfärligt.
Vi måste verkligen vara på vår vakt här. Den journalistiska friheten ska hyllas och värnas, yrket hör till de viktigare för ett demokratiskt samhälle. Det räcker inte med någon sorts kommunikatörer. Inte med bara ”godkända” kanaler.

Vi måste hålla stånd mot filterbubblornas förenklande fördumning.