Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: konkurrens

ICA:s stöd till COOP

Av , , 14 kommentarer 21


Man förundras lite över ICA:s centrala tänkare som presenterat ett system där de som inte kommer upp i 2000 kronor per månad får se återbäringen frysa inne. Med ensamstående, pensionärer med flera (ICA-kunder) för ögonen undrar man hur de tänkte. På ett sätt ingen stor sak, men man gör inte så här.
Även som invand ICA-kund som passerar denna gräns mest varje månad, och gynnas av förändringen, undrar jag hur man ska göra framöver. Missgynnas min mamma och andra måste jag nog fundera hur mycket jag vill gynna ICA.

Trist för våra väldigt duktiga lokala ICA-handlare som driver sina butiker med effektivitet och trivsel om de ska behöva drabbas av en tondöv ledning. Blir spännande att se hur detta landar.

Det är ju bra med konkurrens och egenföretagande. Det skärper i regel ambition, leverans och kundnöjdhet. Snilleblixten på ICA:s huvudkontor kanske handlar om att man vill stärka Coop som haft det lite motigt.
Blir det en ny vår för kooperationen och de andra dagligvarukedjorna nu?

Osund konkurrens i Vännäs?

Av , , 3 kommentarer 6


61A49BB9-A341-4B6C-96F1-098978849109
I morse var det företagsfrukost i Vännäs kring temat osund konkurrens. Motarbetar kommunen näringslivet med överstor egen verksamhet?
Enligt avgående kommunalrådet Johan Söderlings redovisning utför kommunen en bra bit under hälften av jobben i de stora verksamheterna, gator och fastigheter. Det är godkända siffror för en lite kommun, vi ska inte lägga invånarnas skattepengar på att ligga med överkapacitet.

Varför ligger då Vännäs, med ganska korta beslutsvägar och ambition till god näringslivsdialog, lågt i rankingen just kring osund konkurrens? Trots att näringslivet nöjdhet med kommunen ligger över snittet.
Sannolikt ligger förklaringen mest i att vi inte konkurrensutsätter något inom välfärdstjänster. Parametrarna för rankingen utgår ifrån en större mångfald. Kommunen ligger bättre till i umgänget med det näringsliv vi har jämfört med näringslivet vi inte har…

I små kommuner är det ofta svårt och dyrt att lägga ut mycket av välfärden. Det behövs t.ex. fortfarande en kontrollerande och myndighetsutövande överbyggnad som ska fördelas på få brukare och konkurrensen uteblir lätt. Den lilla kommunen blir ofta beroende av någon stor utförare. I större kommuner blir det andra förutsättningar.

Många små kommuner med fler utlagda välfärdsverksamheter har betydligt högre kostnader per brukare än Vännäs. Inför byggnationen av Vännäsby äldrecenter hade vi besök av en företrädare för en välfärdskoncern (var det Attendo?) som sa att de inte kunde driva särskilt boende lika billigt som Vännäs gjorde.
Då är valet ganska lätt. Valfrihet och skärpande konkurrens är bra och eftersträvansvärt, men ideologi får inte kosta vad som helst. Varken åt ena eller andra hållet.

När billigt blir dyrt

Av , , Bli först att kommentera 14


Det kan vara lätt att räkna bort sig som offentlig myndighet, stat, region eller kommun. Vi ser på vad en tjänst kostar per timme och jämför det med vad företaget tar. Vi beslutar att göra det i egen regi. Det är ofta helt rätt att göra saker i egen regi, ibland tveksamt, omoraliskt eller rent olagligt. Att konkurrera med näringslivet genom att vara både beställare, utförare, myndighetsutövare och delvis finansiär genom medborgarnas skattemedel, det är mer än osunt.
Oftare än man tror blir tveksam ”egen regi” dyrt för skattebetalarna. Det är lite som den gamla historien med hästen som äter jämt, medan traktorn bara ”äter” när den går. Det kan vara billigt att köpa en funktion lite dyrare när man inte behöver eller kan använda den på heltid.

I Norrbotten läggs den extremt landsbygdsnyttiga bussgodsverksamheten ner som gradvis sker i Jämtland/Härjedalen. Detta hotar även Västerbottens transporter. En synergirik, vittförgrenad transportmöjlighet som ändå rullar kontinuerligt försvinner och gör det svårare att verka på landsbygden.

Vad har detta att göra med onödigt stor offentlig kostym?
Läs Petter Bergners artikel om saken, den är klargörandeZ
I korthet handlar ser det ut att handla om två olika sätt att hantera en viktig verksamhet. Västerbotten kör slimmat och med delvis inhyrd utförarkraft. Norrbotten verkar med egna lastbilar och stor egen verksamhet. En verksamhet levererar service och pengar till skattebetalarna, en kostar pengar och lägger i år ner hela sin verksamhet.
Tyvärr slår detta hårt även mot Västerbotten. https://www.vk.se/2019-06-27/kraver-att-bussgods-nedlaggning-stoppas

En offentlighet som på vettigt vis söker samförstånd och samarbete med näringslivet är det bästa för skattebetalarna.

