Favoritstället

Idag har jag varit på ett av mina favoritställen. Om jag kunde så skulle jag skriva en liten hyllningsdikt. Varje gång jag varit där så fylls min själ av lättnad, jag känner mig befriad, om inte från mina synder så i alla fall från allt skräp. Vilket ställe menar jag?

Återvinningen!! 

Detta underbara ställe dit man åker lastad med elände och skräp, denna gång i form av ett nedrivet tak. Där man enkelt får lämna ifrån sig all sk-t i gulliga containrar märkta med stora tydliga skyltar WELLPAPP, BRÄNNBART, METALL. Oh, så underbart…….

Det skulle vara ännu bättre om man fick lämna från sig övriga synder på samma sätt, tydliga skyltar DUMHETER, OFÖRSTÅND och de riktiga farliga avfallen; ELAKHET. Då skulle man må dubbelt bra när man åker därifrån.

Förutom att besöka återvinningen har vi varit och handlat reglar till balken som ska lyfta vårt nedsjunkna tak. Ingen färdig limträbalk, nej sådant köper inte min Livskamrat. Han köper reglar som ska limmas och pressas ihop minsann. Man ska inte göra det lätt för sig……..

Idag har Livskamraten sysslat lite med den nya kaminen och se där, det straffar sig, nu har han ont i handleden, eländes elände. Vad hjälper det att jag ber honom att ta det lugnt, han tror att han är Stålmannen (typiskt manligt?)

Jag har putsat till hålen efter de nedrivna väggarna, känner mig riktigt stolt över mig själv…det här kommer att bli fint.

Jag har (nästan) lyckats trolla bort märket efter den rivna väggen. Lite målarfärg på så blir det bra!