Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Svenskt Näringsliv

Osund konkurrens i Vännäs?

Av , , 3 kommentarer 6


61A49BB9-A341-4B6C-96F1-098978849109
I morse var det företagsfrukost i Vännäs kring temat osund konkurrens. Motarbetar kommunen näringslivet med överstor egen verksamhet?
Enligt avgående kommunalrådet Johan Söderlings redovisning utför kommunen en bra bit under hälften av jobben i de stora verksamheterna, gator och fastigheter. Det är godkända siffror för en lite kommun, vi ska inte lägga invånarnas skattepengar på att ligga med överkapacitet.

Varför ligger då Vännäs, med ganska korta beslutsvägar och ambition till god näringslivsdialog, lågt i rankingen just kring osund konkurrens? Trots att näringslivet nöjdhet med kommunen ligger över snittet.
Sannolikt ligger förklaringen mest i att vi inte konkurrensutsätter något inom välfärdstjänster. Parametrarna för rankingen utgår ifrån en större mångfald. Kommunen ligger bättre till i umgänget med det näringsliv vi har jämfört med näringslivet vi inte har…

I små kommuner är det ofta svårt och dyrt att lägga ut mycket av välfärden. Det behövs t.ex. fortfarande en kontrollerande och myndighetsutövande överbyggnad som ska fördelas på få brukare och konkurrensen uteblir lätt. Den lilla kommunen blir ofta beroende av någon stor utförare. I större kommuner blir det andra förutsättningar.

Många små kommuner med fler utlagda välfärdsverksamheter har betydligt högre kostnader per brukare än Vännäs. Inför byggnationen av Vännäsby äldrecenter hade vi besök av en företrädare för en välfärdskoncern (var det Attendo?) som sa att de inte kunde driva särskilt boende lika billigt som Vännäs gjorde.
Då är valet ganska lätt. Valfrihet och skärpande konkurrens är bra och eftersträvansvärt, men ideologi får inte kosta vad som helst. Varken åt ena eller andra hållet.

Arbete eller försörjningsstöd?

Av , , Bli först att kommentera 10

Det är glädjande att fler hittar arbete. Trenden har jag fått ordentligt bekräftad från ett par arbetsförmedlingar i två län idag. Ändå står många utanför, särskilt vissa unga och utrikesfödda. Och många kommer till. 

Saker måste göras för individer och samhälle, vi kan inte vänta och se eller göra som förr. Inte låtsas som det vore -65, -97 eller ens -14. Det är 2016 och snart 2020.

Mitt i debatten och intressemotsättningarna behöver vi ett hittills osett samförstånd. Mellan fack, näringsliv, offentliga arbetsgivare, myndigheter, politik – och allmänhet. Det finns inga band att backa, inga lätta lösningar som snabbt ”simsalabimmar” bort verkligheten. Och Trumptypernas oneliners är värdelösa när showen är slut och strålkastarna släckta.

Förutsättningarna är förändrade och förändras mer. Nu avgör vi åt vilket håll genom att göra något eller ingenting. Båda är ett val. Målet måste vara att få ett hållbart samhälle genom att så många människor som möjligt blir inkluderade i arbete och så få som möjligt beroende av försörjningsstöd.

Hur får vi det ”pengaskapande” näringslivet och samhällets välfärdskärna att kunna anställa fler i servicejobb och andra ”enkla” jobb? Det tror jag är ödesfråga 1A. Vi är förresten väldigt många som har haft låglönejobb och var glada att vi hade dem. Tänk om man inte fått det första…

Det finns fler frågor. Samtidigt med inflödet av nya människor där många har låg utbildning och långt till fullt användbar svenska har vi arbetskraftsbrist på flera områden. Från hela välfärden till näringslivets teknikområden. Hur får vi ihop dessa utmaningar och möjligheter? Hur kan vi göra jobben möjligare och attraktivare för bristyrkenas medarbetare samtidigt som vi får färre i försörjningsstöd och fler i arbete och ”yrkeskarriär”? Här behövs många innovationer, mycket nytänk, nya – även korta – anpassade utbildningar. Bl.a. till nygamla arbetsuppgifter av typen vårdbiträde eller vårdnära tjänster.

Jag ser baksidor med att sänka nya ingångslöner, och det kan inte ske hur som helst. Jag ser fler problem om ingångströsklarna inte sänks så att fler kan få första jobbet, däremot önskar man flera branscher högre slutlön. Lönespridningen blir större om ingångslöner blir lägre, men jag tror inte på generell lönesänkning som ett resultat. Suget efter utbildad arbetskraft motverkar generell lönesänkning och med fler i arbete stärks samhällsekonomin och löneutrymmet. 

