Etikett: berget

-Du är ju JÄTTELÅNG!

Av , , Bli först att kommentera 16

Igår, för 6 år sedan, tog jag och Sally Buicken, och drog upp till kallkällan i stugan. Jag ville visa henne vart vi tog vattnet ifrån. Och här citerar jag en bit av inlägget:

”Jag och Sally rymde igår, vi tog en flaska och Buicken, så gasade vi upp i berget och hon fick se vart vattnet kommer ut. Kallt och gott! Hon var mer tveksam…nja, var det så gott, och kan man verkligen dricka det vattnet…det måste ju vara smutsigt???

Men jag fick henne till att testa och förklarade att renare vatten än så där, får du inte tag i. Sen körde vi och skulle vända, hon fick solen i ögonen och jag sa att du är för kort, solskydden når inte ner till ditt ansikte.

Ja mormor….och du är ju JÄTTELÅNG…hur gammal är det nu du är, frågade hon. Jag är 47, svarade jag. JAAA, 47 år och sååå lång!!! Hm…undrade tvärt vad åldern hade med längden att göra, och är jag verkligen sååå lång? Nåt att klura på, jag frågade inte henne, vad hon menade, jag kanske var rädd för svaret 😀” slutcitat

Samma tidpunkt fast nån dag innan rymningen till kallkällan, så skrev jag följande och jag citerar igen:

”Vi hade ett långt samtal, jag och Sally, där hon ville veta varför katterna bor i egen stuga, och varför dom är inne. Jag sa att nu är dom nio år, och är riktiga innekatter, det skulle nog inte vara bra för dom att släppas ut, speciellt som vi inte kan ha dom lös, hemma i stan.

Eran katt, Diesel, har ju alltid varit ute, så han kan ju det där, avslutade jag. Efter en stund, då hon låg där i sjön och guppade, kom det från ingenstans: Men Winstone…han är väl en riktig utehund? Haha, då hade hon nog klurat.” slutcitat

Här är Sally, back in the days, Theresé tog första bilden och jag den undre, samma år, 2014 och vi var nere i Järlåsa på höstkanten:

Apropå hundar, så såg jag ett roligt klipp på youtube, här krävs det ljud om man vill hänga med:

Man kan göra mycket roliga saker om man kan klippa och lägga in röster lite här och där 😀

I det här klippet, behöver man dock inte klippa in nåt, utan bara ha kameran tillgänglig då allt händer. Dom är ju för roliga, våra djur 😀

Igår tog Åke bort vår gamla eldstad och efter att jag klippt gräsmattan, så monterade vi ihop den nya eldpannan som den så vackert heter, och den invigde vi sedan:

Förhoppningsvis blir det lite uteliv idag med, om bara regnet håller sig borta. Önskar er alla en fin söndag!

Hur kul är det…på en skala

Av , , Bli först att kommentera 12

Jo, det blev en heldag ute i solen, igår. Man ska ju verkligen passa på då man får tillfälle, man vet aldrig hur länge solen kommer att skina. Imorgon kan det vara snöstorm, vem vet.

Jan A kom förbi och fick sig en kaffe, han hälsade på Lennart och jag påpekade att jag tyckte att Lennart börjar se lite insjunken ut, i bröstkorgen, och jag fick medhåll. Lite hängig också…så det kanske får bli en steloperation på honom här framöver, jag ska konferera med mina läkarkollegor först, Tina är ju en som jag kan ta sånt med.

Maten vi blev bjuden på, hos Jan A och Ingegerd, var underbart god, schnitzel, och potatisgratäng, tomater och små broccoli i ugnsform. En god efterrätt och en massa annat till 😀

2016-04-09 19.02.29 2016-04-09 19.03.15 2016-04-09 21.20.39Jan B och Kerstin var också bjuden. Dom bjöd på en historia som inträffat igår, då dom som så många andra, tog cykeln på en tur. Och när dom är som längst bort, hoppar dom av cyklarna och då…smäller Kerstins däck. Det var nog lite för mycket luft i det. Innerslangen krängde som ut på sidan av ytterdäcket och deras plan att gå hem, gick inte att genomföra eftersom innerslangen tog emot. Det fick bli en ensam cykeltur hem för Jan och sedan bil tillbaka och hämta Kerstin och cykeln.

