Etikett: barn

Min jul som Grinchen…

Av , , Bli först att kommentera 9

Barns leksaker SLUKAR batterier! Jag blir smått galen över mängderna som behövs för att hålla prylarna up and running! Jag har tre (!!) uppsättningar uppladdningsbara batterier och trots det måste jag ständigt köpa hem dessa AA batterier och ha ett lager liggandes! Smärre "katastrofer" av värsta i-lands kalibern uppstår i stugan ute i skogen om någon fjärrkontroll, radiostyrd båt eller ficklampa inte har batterier och batterilådan i stugan är hittad, vittjad och spenderad!

Inför jul satt sonen och kryssade nogrannt i leksakskatalogerna. Han hade fastnat för ett spel som verkade roligt. Jag blev dock ytterst skeptisk. Spelet gick som reklam och visades på barnkanaler som Cartoon Network och Disney XD. Beslöt mig således för att undersöka vad det var för "krav" på det där spelet. 

Det här var alltså inget dataspel, tv-spel eller nintendo -utan ett vanligt "köttvärldsspel". Spelet heter Ghost Attack och med en blick i Lekias katalog var saken biff… Inte en chans att det spelet skulle in under mitt tak. Spelet krävde 7 AA batterier!!!!! 

I samma veva träffade jag en kär vän som också diskuterade julklappsinköp till barnen. Det visade sig att även hans barn önskade sig just detta Ghost Attack! Jag frågade då om han var medveten om att det krävde 7 AA batterier! I och med den informationen ströks även den önskan. Jag är uppriktigt nöjd över att ha agerat Grinchen!

Jag diggar saker som går att ladda upp. Jag gillar saker som går att SKRUVA upp, jag gillar ficklampor som man får veva för att dom skall lysa och jag gillar spel som "Labyrinth" som inte kräver batterier. Det är uppriktigt fridfullt med sånna prylar!

//a

Breakfast Club..

Av , , 10 kommentarer 9

Breakfast Club är en fantastisk film från 80-talet. Förrutom själva filmen hade filmen en klassisk 80-tals dänga som soundtrack -Don’t You med Simple Minds! Jag studsar fortfarande igång när jag hör den låten. 

Det här med frukost är intressant. Det är viktigaste måltiden på hela dygnet. Det är då vi skall ladda igång och göra oss redo för dagen. Jag tror jag läst någonstans att frukosten egentligen skall vara det största målet på dagen (energimässigt!) för att sedan succesivt trappas ner. Middagen skall således vara ganska lätt.

Jag tillhör den där gruppen människor som har lite svårt att kliva upp i sängen och bara sätta mig och äta. Jag har kollegor som upplever samma problem som jag när vi börjar tidiga passet -att få i sig NÅGOT! Man börjar dagen med en banan och sedan får man vänta till 9-tiden med att äta medhavd frukost. Men har man 10 minuter eller mindre är det inte så jättelätt att hinna äta frukost då heller!

Frukosten skall ta oss upp på en bra blodsockernivå och hålla oss stabila fram till lunch vi drar i gång ämnesomsättningen efter nattens vila. Frukosten är A-O för orken resten av dagen -En banan i alla ära… Det är inte nog!

För barn som skall gå i skolan är det oerhört viktigt med en bra start. Dom orkar inte koncentrera sig med ett glas o’boy i kroppen -dom behöver MER. Kiddo äter alltid en bra frukost med såväl grönsaker, protein och långa kolhydrater. Å mjölk! 

Har hört vuxna äta dom mest märkliga saker till frukost allt från två råa ägg -å that’s it (äcklad) till smärre hotellfrukostar (imponerad). Själv är jag inne på linjen att testa gröt igen. Inte fundera så mycket på om jag är hungrig eller inte utan bara göra det och bara mata in massan! Låter väl som ett ypperligt bra projekt att köra denna vecka…

Mot grötkastrullen! Förresten… Vad åt du till frukost idag?!

