En enda sak, vet vi med säkerhet…vi ska alla, en dag dö

Då var vi återigen inne i den här perioden av minnen…septembermånad…den verkar aldrig kunna gå, obemärkt förbi, även om jag önskade att den någon gång kunde göra det.

I förrgår, för 5 år sedan, var min pappa med om olyckan som sedan tog hans liv. Och i och med detta, så är det dessutom mer än 1 dag, då man slängs tillbaka. Det är dagen för olyckan, dagen då läkarna gav upp hoppet, dagen då han dog och sedan dagen för begravning.

Jag vet ju absolut, att vi inte är ensamma om att uppleva dessa saker, sorg, glada minnen, vad man själv har för minnen av den personen, vad andra har sagt, vad man gjorde och varför.

Ibland är det bra att älta, man matar in, man pratar om det, man skriver om det, som jag har gjort, och det blir absolut bättre med tiden. Eller ja, det är förmodligen så att vi lär oss, att hantera smärtan, sorgen och saknaden på ett annat sätt, än då allt är nytt. Då vet man ingenting, utan man får gissa sig fram.

Man spekulerar, man frågar, man undrar…men i slutändan, får du aldrig några svar, utan man får lov att acceptera att livet är som det är, det enda vi vet med absolut säkerhet, är att vi alla, en dag, på ett eller annat sätt, kommer att dö. Och när vi gjort det, så är vi lyckligt ovetandes om vad vi lämnar efter oss.

Min pappa hade en favorit låt, och den hade vi velat spela på hans begravning, men ingen lyckades fixa fram noter och text, så det blev aldrig av. Men här kommer den…direkt från youtube, och den får bli min hyllning detta år och denna månad, till min pappa:

Önskar er alla en fin tisdag!

21728503_10155633343556585_7352749361778855132_nFotade gjorde Theresé Hällsten

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

2 kommentarer

  1. Helena Nilsson Springare

    Fin bild på din pappa… Vet du.. exakt såna saker avhandlade jag och Jimpa idag… att oavsett vad som händer och hur folk ändå väljer att leva sin tid på jorden så är det faktiskt exakt samma för alla: Att allt tar slut en vacker dag oavsett vem man är.

    Det känns som att de här existentiella frågorna är alldeles för stora för att få svar på och ändå så har jag ett väldigt stort behov av att prata om dem med jämna mellanrum… Hmm… det påminner mig om att vi behöver ses någon dag snart igen :-)

    <3 Kram

    • Maria Lundmark Hällsten (inläggsförfattare)

      Ja det tycker jag att vi borde…jag har jobbarhelg nu, men måndag har jag inget planerat…än. Jag smsar dig. //Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>