Det där har man varit med om. Picture this, Malå, sommaren 80-81, en varm sommardag. Jag och kusin Anna, tog moppen och körde upp på berget på andra sidan sjön, på vägen ner igen, smäller bakdäcket, kul…not!

Och vi får börja promenera tillbaka till stugan, det går bra 100 meter, sedan kommer innerslangen ut och virar sig runt navet. En styr och den andra går bak och håller upp bakdelen, och det är tungt.

Nå, vi är ju inte dummare än då vi kommer ner såpass att vi ser sjön, så ser vi också en stuga, och en roddbåt. Ingen är hemma, så vi går ner till båten, rekar området och planerar allt in i minsta detalj. Ner med mopeden, och sedan upp med den i båten…måste ha varit en himla sjådande, men vi lyckades.

Rodde så över sjön, och landade vid vår nuvarande stuga. Kommer ihåg en viss uppståndelse då pappa såg oss. Vi fick nog hjälp med att ta upp mopeden ur båten och sedan rodde vi tillbaka den och promenerade betydligt lättare, hem igen. Det var förövrigt en polis, som hade den stugan, men vi hade också försökt skriva i sanden, att båten var bara lånad 😀 Ingen hann dock komma hem innan vi återlämnat lånet, och återställt ordningen.

Kan passa på och gratulera kusin Annas man, Ingvar idag, han har ju namnsdag!

Lennart fick förövrigt en kultkeps av Jan A:

IMG_0438Och till er nu (Jan A, Ingegerd, Kerstin och Jan B) som sitter och väntar på kartan som Åke skulle rita, den är inte klar än, vet inte ens om han kommer ihåg uppgiften och han är ute med Winstone nu, men jag återkommer då den finns på papper. Ha en fin dag i solen, allihop!

IMG_0426

Mäktigt!!!

Av , , Bli först att kommentera 14

Nu håller Tvärån på rinna över:

2016-04-07 09.40.01 2016-04-07 09.51.22 2016-04-07 12.52.28Mäktigt! Som han sa, en av våra grannars grannar som jag stötte på igår. Jo, naturen är kraftfull på så många olika sätt,

Jag sa till Helena, då vi träffades i tisdags, att jag inte påverkas av vädret, har aldrig gjort det heller. Och samma sak i förrgår, då jag och chefen satt och pratade. Trist med regn, tycker ju många, medan jag gillar regn, smattret mot fönsterblecket, man kan kura i soffan.

En mindre sidoeffekt är att det inte är lika kul att ha hund, just då. Men sen sa jag, efter regn kommer ju solen. Och tänk, den där härliga upplevelsen då det varit lite småhuttrigt och gråmulet, sedan brakar åskan lös, med blixtar och dunder, vilket skådespel det kan vara, och har det varit kallt, innan åskan, så kommer den ju med värmen, och då får man fortsätta njuta av annat väder…kan ju inte bli bättre 😀

Tänker på en sensommar då jag, Åke och Theresé var uppe i stugan, Nicco var inte född då. Vi satt väl ute, där vid midnatt och började fundera, vad tusan det var som syntes borta vid berget. Såg ut som en rejäl skogsbrand. Vad skulle vi göra?

Det var ändå något lurt, så vi tog bilen, och körde upp till berget, kommer över krönet och där lyser solen som var på väg ner men som nu skulle upp igen. Den var verkligen eldig. Och snopen, kände vi oss, men tur att det inte var en riktig eld 😀

Nu är träningspasset för idag, avklarat, även frukosten och Winstone väntar på en promenad, sedan ska jag och ”gammbossen” shoppa loss på Granngården, jodåsåatt…vi kan roa oss. Ha det gott, allihop!

IMG_0429

Vatten, vatten, mer vatten…

Av , , 2 kommentarer 10

Det blev prat om vatten en dag på jobbet. Det började med vad nu skillnaden skulle vara på Sodavatten och Vichyvatten, sen fortsatte vi med vårat vatten i kranarna, till kallkällvatten och fruktansvärt dåligt vatten söderut.