//a

Masterchef…

Av , , 2 kommentarer 9

 Veckan som gått har jag KÄMPAT med att ha andra måltider på menyn än det vanliga. Jag har kokat goda soppan med hembakat italienskt lantbröd, jag gjorde RAGGMUNKAR (som icket uppskattades av junioren), jag har gjort lövbiff med sting! Jag har varit HELNÖJD att inte lagat det "vanliga". Å fruktansvärt stolt…

Så vaknar jag denna dag, dricker mitt morgonkaffe och hittar "Junior Masterchef Australia". Jag satt bara och GAPADE! Där står 9-åringar och lagar värsta restaurangrätterna. Top 20 fick i uppgift att laga en rätt med kyckling frukt och grönsaker. Å ingen av dom gjorde "mammas (astråkiga) kycklinspett i ugn". Det var vackra rätter med vacker presentation. Dessa BARN var enastående och skulle gladeligen få lära mig laga mat ANYTIME! Utifrån dessa rätter fick sex barn direkt ett förkläde till Junior Masterchef.

De övriga skulle utsättas för det bekanta pressure-testet. Jag skulle aldrig palla det trycket som dessa barn gjorde. Dom skulle göra en dessert -en choklad croissants pudding med chokladsås och vattnade bär… Å dom bara ställer sig och GÖR det!! Ytterligare sex barn fick ett förkläde och är vidare till Junior Masterchef Australia!

Detta var absolut inte någon B-variant av originalet, å nej samma domare återfanns här: Gary Mehigan, George Calombans, Matt Preston och Anna Gare. 

Masterchef brukar vara rätt roligt att se på. Ibland är domarna så fruktansvärt elaka mot deltagarna. (Undra om inte masterchef kvalat in under "mobbing-tv"?). Det var således väldigt skönt att se att domarna inte hade samma attityd när det gällde barn. Här uppmuntrades dom och alla som tagit sig till Top 20 fick en plakett. Dessa 20 barn hade tagits ut av 5.500 sökande!?!?!?!?!?!?!?!?!?!

Jag var så grymt imponerad över dessa barn. Att se 9-åringar laga den mat dom gjorde gjorde mig HÄPEN och fick mina raggmunkar att se jävligt billiga ut i jämförelse! Fröken Krass blev onekligen Fröken Kass i köket…

Masterchef… Nej dithän kommer jag inte men för första gången blev jag i allafall inspirerad av ett sådant här program istället för irriterad! Jag borde absolut gå matlagningskurs för att ta matlagningen till en ny nivå hemma!

//a

Lövenyra?

Av , , 2 kommentarer 8

Men nu blommar löken!

Talade med en av mina goa vänner igår och hör och häpna… hon och HELA familjen hade köpt biljetter till kvällens match mellan Björklöven och Kiruna! Detta gjorde mig så löjligt glad. Att höra att dom allihop skulle UPPLEVA hockey istället för fredagsmyset 🙂

Att biljetterna denna match kostar 1kr underlättar ju när man a) har många barn b) barn som behöver sittplats.

Det mest komiska av allt komiskt var att HON började fråga MiG hur långa perioderna var etc. Det var typiskt sånna frågor som jag skulle ha ställt. Kan man  köpa dricka? Hinner man ut i pausen? Ser man bra? Orkade E med HELA matchen eller blev han less?  Inte alls hockeyrelaterade frågor utan mer kring det praktiska och själva ”grejen”.

Sonen som såg sin första match förra lördagen mot Sundsvall är ”hooked”. Det var så coolt och han har frågat när vi kan gå och se Björken… nej LÖVEN,  igen. Trycket i arenan under matchen mot Sundsvall var ju fantastiskt. Jag skulle inte alls bli förvånad om det blir samma magi denna afton.

