Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: näringsliv

Morgondagens jobb

Av , , Bli först att kommentera 6


Vad handlar det här med företagsklimat om? Ett svar är morgondagens jobb. I vilka kommuner är det mest lockande och stimulerande att starta och driva företag? Var hamnar jobben som ”tillverkar” välfärdspengarna? Som i sin tur genererar andra arbetstillfällen? Företag som kan växa och utvecklas om jordmånen är god och som kan erbjuda praktik som kan bli vägen ut i arbete för en och annan.

Man kan diskutera metoder och frågeformulär tills man blir blå, men frågan om företagsklimatet är verkligen ingen obetydlighet.

I vårt Västerbotten går det både upp och ner. För min kommun Vännäs går det ner rätt rejält. 61 steg ner till plats 231. Det är allvarligt. Här behövs det både ord och handling. En hel del görs, och mycket görs bra, men det är uppenbart att mer måste till.

För grannen Bjurholm går det däremot riktigt bra. 31 platser upp till plats 38, bäst i Norrland. Förutom att ungefär var fjärde vuxen invånare är företagare har man fått några betydande och växande företag på slutet. När företagen visat intresse har gensvaret från kommunen varit påtagligt och kreativt.

Jag tror många av oss andra har saker att lära. Like it or not.

Scania till Tyskland?

Av , , Bli först att kommentera 5


Känns måttligt bra när Volkswagen lägger bud på Scania utan att tala med företagets styrelse.

En till av de svenska klenoderna som hamnar hos en ägare utan kopplingar till Sverige? Dessutom hos samma ägare som M.A.N.

Jag är kanske känslomässig och konservativ, men det känns som sagt måttligt bra.

Kanske du?

Av , , 2 kommentarer 11


Jag skulle verkligen önska att det startades fler sociala företag i Umeåregionen, liksom i Sverige för övrigt.

Det behövs fler arbetsplatser där man kan ingå i en arbetsgemenskap, få bidra och göra nytta även om man strävar med andra svårigheter än de flesta.

Sociala företag drivs för att integrera människor i samhälle och arbetsliv. De kan inte vara offentligt drivna och vinster återinvesteras i verksamheten. Flera har startats i kooperativ form där alla eller många har haft funktionshinder eller andra begränsningar, men kan drivas i flera företagsformer.

Idag finns många stödformer även för integrering i ”vanliga” företag och offentliga verksamheter. Många, många fler borde använda de möjligheterna att göra nytta för individer och samhälle. Tyvärr är det särskilt få offentligt drivna verksamheter som räcker ut en hand på detta sätt.

Vad gäller sociala företag finns forskningsrön som pekar på en samhällsekonomisk vinst på 200 000 – 1 000 000 per arbetsplats. Men många gånger är nog individers ”omätbara” vinning större ändå.

Kanske Du har en företagsidé som kan omsättas i ett socialt företag? Till arbete, nytta och glädje både för dig och andra.

Positionen inte given

Av , , Bli först att kommentera 9


Läste i afton den här artikeln i Expressen. Den handlar om Sveriges position i världen, inte bara i internationella PWC:s ranking, och rör avslutningsvis vid vad som krävs för att vi ska behålla den.

Läs den, det är den värd.

En bra affär

Av , , 2 kommentarer 11


Var in på en av klädbutikerna i Vännäs idag och noterade en klok marknadsföringstanke.

Nu var jag den som handlade, men oj så ofta jag längtat efter en stol när någon annans handlande drar ut en aning på tiden.
Det finns en butik i Umeå som jag har ett gott öga till av den anledningen. Enda gången jag är där är med vår guddotter, men då är stolen en glädje.

Här fanns både stol, ullig stjärtlapp, tidningarna Classic cars, Populär historia och Traktor. Det kallar jag omtanke. Och god marknadsföring. Det händer visst att hon handlat färdigt i lugn och ro och sen får vänta lite medan han läser färdigt.

20131216-204403.jpg

Kaj Johansson till minne

Av , , 2 kommentarer 11


Det är mycket tråkigt att läsa att Kaj Johansson har slutat sina dagar, inte mer än 69 år gammal.

Man kan vara stor företagare och entreprenör utan att vara stor som person, men jag upplevde Kaj som en mycket bra karl här under solen. Behövde man få veta något eller få hans synpunkt på något så tog han sig tid till det. Utan tillstymmelse till dryghet eller ovanifrånperspektiv. Kaj var även min arbetsgivare en period och jag uppskattade honom också som sådan.

Man upplevde att han aldrig blev för stor för sin hembygd och att han tänkte på helheten, inte bara sitt. Han fick också prova motgångar, något som kan bidra till att forma en person så att man klarar även medgången.

Senast vi språkades vid var på ”Kajs” i september då vi pratade om vägmästarutbildningen (VAT) som skulle starta på Liljaskolan och om behovet av lastbils- och maskinmekaniker.

Tankarna går till de närmaste i sorgen. Man får också önska Stefan och Per-Jonas lycka till med att fortsätta att förvalta och vidareutveckla företaget.

Fin utmärkelse

Av , , Bli först att kommentera 8

Från Grönåker, Bjurholm, kommer Ida Backlund vars företag ”Rapunzel of Sweden” just vunnit Dagens Industris pris för ”Årets Digitala Gasell”

När jag var rektor och skolchef i Bjurholm försökte jag locka Ida att komma och inspirera andra unga tjejer i Sveriges företagsammaste kommun att tänka på företagande för egen del. Tyvärr fanns inte tiden, men resultaten, uppmärksamheten och de många priserna hon och företaget vunnit inspirerar nog ändå.

