Etikett: vichyvatten

Vatten, vatten, mer vatten…

Av , , 2 kommentarer 10

Det blev prat om vatten en dag på jobbet. Det började med vad nu skillnaden skulle vara på Sodavatten och Vichyvatten, sen fortsatte vi med vårat vatten i kranarna, till kallkällvatten och fruktansvärt dåligt vatten söderut.

Så kom vi på den utmärkta idén om att sälja vatten på flaska, det skulle då vara, typ: Umeälvens vatten, välsmakande och man känner en svag hint av björkarnas sus. Kallkällvattenet skulle egentligen inte behöva någon närmare presentation, det är gudomligt kallt och gott, direkt vid källan, här får man nämna vart den ligger, Lainejaursvattne´upptaget oppi berge´där myggen och knotten lever rövare.

Vattnet i Uppsala smakar rent skit, om ni frågar mig, så där skulle det nog sitta en liten varningstriangel på etiketten: Går att dricka men vissa föredrar att hålla för näsan!

Ja listan kunde göras lång och hyllorna skulle vara välfyllda med vatten från våra olika län, orter, städer, älvar och byar…vilket sortiment!

Igår kom killen som köpte Buicken och nu är det ett tomt gapande hål ute på gården. Men vi är glada över hur lätt det ändå var, ingen annons har vi satt ut, jag har bara haft den där lappen i rutan, och ännu mer glada är vi, över att slippa förvara den en vinter till, vi har inte så mycket plats här, tyvärr.

Idag får jag besök på eftermiddagen, så jag bakade en ananaspaj igår och några bondkakor, melon införskaffades och både, te, kaffe och lättdryck. Kan vara gott att finna om nu solen blir så där varm som dom lovat. Önskar er alla en fin dag! Avrundar med min första selfie, och nu menar jag en där jag kunde se mig själv, då jag knäppte kortet :D Haha…

11822284_10153524297051585_4936648227939634066_n

Same shit or what?

Av , , Bli först att kommentera 10

Jag och Tina var inne på Ica Gourmet igår, och där hittade vi plötsligt vatten i alla de olika slag. Ja, sa jag, min mormor hade alltid Vichyvatten i våffelsmeten. Fast Tina hade sett på ett tv program, där det tydligt framgick att det skulle användas Sodavatten.

Jag undrade vad skillnaden var, och det visste hon inte men så…bakom nästa hörn, fanns det faktiskt både Vichyvatten och Sodavatten. Men kan ni tala om för mig, vad det är som skiljer dom åt???

002 003 005

Samma innehåll, samma tillverkare, här kan man verkligen använda uttrycket: same shit, different name!

Min morfar hade alltid Vichyvatten hemma, han hade diabetes, men så hade han också apelsinsaft, längts in i skafferiet, om vi barnbarn, skulle komma på besök. Då fick vi saft blandat med Vichyvatten, och pepparkakor till det, rena festen :D

Dessutom hade han små, runda glas, lite kulform på dom, så det kändes som speciellt. Då han gick bort så fick vi, barnbarn, välja något från hans hem, som vi ville ha som minne, jag valde dom 3 glas han hade kvar, och en blick på dom så kommer man ihåg smaken…och lyckan :D

Ännu mer lycka ikväll också, då jag slipper både hitta på och laga vår middag, vi är nämligen bortbjudna till Kerstin och Jan B, kan ju inte bli bättre :D Och sen, mina vänner så är det bara att ställ fram vee´klyven, för då är det dags att vrida fram klockan en timme, sommartid, ni vet.

Och som Dräpar´n säg, så är det då dags att göra i ordning års veden, och då det blir vintertid så ställ man bort vee´klyven, och har man inte gjort klart veden då, så får man frysa ihjäl i vinter…kort och läraktigt.

Hoppas på en fin lördag, för er alla! Väntar med spänning på era funderingar runt skillnaden på vattnet :D

 

 

1.53… sitter fastbränt

Av , , 4 kommentarer 8

 

1.53, dom siffrorna har suttit som fastbrända under ögonlocken, hela natten. Jag vaknade nämligen då av att ett jetplan svepte förbi en centimeter ovanför taknocken för att sekunden därefter landa på taket… typ.
Det var snön som rasade från taket. Ni vet ju hur det kan låta. Jag tvärsatte mig upp och slängde ut en arm mot Åke, som tur var låg han utom räckhåll för annars hade jag väckt upp honom också. Det tog en kort stund innan jag begrep vad som faktiskt hade hänt. Jojo, så kan det gå, om man har livlig fantasi och man ligger och drömmer samtidigt som det händer något i verkliga livet.
Apropå verkliga livet så fortsatte jag att tänka på mormor och morfar, då jag skrev om dom igår. Min morfar som gillade att arbeta med händerna. Han snickrade skålar, kåsor och slevar av alla de olika slag, små sockerskedar osv. När man kom in hos honom kände man trädoften och på bordet i tv rummet hade han sina alster liggandes.
Han virkade även fiskenät, gjorde mjärdar (vi barnbarn fick varsin av mindre modell) och han stickade sockar så det stod härliga till. En rätt så händig karl, med andra ord.
Han hade diabetes, och det skötte han också om, enbart via maten han åt. När vi kom dit hade han den sedvanliga flaskan med vichyvatten på bänken. Inget jag tyckte var speciellt gott. Men han kunde trolla, han hade en saftflaska på lut i skafferiet och den blandade han med just vichyvattnet och det blev ju hur gott som helst. Och till det fick man doppa pepparkakor.
Glasen var speciella, små runda saker, och den dagen han gick bort och hans saker skulle städas ur, fick vi allihop välja något som vi ville ha kvar efter honom, jag tog dom tre små runda glasen som fanns kvar, och bara genom att titta på dom så känner jag smaken efter hans lilla specialblandning.
Lustigt, men samma sak är det med ett par grejer man kan sätta på en vanlig elvisp, som man använder för att göra äppelmos. Mamma har ett par sådana uppe i stugan och det var en gång i tiden min mormors. Hon gjorde ofta äppelmos och det luktade så gott, den doften känner jag också då jag ser dom där sakerna ligga i lådan däruppe. Vilka minnen man har, knepigt.
Jag sa vid något tillfälle, då jag pratade med en person som känner en som håller på att bli blind, och reser väldigt mycket för att hinna se så mycket som möjligt innan det är försent. Att just doftminnen vore kanske något att ta till sig. Det behövde ju inte vara något man köpte (en liten doft av Italien) i en påse, man kunde ju kanske plocka till sig något själv och lägga ner i en tygpåse och knyta igen.
Sedan plockar man fram den då man sitter och minns sina resor, och samma sak blir det ju givetvis med musik. Oftast drömmer man sig bort till saker man gjorde då man lyssnade som mest till just en låt eller ett band. Vi har ett band med Proclaimers, och just dom tvillingbrorsorna och det bandet för mig tillbaka till början av 90-talet och vi sitter i folkabussen på väg ner till Småland, jo så är det. Jag kommer till och med ihåg spöregnet då vi passerat Nordmaling.
Och med den lilla beskrivningen av en del av mina doftminnen så avslutar jag morgonens lilla blogginlägg. Ha en jättefin fredag, allihop!