Tycker det åter verkar som att ALLA ska dit! Det är en yra, en puls som vaknat va häftigt att den inte bara dog ut efter lördagens antiklimax! Min egen  fina T-shirt får dock tyvärr vila i garderoben denna afton!

//a

 

Att tända till och lacka ur…

Av , , 6 kommentarer 7

Bergsgetter är en av få saker som kan få mig att lacka ur rejält. 

Man kvalar in som bergsget när man knövlar sig förbi,  kör på mina hälsenor på mataffärer, tränger sig före kön och allmänt tycker sig ha någon förkörs rätt över andra för att man är ÄLDRE! Å det är inte frågan om vanliga medmänniskor, det är sura bittra arroganta människor som blir till en Bergsget i min vokabulär. Det är dom som aldrig ber om ursäkt, det är dom som inte ens noterade att dom knuffade omkull ett BARN i sin jakt att komma FÖRST till den nyöppnade kassan!

Min son var hemma från skolan vid ett tillfälle för att vila sina värkande fötter. Tyvärr blev han dock tvungen att följa med mig på Coop… Å på Coop finns ofta många Bergsgetter. När vi stod i kassan och skulle betala var bara en kassa öppen. Kassören ringde på fler och det blongade i högtalarna. Bakom oss stod en lång radda bergsgetter och började gorma. Dom uppförde sig illa! Pratade högt och protesterade över att bara en kassa var öppen. När sedan jag skulle ta den kassa som öppnades bokstavligen manglades både jag och sonen av två bergsgetter med varsinna vagnar lastad med allehanda erbjudanden. Sonen tittade förskräckt på mig och jag bekräftade högt hans tysta fråga "-Nej det är inte okej att bete sig så där!"

Min gård tycks vara en hemvist för Bergsgetter! Ty ett annat utmärkande karaktärsdrag hos en Bergsget är en uttalad fientlighet mot barn, samhällets yngre medborgare. Sonen och hans kompisar hinner knapt gå utanför dörren innan det börjar knackas i fönster och hyttas med fingrar bakom gardinerna. Kränkta och förskräckta kommer dom in. Förtvivlat berättar dom om "tanten bakom gardinerna som knackar" Men vi har ju inte gjooooort något?!?!? Att dom stack ut näsan är liksom nog… Då skall det hökas. Å komma ut och tala med MIG om det faktum att det är åsynen av barn som stör -det vågar dom inte. Sånt gör mig förbannad!

Bergsgetter kör också som dom vill i rondeller. Gärna med en keps eller ful mössa nerdragen över ögonen. Dom bara KÖR och allt och alla andra får hålla undan. En  bergsget… -Dom gör och kör som dom vill!

Jag säger inte att det har med ålder att göra för det finns så oerhört många äldre som är allt annat än Bergsgetter, men så finns undantagen. Å dom får mig att tända till och lacka ur! En Bergsget handlar alltså inte om kön, inte om ålder utan är helt enkelt en fråga om attityd och vanligt folkhyfs. 

//a

 

I wish…

Av , , 2 kommentarer 8

Juletid är önskningarnas tid. Dessa önskelistor som knåpas ihop är kluriga. Dom revideras. Det läggs till och det dras bort. Dessa listor kan även ge upphov till ruelse för de små. VAD ska dom önska sig nu när dom har chansen?! Min son pratade om vad han önskade sig. Sedan sa han att det han önskar sig allra mest det är dom saker han INTE skrivit på sin önskelista.

"-Öhhumm… vad säger du nu?" frågade jag förvirrat med kaffemåttet i handen.

"-Jo, jag har valt att inte skriva eller säga allt jag önskar, för då blir det verkligen en överraskning OM jag får det"

…ja det är ju helt klart att han har rätt. Väldigt rätt när man tänker på saken. Att få det man önskat är ju nästan som att gå ut och köpa det själv. Det känns inte helt genomtänkt när man får exakt sina önskningar. En önskan är ju just något som går i uppfyllelse. Inte som en beställningslista som någon checkat av. Väldigt klok reflektion av pojken!

