Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: kostnader

Orsak till dyrare mat?

Av , , 9 kommentarer 11


Sverige kan inte ta fram mat lika billigt som länder med längre odlingssäsong och extremt stora odlingsarealer. Ska vi klara spridd missväxt, kris och krig behöver vi likafullt ha betydande nationell och lokal matproduktion. Måttligt transportberoende och betydligt större än idag.

Det finns en annan kraftigt prishöjande faktor som ”vi” i allra högsta grad har påverkat själva. Sveriges helt extrema butiksytor.
Läste idag att COOP ska satsa på en ny jättebutik vid Avion i Umeå. ICA, Willys m.fl. kör ännu hårdare. Ökningen har varit enorm, mycket större än befolkningsökningen.

Du och jag ska betala varje kvadratmeter i våra köptempel, uppvärmningen av varje kubikmeter luft. Alla förarbeten, varje kilo betong, asfalt och stål. All utrustning, varje kabelmeter, lampa och parkeringsficka. Vi ska betala varje lön, alla sociala avgifter och våra (också extrema) öppettider.
Det här är förstås helt ok, så fungerar ett samhälle, mat och handel behöver vi. Frågan är om vi sticker ut vad gäller ytorna?
Svaret är – Kraftfullt!

Ta en titt på den här bilden och jämför gärna med Finland, Tyskland, Frankrike och Spanien. (GLA betyder ”gross leasable area”, total butiksyta) Titta gärna vidare på källan, länk finns i kommentarerna. Statistiken är tio år gammal, vi har byggt många stora butiker sen dess.
Fundera på om, när och var det gick fel och om detta är en delorsak till att jordbruket får så lite betalt för sin produktion att morgondagens matförsörjning är allvarligt hotad.
För många och stora butiker tror jag är en orsak, så näringslivs- och konkurrenspositiv som jag är. Motbevisa mig gärna.

Varför håller Vännäs igen?

Av , , 2 kommentarer 15


Vi lever i ett av världens bästa länder och har väldigt mycket att vara tacksamma för, många vill att vi glömmer det. Mycket är samtidigt skört och vi är inte utan problem.

Landet, regionerna och kommunerna har ökande svårigheter att hantera nu och framöver. Vi bygger ett allt mer komplext och resurskrävande samhälle och är vana att det fungerar att göra så. Vi har vant oss vid ständiga förbättringar som vi ofta glömmer att vi fått så fort de införts.
Nu ökar antalet barn, unga och äldre äldre ganska kraftigt, medan de arbetande åldrarna nästan står stilla. I den gruppen står också många utanför arbetsmarknaden. Många unga svenskfödda och många utrikesfödda. Integrationen av invandrade har varit sämre i Sverige än i många andra länder samtidigt som vi tagit emot fler. Många är i arbete, fler behöver komma dit. Totalt sett ska färre människor försörja fler framöver och det är brist på utbildad arbetskraft inom flera områden. Det sätter oss i en tuff situation.

Vännäs har haft jämförelsevis höga kostnader vilket bl.a. gett oss en av Sveriges högsta skattesatser. Det händer att riktiga höginkomsttagare väljer bort Vännäs p.g.a. skatten, det är olyckligt. Hög skatt kan göra att man missar inkomster.
Sedan en tid har det varit lättare att få gehör bland partierna för bättre långsiktig balans i vår ekonomi. Det ska alla vara glada för.

”Men vi har ju överskott? Flera miljoner!” – säger någon.
En kommun ska ha överskott. Minst två procent, egentligen mer. Har Vännäs 12-15 miljoner i resultat så är det ungefär plus minus noll. Det man förbrukar och nöter upp ska kunna ersättas utan att man lånar. Det man äger ska underhållas så man inte lever på ”rost och röta”.

Vi har inte skött om det vi äger tillräckligt bra och det blir väldigt dyrt i längden. Bara gator och vägar i Vännäs och Vännäsby behöver åtgärdas för 50 miljoner. En utredning visar att om vi inte gör det vi måste i 5 år till kostar det 6 miljoner ytterligare. 56 miljoner, plus inflation bara där. Vi har mycket att göra när det gäller vatten och avlopp, inte lika mycket som vissa andra, men många miljoner behövs till sådant ingen ser. Sen har vi alla andra investeringar.

Vännäs äger en hel del, men har också lånat mycket. Vi får inte låna hur mycket som helst. Som man oftast brukar räkna har vi en soliditet på drygt 30 %. Räknar vi in alla pensioner kommuner är skyldiga att betala till nuvarande och tidigare anställda låg soliditeten 2018 på 3 %.
Tänk dig en familj som har ett hus värt 1 500 000, ett par bilar värda 200 000 och lösöre och annat för 300 000, summa 2 000 000. Skulle vi översätta Vännäs totala finansiella situation till den familjens så skulle deras lån ligga på 1 940 000 kronor. 60 000 skulle vara deras alldeles egna. Inte optimalt läge.

