Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Mat

Totalförsvarsövning

Av , , Bli först att kommentera 9


För första gången på över trettio år körs nu övningar för totalförsvaret, det civila och militära försvar där vi alla har en del. Där alla mellan 16 och 70 har tjänsteplikt om det skulle krävas.
Idag övades det i Vännäs kommun.

Trots att också verkligt obehagliga tankar måste tänkas var det en mycket väl använd dag. Det är verkligen klokt att övningarna sätts igång igen. Kriser kan se väldigt olika ut och olika samhällsfunktioner bör vara rimligt samövade.

Mycket man kommer fram till har också med ett i sanning hållbart samhälle att göra. Hög grad av nära ”självförsörjning” präglade barndomen för många av oss äldre. Det producerades en del mat privat hemma och mer än idag yrkesmässigt i närområdet.
Skulle saker någon gång gå väldigt, väldigt fel vore det betydelsefullt om vi var närmare den situationen igen. Blir vi fortsatt bevarade från krig och större kriser vore det ändå en stor vinst på många plan om mer mat kunde odlas nära. Det är bra med handelsutbyte, men mat är en vara som i mycket avviker från alla andra. Man kan klara sig utan det mesta en period om man måste, men inte utan mat.

Vårt bidrag till missväxtens offer

Av , , 2 kommentarer 9


Inget ont som inte för något gott med sig, sägs det.

Vi har haft det motigt med kylar och frysar det här årtusendet och allteftersom moderniteterna gått sönder har skrytet om frysen i svärfarshuset tilltagit. Frysen som dunkat på sen 1952 och varit primärlager för älgköttet. När nya produkter packat ihop totalt efter fyra år, eller krävt garantireparation efter ett, två, tre och fyra år har den gamle stigit i aktning.

Under stora värmeböljan gick den gamla Elektroskandian i pension, 66 år gammal. Med sig i den oplanerade vilan tog den bär och en hysad mängd älgkött från senare år. Själva var vi i främmande land och jag är livslångt tacksam till släktingarna som skaffade bort det jäsande innehållet.

Vår privata beredskap har försämrats, vår köttförbrukning består mestadels av älg. Värre är att Sveriges livsmedelsförsörjning, kort- och långsiktiga beredskap nu drabbats hårt av missväxt och foderbrist. Köerna till slakt är i delar av Sverige ohanterligt långa och på sina håll ger lantbrukare bort djuren för att slippa slakta dem. Vissa kommuner låter bönder slå sina grönområden eller använda dem till bete för att lindra krisen något.

För några lantbruk är detta oår dödsstöten, för andra en ekonomisk katastrof som man ändå förhoppningsvis överlever. För Sverige är det ett kvitto på att man inte kan göra som vi gjort med livsmedelsförsörjningen. Mat kan inte hanteras som andra produkter. Jag fylls av vrede när jag tänker på att vi toppat och skruvat åt EU-reglerna för våra livsmedelsproducenter och sen upphandlar mat till skolor och äldreboenden som producerats på sätt som gett våra egna bönder fängelse. Svenskt kött på restaurang är nog sällsynt.
Nu blir galet få jordbruk ännu färre.

Med egna huvudlagret tomt på kött blir det ett tillfälle att köpa mer svenskproducerat till stöd för lantbruk och beredskap. Köper vi alla en del var lindras krisen något, så låt oss göra det. Jag får handla lite mer. Vi behöver vårt jordbruk för både kött, säd och grönsaker. Jordarna behöver djuren.

En lokal fråga. Igår slogs kyrkans mark i Vännäsby. Kunde det inte användas av någon?

Kossorna står i kö

Av , , Bli först att kommentera 7


Nu står korna i lång kö för slakt. Väntetiden är tio gånger längre än vanligt. Orsaken till utslaktningen är betesbrist efter uteblivna vårregn. Det blir kanske billigare kött, innan det blir dyrare och mer sällsynt.
Missväxten drabbar inte bara fodret, utan även allt annat som odlas.
Naturen är inte planerbar. Det var den inte 1866-1868 när det var hejdlösa svängningar mellan blött, torrt och kallt och många svenskar dog av svält.
Även om handeln ger möjligheter i bra världspolitiskt väder behöver alla ett stabilt jordbruk med marginaler i både volym och ekonomi. Så Behöver det bli i Sverige, igen.

Nästan medlem i LRF

Av , , Bli först att kommentera 3


Fick härom dagen ett trevligt samtal från LRF som tyckte jag skulle bli medlem. Lite oväntat för en som inte har kor eller skog, tydligen låg ett och annat jag skrivit och skrivit på angående statens märkliga skogskonfiskeringar bakom.
Jag förklarade min stora uppskattning av de gröna näringarnas folk som betyder så enormt mycket för oss i välgångstider och närmast allt, rent jordiskt, i tung motgång. Det svenska och nordiska jordbrukets minimala antibiotikanvändning medverkar också till att vi har tillgång till penicillin lite längre än om Spaniens, Tysklands och Danmarks överanvändning skulle råda överallt. Vid hotande ofärd betyder försvaret något så länge det avskräcker, blir det verkligen krig och avspärrning så hänger allt på att vi har tillräckligt av egen matproduktion.
Jag blev inte medlem (kanske skulle någon även se sånt som röstfiske *s*), men jag lovade att göra vad jag kan för svenskt jordbruk – vårt livsmedel och vår livförsäkring.

Matblindhet

Av , , 2 kommentarer 2

Det känns bra att fler och fler tycks förstå matens betydelse. Även att möjligheten att klara oår och ofred främst beror på tillgång på mat.

Den här rätt korta artikeln handlar om detta.

I artikeln framgår tydligt det märkliga att regeringar inte tycks ha förmåga att se ovanstående koppling. Läs den och påverka dina politiker.