Idag sa jag att han skulle få en kokbok. Då skrek han att han inte alls ville ha nån kokbok. Jo men du gillar ju att vara å grejja i köket. -Nej, jag vägrar. Jag vill absolut inte ha en kokbok… OM inte receptet på guld finns med såklart! Vad kan man säga… julkalendern om alkemi har genomslagskraft.

Själv önskar jag mig en vit jul och en grön sommar! Vet inte riktigt till vem jag skall rikta den önskan till men jag blir väldigt glad om den går i uppfyllelse precis som sonen OM han får det han önskar mest men inte sagt högt!

//a

 

Intressant fråga….

Av , , Bli först att kommentera 7

Fråga: Fick en synnerligen intressant fråga: Hur är Facebook i förhållande till internet?

Kapitel 1: Jag har arbetat som it-pedagog i fem år, där mitt arbete gått ut på att bryta ner och lära ut it-system till människor som inte hade den högsta it-mognaden. I dom flesta fall kvinliga 40-talister. Dom använder aldrig en dator hemma, dom vet inte vad internetbank, e-leg etc är. Dom har aldrig använt word, excell etc. Dessa kvinnor som jag mött har varit en glädje och en utmaning. Dom har hållit på driva mig till vansinne men dom har fått mig att tänka till själv. Hur lär man ut något som -för barn -idag är så självklart till någon som aldrig kommit i kontakt med den digitala världen?!

Kapitel 2: Barn idag är ljusår före oss i datormognad (när jag var 8 år visste jag inte vad en dator var!). Om sonen kör fast i pokémon säger han: Ska bara kolla You tube…

Kapitel 3: Det finns faktiskt generationer idag som inte alls äger datorer, som bara hör om internet, facebook, mail, smartphones etc via tidningar (givetvis i pappersform) samt via televisionen. Dessa människor är lika rörande i sina frågor och en lika stor utmaning när jag får en fråga som den ovannämnda.

Svar: Den som skrattar åt frågan är den som är korkad i mina ögon. Frågan kräver ödmjukhet och respekt. Jag beundrar den äldre mannen som ställde den. Så hur svarade jag?! "Tänk så här -Internet är som en egen planet (som Jorden), Facebook är en stad på denna planet dit du kan välja att flytta och man känner dom man har som grannar. Internet är fullt av olika städer, facebook är en."

Mitt svar är inte vetenskapligt och det är säkert många genier som har klyftigare svar. Men han fick ett svar som han kunde greppa. Vidden, bredden och möjligheterna kan man aldrig förstå om man inte väljer att ta steget att bekanta sig med planeten i cyberrymden.

//a

Mellan brus och tystnad….

Av , , 4 kommentarer 7

Livet är en ketchupflaska mellan varven. Det händer mycket och jag hänger bara med. MEN jag hinner inte med mina egna tankar. Jag vet ju att jag har några "där ute" som läser min blogg och någon har kommenterat att det nu var länge sedan jag skrev. Ja, det blir så ibland. Ibland får jag vara tyst och bara vara där jag jag behövs istället.

Har ju tänkt skriva om poliser och väktare, om Hurricane och skön ansiktsrelax på hud.nu… Istället har jag varit nära mina vänner som behövt prata. Jag har firat pappa gummi-tarzan och jag har jobbat. Det har varit möten sent på kvällarna och fritidsverksamhet för glada barn hemma. Allt sånt som är livet. Allt sånt som jag älskar. 

Jag är ju (å jag citerar) satan så komplicerad. Därför ser jag framemot att göra ett besök i ensamheten. När mycket händer och när det är människor runt mig hela tiden behöver jag få tid ENSAM med mig själv. Det är DÅ jag skriver. Kommer aldrig kunna kräkas fram inlägg bara för att… Det är poänglöst för MiG.