Vad är alternativet? Finns andra hållbara förslag att hantera nuet och morgondagen, då blir jag verkligen glad. De bör komma fram fort. Verkligheten knackar på. 

Grattis Grannar!

Av , , Bli först att kommentera 8

Bjurholm är som vanligt ”värst” och hamnade högst av Västerbottens kommuner, på plats 34 nationellt. Umeå kommer rätt starkt och Nordmaling tar ett ordentligt kliv efter tunga år.

Det handlar om Svenskt Näringslivs ranking av kommuners företagsklimat och i slutänden inte lite om jobb, tillväxt och skatteintäkter. I någon mån om allas bästa och möjligheter och verktyg för politiken. 

Även Vännäs har något att glädja sig åt. Vi har kommit upp ett tjog platser och är nummer 216 i årets ranking. Vi har en väg att gå för att få företagen och arbetsskaparna att känna sig riktiga viktiga och välkomna. För det är man!

Vi har en del att ödmjukt lära av grannarna. Både stora och små.

Arbetskraftsbristen

Av , , Bli först att kommentera 7


Ibland har människor blivit irriterade när man nämnt arbetskraftsbristen, som om den inte riktigt passat i bilden. Men den är ett faktum.

I den här artikeln i VK tas den och dess betydelse upp. Arbetskraftsbristen begränsar Västerbottens näringsliv och samhällsekonomin bromsas. Ordrar kan inte tas, förtjänster, löner och skatter uteblir.

För flera år sedan talade jag med en västerbottning som drev utvecklings- och tillverkningsföretag i annat land. Han berättade varför. Det var enligt honom inte för lönekostnaderna. De skillnaderna blev inte så stora. ”Men där finns det utbildad arbetskraft”, sa han. Det gällde IT- och teknikområdet. Idag är bristen på utbildade påtaglig i många sektorer, inte minst inom vården.

Det företagen inte alltid förstått är att branscherna själva kommer att tvingas ta ett större ansvar för att hjälpa fram kompetent arbetskraft, som i flera av våra konkurrentländer. Det utbildas inga erfarna arbetare, har aldrig gjort. Återkommer om detta.

Läs artikeln i länken ovan. Vi måste av många anledningar hjälpas åt att vända utvecklingen och bl.a. uppgradera yrkesutbildningarna som har med sig jobb, samhällsutveckling och välfärd.

Morgondagens jobb

Av , , Bli först att kommentera 6


Vad handlar det här med företagsklimat om? Ett svar är morgondagens jobb. I vilka kommuner är det mest lockande och stimulerande att starta och driva företag? Var hamnar jobben som ”tillverkar” välfärdspengarna? Som i sin tur genererar andra arbetstillfällen? Företag som kan växa och utvecklas om jordmånen är god och som kan erbjuda praktik som kan bli vägen ut i arbete för en och annan.

Man kan diskutera metoder och frågeformulär tills man blir blå, men frågan om företagsklimatet är verkligen ingen obetydlighet.

I vårt Västerbotten går det både upp och ner. För min kommun Vännäs går det ner rätt rejält. 61 steg ner till plats 231. Det är allvarligt. Här behövs det både ord och handling. En hel del görs, och mycket görs bra, men det är uppenbart att mer måste till.

För grannen Bjurholm går det däremot riktigt bra. 31 platser upp till plats 38, bäst i Norrland. Förutom att ungefär var fjärde vuxen invånare är företagare har man fått några betydande och växande företag på slutet. När företagen visat intresse har gensvaret från kommunen varit påtagligt och kreativt.

Jag tror många av oss andra har saker att lära. Like it or not.

Fel i Vännäs

Av , , Bli först att kommentera 6

Jag tror inte att det blivit något räknefel i Svenskt Näringslivs siffror över företagsklimatet i Västerbotten, resultatet stämmer nog efter enkätsvaren. Men Vännäs borde ligga högre, liksom länet som helhet.

Det är svårt att acceptera att Vännäs sänker sig 0,4 poäng och hamnar i en grupp precis på tröskeln till underkänt. Med det klimat vi annars kan åstadkomma borde vi kunna hantera företag och jobbmakare så att vi parkerar högre. Och så
att det i verkliga livet blir mer stimulerande att utveckla företag och åstadkomma arbetstillfällen här.

Ett irritationsmoment jag hört om borde vara lätt att bli av med permanent. Sådant som ser ut som felaktig prioritering och kommunalt ointresse fast det varit tekniska eller administrativa missar kan hunnit sprida missnöje och misstro långt utanför de direkt drabbades skara.