Från stora världen till byn

Av , , Bli först att kommentera 11

Gillar den här utveckligen. När unga människor flyttar tillbaka från stora, vida världen och etablerar sig kraftfullt i byar som Tvärålund. Har inget emot staden, det behövs balans mellan städer och byar och kreativa centra av olika slag. Men gillar levande landsbygd och t.ex. att många barn kan få växa upp med en ”frigång” man bara kan drömma om i städerna.

Utvecklingen ja, härom året var det som sagt första gången på länge som fler flyttat Till byarna än från. I Tvärålund är det tveklöst så.

Lycka till!

Maten i mitten i Vännäsby

Av , , 1 kommentar 5

Fick syn på den här bilden i ett forum för dem som är uppväxta i Vännäs kommun.  Älven till höger är Umeälven och längst bort ser vi där den förenas med och ”tar över” Vindelälven.

Fotot visar hur Vännäsby kunde se ut någon gång på 30-talet. Den som kan sitt Vännäsby rekommenderas att leta reda på veterinärsvillan så har ni orienteringen klar.

Man kan göra många reflektioner. En som kommer till mig är att vi ser en by där den bördiga jorden nyttjas maximalt. Maten är i mitten, behöver inte transporteras överdrivet mycket och är inte beroende av så många insatsvaror för att produceras.

Läget är på gott och ont ett annat idag och dåtiden ska inte glorifieras. Men skillnad är det.

Jag vill betala mer

Av , , 2 kommentarer 11


Det är förstås lätt att säga för den som har råd och varken har liten eller stor familj, men jag skulle verkligen gärna betala både en, två och tre kronor mer för mjölken, filen och yoghurten jag köper från Norrmejerier. Bara pengarna gick till dem som håller landet öppet och byarna levande. Dem som tar fram bra mat på ovanligt miljö- och djurvänligt vis och står för största och viktigaste delen av beredskapen om något av det otänkbara skulle hända. Det senare har tyvärr blivit mer tänkbart på slutet.

Jag blev ledsen in i hjärtat när jag läste om sänkningen av mjölkpriset till bönderna i vk.se i eftermiddags. Jag förstod plötsligt mer av det underförstådda jag hörde när jag talade med ett par av de ledande på Norrmejerier idag.

Jag hörde också röster och såg kända ansikten framför mig. Både av skuldfria och mer småskaliga bönder och stordriftande och tungt skuldsatta. Allt fler av de första funderar på att helt sluta med backaffärerna medan de hårt belånade inte har något reellt val.

På t.ex. Twitter kan man höra totalt marknadstroende maximalliberaler uttala sig rätt korttänkt när det gäller svensk matproduktion. Det blir ibland både raljant och hånfullt. Som om maten vore precis vilken vara som helst. Som inte alls behöver framställas i Norrland och Sverige. Det fungerar inte så. Världen är inte så ”schematisk”.

Mat är inte smarta telefoner eller annan elektronik, inte bilar, lågprofildäck, mode, gardiner eller musik. Det är livsmedel, den absoluta livsnödvändigheten. Mat måste också produceras på marknadsmässigt vis, men vi måste se till att mat produceras och i möjligaste mån överallt där folk finns. Däribland Sverige, Norrland och Västerbotten. Ser vi inte till det idag kan de som kommer efter oss drabbas hårt. Vi kan hinna drabbas själva. Det kan gå fort.

Mjölk ”är” inte bara mjölk, yoghurt, ost, fil och mycket mer. Mjölkproduktion betyder kött, växtodling och kompletterande produkter. Det är infrastruktur, det är fler näringar och binäringar. Det är stad och land, landsbygd, industri, välfärd och säkerhet.

Den handlare som låter den som vill betala några kronor extra till bönderna för mjölkprodukterna skulle jag verkligen vilja gynna. Men vi, lantbruket och morgondagen behöver mer än det. Det sista vi har råd att förlora här under solen är jordbruket.

Låt mig till sist citera Böckernas bok:
”Under allt detta är det en förmån för ett land att ha en kung som ser till att marken brukas. (‭Predikaren‬ ‭5‬:‭8‬)”

Idag skulle det ha stått rikspolitiker.

God natt!

Service!

Av , , Bli först att kommentera 6


När man har ett möte i andra änden av stan klockan 1300. När det varit mer än fullt upp, man är ”oäten” och kommer till Thaivagnen längre ner på Formvägen kl 1245. När man ska beställa och upptäcker att man glömt plånboken hemma på Eductuskontoret. När ägaren då säger: ”-Det gör inget, du kan betala nästa gång.”

Det är då man upplever Service!

IMG_1619.JPG

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , , ,

VK:s debatt på Allstar

Av , , Bli först att kommentera 5


Umeå är Umeå och Vännäs Vännäs, men just nu lyssnar jag till Umeådebatten som VK anordnar på Allstar i Umeå.

Flera av sakerna som debatteras är allmängiltiga, nyss debatterades valmöjligheter i vård och omsorg. Några är livrädda för att vi ska kunna välja vem som ska sköta om oss. Nu drabbar de gröna partierna ihop, C och MP.

Centerns Mattias Larsson slog ett slag för bevarad åkermark i inledningen. Personligen menar jag också att man bör tänka hållbart och klokt i den frågan.

Lite underligt är det att den som lyfte fram industrin och tillväxten i näringslivet var någon Helt Annan än jag någonsin kunde tro.

Anders Ågren är den som tydligast lyft fram nödvändigheten av att ha kommunens ekonomi i balans. Bland annat i frågan om 6 timmars arbetsdag och hur det skulle påverka vår välfärd. Ekonomi i långsiktig balans låter kanske torrt och trist, men är det viktigaste överallt. Där börjar och slutar politikens möjligheter.