Läste en gång en intervju med Malin Berghagen där hon sa något i stil med att "det är i tystnad/stillhet själen hinner ikapp" -Jag förstår exakt vad hon menar -Gör du?Detta var min microstund i ensamhet och tystnad, nu väntar en lång arbetsdag/kväll ute i bruset

//a

Vinterdäck och glasögon…

Av , , 6 kommentarer 9

Jag behöver nya däck till bilen och det är liksom ingenting att tumma på. Säger däckhotellet att det är dags -Då lyssnar jag! Men för den skull behöver det ju inte betyda att jag tycker det är KUL. Inte en festlig utgift. Det bara ÄR så. Inte en SJÄL observerar att man har nya däck på bilen -inte i min krets i alla fall och själv har jag då aldrig sagt till någon ”-Men du.. har du nya DÄCK till bilen?!”

Svägerskan behöver nya glasögon och hon konstaterade att utgiften är lika tråkig som att köpa nya vinerdäck till bilen!. Det här begriper nog bara människor som också har glasögon.

I mitt fall är glasögon SNORDYRT. Å det har inte ett skvatt med bågen att göra. Jag upplever mig själv som mer eller mindre en mullvad utan glasögon eller linser. Jag ser men ändå inte. Å därför kostar GLASEN i sig vääääldigt mycket. Har du nya glasögon får man höra det kommenteras väldigt ofta och väldigt länge. Därför gäller det att välja ”rätt”.

Att köpa däck är ju liksom ”Just Do it” men glasögon -då ska det våndas, bågar skall prövas in absurdum och man ska grubbla hit och dit. Det måste bli rätt -för så lång tid frammåt som möjligt! För glasögonen skall ju hänga på näsan varje dag och man får banne mig köra med dom lika länge som dom nya däcken till bilen -MINST!

Det är ju inte så jätteroligt att stå där med sina nya glasögon (som man vet att man måste leva med i x antal år frammåt) och så börjar ens barn asgarva och konstaterar att man ser ut som gubben från M*A*D-tidningen! 

Såååå…. Däck fine, säg vad jag ska köpa! Glasögon -låt en jurry bestående av MINST ett barn komma till tals innan du fattar beslutet!

//a

Lycka är…

Av , , 8 kommentarer 9

Satt och funderade på det  här med affekter… Det som är rent biologiskt och inte psykologiskt. Då slog det mig att just GLÄDJE är en svindlande kort affekt. När det gäller affekter är dom ju även smittsamma och det tror jag alla vet om. Är någon sur och vresig blir man lätt sur och vresig själv. Är någon glad och bubblig drar man lätt på smilbanden själv.

Just GLÄDJEN fyller ju ingen livsavgörande funktion (den har inget överlevnadsvärde)  kanske just därför den är så mikroskopiskt kort!? Glädjen är viktig i våra liv för relatoner och inlärning. Glädjen får oss att känna lust och får oss att må bra och glädjen får oss att hålla uppe ett intresse för något eller en ny person.

Jag kan ibland drabbas av en glädjevåg och det slår mig att det är över mycket små saker. Som att se mitt barn sova lugnt i sin säng! Att se ett vackert rönnbärsträd i höstsolen. Att jag engagerat mig i något nytt i arbetslivet som är rysligt intressant. Att veta att jag har människor i mitt liv som jag älskar och som älskar mig -då kommer den där vågen och sveper in.

När jag var liten gick ett barnprogram, kan det ha hetat Lördagsgodis? Där hade dom en sekvens som hette just "Lycka är…" och så kom bilder på en god tårta, ett kalas, en kattunge, en lillebror etc.. Det var lycka ur barnsperspektiv. Å det slår mig att det är exakt så det är för mig -än idag! Små saker -enorm känsla.

Vad snackar vi för tid man känner glädje-affekten (rent biologiskt)? 

4 sekunder

Underbart är kort! Allt annat är skuggor och minnen

//a