Ockrar statliga monopolet på oss?

Av , , 2 kommentarer 10


Om vi bodde 7 000 meter österut skulle det kosta 7 000 kronor mindre att ha tillgång till el. Vi hör nu till statliga Vattenfalls distributionsområde och betalar mer än 14 000. Svåger och svägerska 8 000 meter bort betalar knappt 7 000 kronor, inom Umeås vidsträckta kommun. I lilla, tighta Vännäs betalar vi alltså drygt dubbelt. Mest i Sverige.

Jag tycker iofs att det är värt 1,60 i timmen att ha el i huset. Jag förstår att det kostar att anlägga, underhålla och byta ut vidsträckta elledningar och att hålla kompetens stående för allt som kan hända. Att man ibland måste kompensera för tider av underunderhåll. Jag vet också att varje verksamhet som inte ska erodera behöver ett överskott. Företag som hem, kommun och förvaltande myndighet.

Jag tycker ändå att det är märkligt att det är billigare att ha el långt bort ifrån vattenkraftverken och att statens elbolag kommer undan med att höja priset med 37 % på tre år. Vattenfalls chef säger att man måste höja priset på grund av underhållsbehov. Statliga energimarknadsinspektionens generaldirektör säger att det inte stämmer. En bråkdel av Vattenfalls rekordhöjning går enligt henne till underhåll. Att just vattenkraftlevererande kommuners medborgare i Sveriges norra och glesare delar ska bidra extra mycket till statliga Vattenfalls vinst på 2,2 miljarder är direkt stötande. Ska statskassan fyllas på får man hitta på ett sätt med annan fördelningsprofil. Enorma summor i fastighetsskatt för Norrlands kraftverk hamnar redan i Stockholm, inte här.

De stora elbolagen höjde i snitt elnätsavgiften 3 300 kronor 2010-2017. De små och ofta vinstdrivande höjde i snitt 1 300.
Jag vill vara försiktig med ordens valör, men ocker kan utföras av statliga myndigheter med monopol. Ordet plundra passerar tanken.

Några vill förstatliga de mindre elbolagen för att hindra dem att dela ut vinst från en monopolverksamhet. Som verkligheten ser ut tycker jag det är en riktigt dålig idé. Jag vill inte att svågern ska betala lika mycket som jag. Jag betalar hellre lika lite som han. Så länge det finns andra elbolag som debiterar knappt halva priset och ändå går med vinst ser vi i alla fall hur galet det är.
Statligt totalmonopol som kan växa hur det vill och tillåts ockra på vissa medborgare känns definitivt inte som en bättre idé.

SVT – Vattenfall är dyrast – Vännäs har högsta avgiften

Avslutningsvis är det ändå en bättre affär att bo och äga hus i Vännäs kommun än i vissa andra. Trots för hög skatt och elnätspris. Lugnet, tryggheten och att man slipper ett antal miljoner i huslån bidrar. 😉

Det vi lever av

Av , , 1 kommentar 8

Ulf Berg, Moderaternas landsbygdstalesman, informerade och provocerade Norrlands M-politiker med en timme landsbygdspolitik. Bitvis kontroversiell.

En rolig detalj var det han sa om invånarantalet på landsbygden. 1950 var de tre miljoner. 2014 är de också tre miljoner, enligt dagens definition av landsbygd. Även om där ingår tätorter än landsbygden sannerligen inte död och idag flyttar faktiskt fler dit än från.

När man hör att den danske bonden skattar 60 öre per liter diesel och den svenske 450, då blir man upprörd. Särskilt när gränsen mellan överlevnad och katastrof är så hårfin för många lantbruksföretag.

Glädjande var att beskedet att det tänks centralt över vår skrämmande låga självförsörjningsgrad på mat. Den är mindre än hälften idag. Epidemier, klimatfenomen, miljökatastrofer eller ofred kan göra att de som säljer till oss måste sluta med det. Ulf Bergs recept var bättre konkurrenskraft för jordbruks- och livsmedelsbranschen, inte bidrag. Konkurrensen måste bli jämlik!

Det var lite GW över Ulf, sas det. Det stämmer.  😉

Volvo klår BMW och Audi

Av , , Bli först att kommentera 5

Det finns kanske inte miljövänliga bilar, men utvecklingen går på flera sätt åt rätt håll. 

Att Volvos nu mest sålda bil, XC60, är europaledande i sitt segment är rätt stort. Den säljer mer än motsvarande modeller av både Range Rover, Audi och BMW.