Så kom vi på den utmärkta idén om att sälja vatten på flaska, det skulle då vara, typ: Umeälvens vatten, välsmakande och man känner en svag hint av björkarnas sus. Kallkällvattenet skulle egentligen inte behöva någon närmare presentation, det är gudomligt kallt och gott, direkt vid källan, här får man nämna vart den ligger, Lainejaursvattne´upptaget oppi berge´där myggen och knotten lever rövare.

Vattnet i Uppsala smakar rent skit, om ni frågar mig, så där skulle det nog sitta en liten varningstriangel på etiketten: Går att dricka men vissa föredrar att hålla för näsan!

Ja listan kunde göras lång och hyllorna skulle vara välfyllda med vatten från våra olika län, orter, städer, älvar och byar…vilket sortiment!

Igår kom killen som köpte Buicken och nu är det ett tomt gapande hål ute på gården. Men vi är glada över hur lätt det ändå var, ingen annons har vi satt ut, jag har bara haft den där lappen i rutan, och ännu mer glada är vi, över att slippa förvara den en vinter till, vi har inte så mycket plats här, tyvärr.

Idag får jag besök på eftermiddagen, så jag bakade en ananaspaj igår och några bondkakor, melon införskaffades och både, te, kaffe och lättdryck. Kan vara gott att finna om nu solen blir så där varm som dom lovat. Önskar er alla en fin dag! Avrundar med min första selfie, och nu menar jag en där jag kunde se mig själv, då jag knäppte kortet 😀 Haha…

11822284_10153524297051585_4936648227939634066_n

Vi rymde…

Vilken kanonstart på första semesterveckan, kan ju inte påstå annat, med tanke på väderförhållandena. Jag är inte ett dugg avundsjuk på dom som måste arbeta i denna värme. Idag ser vi faktiskt ut att ha en lätt bris, härligt och välbehövligt.

Vi har badat enbart för att kunna sänka kroppstemperaturen och inte behöva svettas, hörde att grannen här på Udden, mätte upp 27 grader i vattnet, och som Anders sa till Theresé igår, då hon berättade det: Det måste ju vara 30 år sedan det var sååå varmt, däruppe. Och det är ju inte otroligt.

Om jag inte missminner mig så är det 7 kallkällor, som rinner ut i Lainejaursjön, så dom hjälper till att hålla ner värmen. Mamma skulle som barn, lära sig simma i denna sjö, och det var inte mer än 13 grader där dom höll till…hon kan simma idag, men det var inte på simskolan hon lärde sig det.

Jag och Sally rymde igår, vi tog en flaska och Buicken, så gasade vi upp i berget och hon fick se vart vattnet kommer ut. Kallt och gott! Hon var mer tveksam…nja, var det så gott, och kan man verkligen dricka det vattnet…det måste ju vara smutsigt???

Men jag fick henne till att testa och förklarade att renare vatten än så där, får du inte tag i. Sen körde vi och skulle vända, hon fick solen i ögonen och jag sa att hon är för kort, solskydden når inte ner till hennes ansikte.

Ja mormor….och du är ju JÄTTELÅNG…hur gammal är det nu du är, frågade hon. Jag är 47, svarade jag. JAAA, 47 år och sååå lång!!! Hm…undrade tvärt vad åldern hade med längden att göra, och är jag verkligen sååå lång? Nåt att klura på, jag frågade inte henne, vad hon menade, jag kanske var rädd för svaret 😀

Med tanke på att hennes pappa säkert är över 30 centimeter längre än jag…och yngre 🙂

Vi hann med en glass nere i Malå, lite handling, Åke stannade hemma och grejade med fönstret. Han ska skära ut en ruta från ett annat fönster, glasmästeriet här har semesterstängt. Första försöket gick inte så bra, rutan gick i bitar, men det finns fler att testa på, vi har nämligen bestämt oss för att riva hela, gamla stugan, jämns med backen.

Nä, nu väntar Åke på kaffet (ny morgonrutin) han tar Winstone en sväng, jag bloggar och kokar kaffe, sedan hänger vi på altanen. Ha det gott, allihop!

Skogsbrand

Av , , 2 kommentarer 3

Hade jag tur igår eller vad. Först var jag ju upp på Mariehem, till mina föräldrar. Jag hade ju talat om för morsan att vår dammsugare hade gett upp så då åkte dom och köpte en ny till dom själva och jag fick överta dammsugarnas Rolls Royce.