De små växande företagen är de som oftast bidrar med fler jobb. Vi behöver fler definitivt sådana.

Stort grattis Ida!

Det finns jobb

Av , , Bli först att kommentera 5

Jag tänkte fortsätta lite på temat från bloggen ”Arbetskraftsbrist och framtid”. Den här VK-artikeln från förra tisdagen tar upp det märkliga och sorgliga att Västerbottens småföretag (under 50 anställda) faktiskt backar för att man inte hittar arbetskraft. Under tre år ledde Västerbottens småföretag konjunkturligan i landet, men nu slog det back i maskin.

Bristen finns på flera områden, men inte minst på mekaniker-, verkstads- och hantverkssidan. Det finns många orsaker, men en är att praktiska och tekniska yrken inte anses ha nog status. Det kan också hända att tidigare generationer styr bort sina unga från yrkena på grund av arbetsmiljön som fanns i deras ungdom.

Om man inte tar vara på skolan, särskilt gymnasietiden, och kanske inte fullföljer en utbildning är det förstås svårt att få jobb. I flera yrken som förr inte krävde lika mycket behövs idag goda kunskaper i språk, matte, IT-kompetens och lust och förmåga att hantera människor.

Ett riktigt bristyrke är bil- och lastbilsmekaniker, eller tekniker som man benämns med lite erfarenhet och kompetensutveckling. I vårt avlånga och transportberoende land är alla branscher och verksamheter beroende av just lastbilen till någon del, inte minst i norr. Flera av näringarna vi och vår välfärd är helt beroende av bygger på vägtransporter. Idag är det väldigt ont om mekanikerna, något som inte bara drabbar verkstäderna, utan så många fler branscher i allt högre grad. Inom de fordonstekniska yrkena räknar branschen med att det behövs anställas över 200 personer i Västerbotten bara fram t.o.m. 2015.

Arbetsmiljön kan vara tuff när man är ute på fältet, men verkstäderna och hjälpmedlen ser idag helt annorlunda ut än för några årtionden sen. Bilarna också. Bara de senaste åren har IT-utvecklingen i dem tagit gigantiska steg. Motorer, avgasrening, styrning och bromsar, allt är digitalt styrt. Det behövs bra bakgrundskunskaper för att ta hand om det hela.

Utvecklingsmöjligheterna efter utbildningen är inte alls dåliga. Många branscher rekryterar folk som har mekanikerutbildning. Det blir inte en större andel människor som har handens kunskap, men behovet av dem finns alltid. I hög- som lågkonjunktur. Det är inte bara de som lockas iväg till Norge eller blir sina egna som kan ha en god löneutveckling, även om verkstäderna i gemen kanske måste spotta upp sig en del lönemässigt. Att kunna gå in i arbetslivet utan studieskulder är en klar fördel och som läget är nu kan man nästan lova att den som tar vara på gymnasietiden och vill ha jobb får det. Det borde vara hyfsad kö till en sån utbildning kan man tycka.

Det finns många andra yrken som företagen har svårt att rekrytera till. Hoppas att vårens Yrkes-SM i Umeå kan kasta lite ljus mot de praktiska yrkena och skapa mer intresse. Skulle det bli så kommer vi förmodligen bara för det att ha betydligt lägre ungdomsarbetslöshet om några år.

 

 

Biffiga bonusars betydelse

Av , , Bli först att kommentera 4


Det kan vara mycket positivt med en rimlig bonus i både större och mindre sammanhang. Om den blir orimlig och felkonstruerad kan den enligt den här artikeln sänka världsdelars ekonomi.

Det är SvD:s Andreas Cervenka som oroar med tankar om att orimliga bonus- och optionsavtal i allvarlig grad begränsar framtidsinvesteringar. Företagens ledningar fokuserar på den korta ekonomin då det är den och aktiekurserna som ger dem personligen de stora inkomsterna.

Idag ligger de svenska företagens investeringar oroväckande lågt. Det beror definitivt inte bara på bonuskonstruktioner, men saken kan nog behöva analyseras. Företag, innovationer och förädling, export av varor och tjänster ger jobb och välfärd. Helst också i morgon.

Nytta och nöje i norr

Av , , Bli först att kommentera 7


Imorgon lördag 1100 börjar det ett evenemang i Näsland, Bjurholm. Det är inte svårt att hitta. Kommer man från Vännäshållet svänger man höger vid macken och följer sedan vägen någon mil. En bit efter skylten Näsland märker man snart området där traktorer och andra teknikhistoriska saker samlats.

Förutom dagens huvudsaker blir det vid ett par tillfällen några minuters information från Liljaskolan om en ny specialutbildning inom Yrkeshögskolan som Sverige och inte minst Norrland och Västerbotten behöver. En relativt kort utbildning (tre terminer) som flera näringar efterfrågat länge. Flera stora företag och myndigheter är med och leder utbildningen. Den ger kompetens och behörighet till ett bristyrke som är tämligen fritt, ofta välbetalt och där man kan ha både offentliga och privata arbetsgivare. Om man inte blir sin egen och tar uppdrag.
Utbildningen söks innan 20 september och startar i november.

Kom till Näsland och se och hör mer.

IMG_2298