Är Vännäs i kris? Nej, Vännäs ligger bättre till än väldigt många kommuner. Vi växer till så smått, vi finns i Umeåregionens kraftfält, vi har tack och lov kunnat gå ihop ekonomiskt några år och vi har generellt bra och välutbildad personal. Många vill jobba i Vännäs. Vi har relativt goda förutsättningar, men badar definitivt inte i pengar även om vi så skulle få ett resultat på 30-40-50 miljoner några år. Det är väldigt mycket för enskilda, men inte mycket för en kommun som har så mycket att lägga pengarna på. Unga, gamla, sjuka och allt annat som behövs. Skulle räntan gå upp ett par procent skulle det kosta oss bortåt 10 miljoner bara det. Skulle Corona ge oss en riktig lågkonjunktur och högre arbetslöshet försvinner snabbt tvåsiffriga antal miljoner i skatteintäkter. Vi måste ha marginaler och bygga säkerhet för dagens och morgondagens invånare.

Som politiker får vi inte bli fartblinda och vältra över kostnader på barn och barnbarn. Vi kan i nuläget definitivt inte ägna oss åt att kortsiktigt köpa röster med populära utökningar. Vi kan inte obetänksamt bit för bit utöka kostnadskostymen, lite här och lite där. Vi är valda för att hushålla och göra vårt bästa för att få ihop ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Att se till att vi också har ett företagsbemötande som ger fler skattegenererande arbetstillfällen och företagare i kommunen.

Vännäsmoderaterna ”håller inte igen” för skojs eller principers skull. Vi måste tillsammans se till att vi kan erbjuda den service medborgarna behöver och vi har råd med. Vi vill få en sådan balans och stabilitet att vi i en framtid kan göra märkbara satsningar igen. Där vi kan styra ekonomin framför oss till invånarnas bästa, inte jagas av den.

V och M reserverar sig

Av , , 4 kommentarer 12


Allt är inte alldeles förutsägbart. Idag reserverade Moderaterna och Vänsterpartiet sig tillsammans mot ett beslut att kommunen ska tillhandahålla förmånscyklar till sina anställda.

Vi unnar våra anställda att köpa nya cyklar förmånligt. För de flesta blir det dock inte alls så förmånligt som det kan se ut och det blir definitivt inte kostnadsneutralt för kommunen. Det kostar arbete och pengar.

Så här ser vår reservation ut:

”M och V tycker det är positivt om fler kommunanställda skulle cykla till jobbet. Vi reserverar oss ändå mot införande av förmånscykel.
Det är inte utrett hur mycket förslaget skulle kosta kommunmedborgarna. Om summan för cyklarna, el och vanliga, över en tid skulle uppgå till en miljon (t.ex. 100 cyklar a’ 10 000 i snitt) blir bortfallet i skatteintäkter ca 200 000. Det är också oklart hur dyrt det blir med hanteringen, återtag från dem som slutar m.m. Skulle hanteringen kosta 10 % av en tjänst kan det totalt handla om ca 50 000 per år.
Räknar man in att man får något mindre pension och sjukpenning är det främst höginkomsttagare som vinner på systemet med förmånscykel. Dessa kan köpa cykel utan stöd från skattebetalarna.

Jan Nilsson, M och Viktoria Lapiniemi, V”

Förutom det vi skrivit i ovanstående text så har de cyklar som erbjuds i liknande upplägg ofta betydligt högre utgångspris än de har i handeln. Beslutet röstades igenom av övriga partier.

2 000 miljarder för GDPR

Av , , Bli först att kommentera 8


Ibland tänker man att vi tappat all sans och vett när det gäller att försöka få ofullkomlighetens värld att bli lite fullkomligare. Främst genom att skruva upp kraven och förkrånglingen några varv till.

Den nya dataskyddsförordningen, GDPR, ska gälla som lag i alla EU-länder. Den beräknas kosta bara företagen i länderna som drabbas 2 000 miljarder kronor. Man tror nästan att det skulle kunna vara en ondskefull främmande makt som fått EU att koka ihop något liknande. Och Sverige att försöka bli världsmästare i tillämpningen.

Vi behöver verkligen skydd för integriteten och mot övervakningsmöjligheternas sämsta sidor, men GDPR är ett trubbigt redskap i den kampen. I en tid då i stort sett ingen anonymitet kan åstadkommas på nätet.

Företagen är en sak, kommuner och all tänkbar offentlighet en annan. Föreningslivet och ideella sektorn en tredje. Vågar någon räkna ut hur många offentliga tjänster som ska till bara i Västerbotten för att mätta GDPR:s hunger på utförarkraft.
Föreningslivet ja, vissa föreningar sägs fundera på nedläggning för den nya lagstiftningens skull. Man kommer inte att kunna klara sitt sätt att marknadsföra sig eller ha kontakten med gamla och nya understödjare. Många föreningar och församlingar får problem, men kommer att hantera det. I regel till ett högt pris, så mycket har jag hunnit se.