Orsaken är nog främst de nya energisnåla och svenskutvecklade motorerna. Man kör billigare och får viss miljöbedömning i flera länder. 

Positiv konkurrens som ger utveckling. En sak är säker. Framstegen hade inte uppstått i en planekonomi. 

Fulla Bromma

Av , , 6 kommentarer 10

Trycket är formidabelt här på Bromma och Arlanda är ”fullt” utifrån Sveriges och omgivande kommuners miljö- och bullerkrav. Där får brommatrafiken inte plats.
En och annan behöver snarast skärpa till sig och slopa symbolbesluten till förmån för välgrundade sådana.

Stockholm kan på ett sätt klara sig någorlunda utan Bromma, men Kiruna, Boden, Jokkmokk, Arvidsjaur, Skellefteå, Umeå, Hyngelsböle och Trelleborg klarar sig inte lika lätt. Ett nedlagt Bromma påverkar inte bara städer Malmö Aviation och andra flyger ifrån.

Det Stockholmspolitiker tror man vinner miljömässigt på att slå sönder Norrlands och andras kommunikationer tror jag snarare vinns genom miljövänligare plan och fler digitala möten.

Det ser ut att bli tillräckligt mycket som begränsar ekonomin och utvecklingen ändå.

IMG_1946.JPG

Umeå och hela Västerbotten

Av , , 2 kommentarer 8


Efter ett inslag om kulturen i Västerbotten gick Sverker in på sammanhållning och rivalitet i länet.

Vi i kranskommunerna sitter ihop med Umeå. Det som är bra för Umeå är i regel bra för oss, hävdar Vindelns kommunalråd Ewa-May Karlsson.

Just nu debatteras den känsliga frågan om det inte vore lika bra om vi var en kommun. Det finns fördelar och nackdelar. Ewa-May säger att hennes kommun bara skulle få två ledamöter i ett ”storfullmäktige”.

Skellefteås Andreas Löwenhöök och Storumans Thomas Mörtsell tonar ner konkurrensdelen i relationen till Umeå, men visst uppstår en del spänningar.

VK:s Ingvar Näslund önskar bland annat lite mer personlig profil på kommuner och hemsidor. Sverker tvålar till honom en smula med att säga att det inte står så mycket om andra kommuner i VK, men Ingvar menar att det är en myt. Trots att 90 % av tidningens läsare finns i Umeåregionen.

Marie-Louise Rönnmark får frågan vad Umeå ska ha de andra kommunerna till. Hon drar parallellen med Norrlands betydelse för Sverige. Helheten behövs.

Filminslaget och många andra från Almedalsveckan finns på Region Västerbottens hemsida.

20140703-215744-79064966.jpg

Gott besked

Av , , Bli först att kommentera 7


Igår kväll var jag med på en kort ordväxling på Twitter med Moderata riksdagsledamoten Lena Asplund och infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd.

Jag tog upp detta med att vi i Sverige straffar våra egna åkare hårt för varje överträdelse, medan det händer att vissa åkare utifrån kommer undan billigt fast man helt enkelt stör ut de elektroniska färdskrivarna. Det tas också alltför sällan tag i allvarliga överträdelser och systematiskt fusk på ett resolut sätt, som man kan och gör i vissa andra EU-länder.

Ministern sa att det det första mars kommer ett bra regeringsförslag kring dessa frågor. Ett gott besked. Det är viktigt att spelreglerna blir så lika som möjligt och att svenska åkerier som följer trafik- och arbetslagstiftning inte slås ut av regelvidrig konkurrens.

Konkurrenslag som slår fel

Av , , Bli först att kommentera 7

Lennart Holmlund bloggar idag om ett mindre känt problem för många små enskilda förskolor och skolor, på sitt sätt. Enligt den senaste konkurrenslagstiftningen får inte kommuner sälja luncher till enskilda verksamheter. Bakom lagen ligger en god tanke att skattefinansierade verksamheter inte ska konkurrera ut enskilda.

Ibland slår lagen väldigt olyckligt. Just små, ofta ideella, verksamheter slås ut då de inte får köpa mat från specialiserade skolkök med god kompetens, inte minst vad gäller den allt vanligare specialkosten. Det är inte alltid det fungerar med privata alternativ, medan man kanske har en kommunal skolrestaurang intill som gärna serverar.

Det finns kommuner som varit extra snabba på att tillämpa lagen, där det nästan sett ut som om att man velat använda lagen för att bli av med konkurrenter på skol- och förskoleområdet. Detta gäller inte Umeå där kommunen varit mycket tillmötesgående.

Konkurrrenslagstiftningen har inte sitt ursprung i alliansregeringen, som Lennart Holmlund vill ge sken av. Den grundar sig i ett tvingande och delvis olyckligt och fyrkantigt EU-direktiv.

Men det är roligt när Lennart värnar småskaligheten, entreprenörskapet och landsbygden.