Vi har aldrig ägt en dammsugare som varit så här bra, eller jo, den allra första som vi fick för 25 år sedan, det var också en värsting som sög fast mattor och diverse saker åkte in i den. Den här verkar vara exakt lika bra men med fördelen att man kan ändra sugstyrkan med sex olika lägen. Perfekt, nu slipper jag peta in katthåren i röret, jag slipper till och med stå på knä med klädvårdsborsten för att ta bort katthåren från rumsmattan, nu fixar vår nya dammsugare det.
 
Sen kom min käre make, Åke hem. Han hade varit och köpt en försenad födelsedags present, detta fina halsband och dessa coola örhängen, jag har aldrig sett såna förut.
 
Idag skiner solen och apropå en skinande sol så kom jag ihåg en gång för längesedan. Vi, dvs jag, Åke och Theresé (detta var före Niccos tid), var uppe i stugan på sensommaren. Vi satt ute där på kvälls sidan och noterade ett flammande gult/rött sken, på andra sidan sjön, uppe på berget.
 
Ju mer vi tittade desto säkrare blev vi på att det var en skogsbrand. Fast vi kunde inte begripa hur det kunde brinna däruppe, in the middle of nowhere, inget hus finns det där och det ligger dessutom en två – tre kilometer från vägen.
 
Nå, vi beslutade oss för att ta bilen och åka dit och kolla läget, innan vi ringde brandkåren. Det var en himla tur, att vi gjorde det. När vi äntligen kom oss runt hörnet på berget så uppdagades det vad skenet var för något…soluppgången. Men så fånigt, att vi inte hade sett eller kunnat lista ut det. Men jag har aldrig förr eller senare sett ett sådant sken, så för mig var det nog inte så konstigt att det blev en del huvudbry.
 
Och med dom orden önskar jag nu er en fin dag.

Punka på moppen

Av , , Bli först att kommentera 4

Kerstin gick och funderade om hon skulle köpa och sätta dit ett vinterdäck på hennes cykel, det kan ju vara väl investerade pengar då det är vinter och halkigt. Igår var det ju en sån där dag då det inte ser halkigt ut för fem öre men jädrar vilken blank yta det blir efter traktorerna som plogar, Janne sa att det är en typ av medar som håller i skopan, som gör dessa halkiga ränder.

Nåväl, då det snackades om däck och när man får punktering så kom man ihåg när man hade moped och blev det någon gång punka på den så fick man minsann laga det själv, farsan hade aldrig tid eller så sa han så för att man skulle få lära sig att allting inte serverades på silverfat.
 
En gång hade jag och kusin Anna, kört iväg till berget på andra sidan sjön och där blev det sådär påpassligt punktering på bakdäcket. Det var väl en två-tre kilometer tillbaka till stugan och det hade väl inte varit någon sak om det inte vore för att innerslangen, helt plötsligt kröp ut och lindades runt navet då jag styrde mopeden. *suck*, tungt var det också, och det blev knappast bättre av att det var grusväg och ingen asfalt.
 
När vi kom ner mot vattnet, precis mitt emot stugan så såg vi en liten eka där, som tycktes ropa på oss. Vi drog ner moppen till vattnet där det också fanns en brygga. Ingen var hemma i stugan så vi skrev med stora bokstäver i sanden att vi bara lånat båten en stund. Hur vi sedan fick ner moppen i båten utan att den tippade, det kom jag inte ihåg, vi hade väl lite matjord i fickorna. Sedan rodde vi hela rasket över sjön. Våra föräldrar såg ut som stora frågetecken då vi närmade oss land. Pappa undrade vart vi lånat båten och då vi pekade och förklarade upplyste han oss att det var en polis som hade den stugan…Oppps! Vi rodde snabbt tillbaka båten och ingen fanns vid stugan då heller så vi lät lånet av båten förbli en hemlighet. Vi hade ju inte förstört något och man ska ju aldrig bli rådlös.
 
Idag ska jag ner på filmstaden och den där introduktionskursen i hur man söker jobb, eller vad man ska kalla den. Sedan blir det vänstersvängs promenaden då jag har skrivit upp mig på gymmet. Ha det gott!
Maria Lundmark Hällsten