Vad kommer GDPR att kosta totalt i vårt samhälle? Hur många entreprenörer kommer lagens konsekvenser få att ge upp? I hård konkurrens med andra snårigheter.
Vi ska inte bara ösa galla över EU. Går det som det ofta brukar blir det mycket stor skillnad på hur stor andel av BNP GDPR kommer att kosta här jämfört med andra länder i Europa. En stor del av förkrånglingen åstadkommer vi inomskärs.

Vi måste förenkla, förenkla och förenkla. Vi har inte råd med något annat. Trots att ett antal tiotusen konsulter nog inte håller med.

Här har du några rader om kostnaden för GDPR.

Kostnadskoll på invandringen

Av , , 4 kommentarer 7


Man bör ha koll på kostnaderna, i privatlivet och definitivt när man i offentlig sektor förvaltar andras pengar. Även när man ger till humanitära insatser bör man ha koll. Så det inte blir som när en av våra större hjälporganisationer sålde in ett månadsgivande till mig på ett sätt som gränsade till bedrägligt beteende.
Vi bör ha koll på våra utgifter hemma, i stat, landsting och kommun. Annars drabbas några förr eller senare av hålen som uppstår.
Man bör också samtidigt ha koll på intäkterna, vad som drar in medel så att vi kan betala för det vi vill göra.

Att veta vad invandringens olika delar kostar, det är inget ont i sig, tvärtom. Vi ska inte luras och mörkar samhället finns andra som räknar, mörkar på sitt sätt och använder siffror till maximal intressekonflikt. Några för att få samhället att likna kampen mellan ett gäng tokkategoriserande fotbollshuliganer. Typen som kan knocka en okänd person med fel halsduk eller hämnas för vad någon ur en folkgrupp ska ha gjort ens släkting. I en annan världsdel för några generationer sedan.

Vi måste se hela bilden också när vi talar ekonomi. Vad betyder t.ex. de utrikesföddas arbetade timmar för oss idag? I morgon när bortåt 100 000 nu arbetande inte längre jobbar och inte har ersatts? Hur ser hela ekvationen ut, så där ungefär? Vad betyder det för stat, landsting, kommun, näringsliv, oss och samhället när någon kommer in och arbetar osubventionerad heltid efter 2-3 år i Sverige? Eller gör det efter några år med särskilt anställningsstöd eller nystartsjobb? Jämför den personens kostnads- och intäktsbalans med en jämnårig svensksvensks. Det finns så många goda exempel som också med till helhetsbilden.

Hur skulle vårt allt äldre samhälle, vars ålderspyramid inte är någon pyramid, se ut utan första och andra generationens invandrare? Hur skulle äldreomsorgen på Lidingö se ut, busstrafiken i Norrland eller äldreomsorgen i Vännäs? Hur skulle det vara i mängder med företag, organisationer och myndigheter i arbetskraftsbristens Sverige? Hur kommer det att se ut i morgon i kommunerna som idag har 40-50 procent pensionärer? I hela riket när vi 50- och 60-talister blivit 80 och den åldersgruppen ökat med ca 40 procent?
I min hemkommun, som vill ha Sveriges bästa hemtjänst, hade äldreomsorgen skurit ihop redan i somras utan de ensamkommande. Värt att reflektera kring.

Nej, vi kan inte ha öppna gränser.
Ja, vi måste ha en ordnad invandring där vi kan ta emot och integrera de allra flesta som kommer.
Nej, vi klarar oss inte utan våra invandrare.
Ja, vi måste bli mycket vassare på att utbilda och få dem i jobb och nyttja civilsamhället mer, inte bara institutioner och bolag.
Nej, det är inte lätt att hitta den lagstiftning som håller och vidmakthålla den.
Ja, vi måste göra det bästa av situationen.
Det finns ingen backväxel.

Miljarder

Av , , Bli först att kommentera 6


Ser att jag nog tog fel om Brasiliens kostnad för fotbolls-VM. Skrev att det kostat det brasilianska folket 29 miljarder. 29 000 miljoner. Nu säger envetna uppgifter att det är motsvarande 100 miljarder kronor.

Ryssland säger enligt Aftonbladet att deras planerade VM 2018 kommer att kosta 144 miljarder skr. De flesta av de tolv arenorna kommer att vara nybyggda enligt tidningen.

Det är inte alla proportioner man förstår. Blir spelet och skådespelet mindre värt om det äger rum på enklare arenor?

Ur ett annat perspektiv blir Rysslands VM kanske inte så oerhört dyrt. Etthundrafyrtiofyra tusen miljoner är ändå bara knappt tre procent av vad man tänker satsa extra på krigsmakten på nästan samma tid, 5 000 miljarder till år 2020.