Tät och bra kommunikation, fungerande upphandlingsrutiner och taxkorta ben på hästarna istället för höga, då tror jag man kommer långt med klimatet både i praktik och undersökningar. Nu bör vi mer och mindre ansvariga inte grumsa på domaren, utan se efter vad som gick fel och satsa framåt.

Grannen Bjurholm får vi däremot gratulera. Från en hög nivå har man höjt sig lite till och hamnat i en rätt exklusiv skara i vårt land. Grattis!

Från tisdagen

Av , , Bli först att kommentera 14

Lägger in några bilder från morgonens frukostmöte i Sveriges minsta kommun.

Innan fokus sattes på Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet presenterade Bjurholms tillträdande kommunchef Hans-Åke Donnersvärd sig för företagare och andra.

Suddigt foto, men det går inte att ta miste på glädjen hos Bjurholms ”Fru företagsamhet”, Maria Bahlenberg. Här får hon blommor av Svenskt Näringslivs Katarina Folkesson efter att Bjurholm för tredje året i följd blivit länsbäst i företagsklimat i Västerbotten. I fjol var kommunen även Norrlandsbäst, men i år blev man ”bara” tvåa efter Timrå. Maria är en betydande del av kommunens kontaktyta mot företag och arbetsgivare

Två av nykomlingarna bland företagarna var Frekabs ägare Patrik Bergholm och Kerstin Hamberg Bergholm, här fotograferade av VK. Företaget som valt att flytta till Bjurholm har i dagsläget tio anställda, vilket med ett sätt att räkna skulle motsvara en inflyttning av ett företag på nästan 500 personer i Umeå. Man får önska lycka till med både professionell och privat etablering i kommunen.

 

Företagsamt Bjurholm

Av , , Bli först att kommentera 10


Har tagit lite ledigt idag och startat på företagsfrukosten på värdshuset i Bjurholm.

Det är är inte bara Svenskt Näringslivs kommunranking som ska släppas, det informeras om mycket annat också med anknytning till företagsvärlden. Nyss har Arbetsförmedlingen berättat lite om sina möjligheter och bl.a. Lovat telefontider jag hittills aldrig hört från statliga tjänstemän. 😉

Just nu är det Krenova som berättar om företagande och inspiration till sådant inom kreativa sektorn.
Uppslutningen från nya och ”gamla” företag, tjänstemän, politiker och andra är bra. Skulle mötet ha varit i Umeå hade det krävts tusen personer för att matcha. 😉

Nu kom faktiskt VK…

Brano bättre än Estelle & Foppa

Av , , Bli först att kommentera 7


Bjurholms Maria Bahlenberg har i dagarna kommit bra till på Lands lista över heta Lantisar.

Herr Timbuktu vann, lilla hertiginnan Estelle kom på plats 54 och Foppa blev nummer 60. Näringslivsutvecklare Bahlenberg hamnar på plats 39 för att Bjurholm enligt Svenskt Näringsliv har Norrlands bästa företagsklimat. Ungefär var fjärde vuxen invånare i Sveriges minsta kommun är företagare.

Grattis, Grattis Maria!

http://tidningenland.se/2013/01/02/arets-lantis-2012-timbuktu/

….

Bjurholm och Vännäs

Av , , Bli först att kommentera 12

Är ganska stolt över "mina" kommuner som båda klättrat i Svenskt Näringslivs ranking över företagsvänliga kommuner.

Vännäs har klättrat 23 platser och hamnar på 115:e plats i Sverige. Mycket bra för en Norrlandskommun. I norr tycks vi av någon anledning inte vara lika företagsvänliga, vilket kan få vissa följder. Företag ger arbeten. Något som gläder mycket är de fantastiskt fina siffrorna för allmänhetens, politikernas och de kommunala tjänstemännens attityder till företagande. Negativa siffror för kommunens konkurens med företag kan förbättras.

Alldeles väldigt bra är Bjurholms prestation. Där klättrar man 11 pinnhål och landar som nr 49. Norrlandsbäst! Negativt är att nyföretagandet kunde vara bättre, fast det är bäst i Västerbotten. Att skolans attityder mot företagande ska ha sjunkit så mycket förra året att vi börjar närma oss Sveriges kommunala genomsnitt har jag svårt att förstå. Tänker fråga Katarina Folkesson om den siffran i dag.

Vi tänker dra vårt strå till stacken på Castorskolan. Om någon dag eller två ska jag berätta mer hur vi med början den 7:e maj vill stimulera mer till kvinnors nyföretagande i Sveriges tredje företagstätaste kommun – Bjurholm.

Man ska väl ta sådana här "skönhetstävlingar" med en liten nypa salt, men inte bara strunta i dem heller. En fingervisning ger de.