…
Närvårdare, smaka lite på den yrkestiteln. För min del tycker jag att den låter bättre, har lite positivare klang än undersköterska.
Några läkare jag träffade lyfte upp denna finlandssvenska beteckning som ungefär motsvarar undersköterska, där i Finland med olika inriktningar.
En bekant som bl.a. annat har doktorerat inom ett helt annat område har ibland talat om tanken att arbeta inom vården igen. Men då nära människorna, i första linjen. Närvårdare?
Jag tycker vi skulle byta yrkestitel.
…
Inte någonstans, om man jämför hur det kommer att vara om sex-sju år om vi inte gör något, Nu.
Det pratas mycket, det skrivs mer och framför allt väntas det. Det är gott om skrivbord där man skulle kunna ta kontakt med andra skrivbord och gemensamt ta initiativ. Men, saken hör ju inte hemma på just ”mitt” bord. Så vi väntar vidare.
De sökande till vården är alldeles för få. Som jag ser det har vi en möjlighet att någorlunda snabbt rekrytera personal för att dämpa problemen i den vård vi alla behöver, mer eller mindre, förr eller senare. De är de utrikesfödda och i någon mån våra svenskfödda unga som behöver en ny start efter en skolperiod som inte gick som den skulle. Man får gärna säga emot mig och överbevisa mig att vi har fler och bättre vägar, jag skulle bli så glad om det finns bättre sätt att åtgärda den riktigt allvarliga personalbrist vi är på väg in i.
Steget från asylboenden över SFI-undervisningen till en färdig undersköterskeutbildning är inte ett steg, det är en liten landsväg. Självklart måste utbildningens ambitioner hållas höga, men lärare och undervisning får vara hur bra de vill, att tillägna sig ett fungerande yrkeskunnande och yrkesspråk tar tid. Särskilt när eleverna inte får möjlighet att prata svenska annan tid, och kanske tror det räcker med lektionerna, och när det blir för lite praktik.
Vårdbiträdena skulle aldrig ha slopats, uppgifterna finns kvar. Nu behöver vi flera parallella insatser för att avlasta befintlig personal med ”vårdbiträden” och förflytta några tiotals tusen svensk- och utrikesfödda flera steg framåt så att vi ökar rekryteringsunderlaget till undersköterske- och sjuksköterskeutbildningarna m.m. i morgon.
Vi behöver flera tusen nya undersköterskor bara i Umeåregionen inom inte alltför många år. Vårdnära service, vårdbiträden tillbaka, det tror jag är delmålet och vägen.
Fortsätter vi som nu ska vi få se på verkliga bemanningsproblem och hittills osedda humanitära problem om några år.
…
Smaka på det finlandssvenska ordet Närvårdare. Jämför det med vårt Undersköterska som betyder ungefär samma sak.
För mig är båda orden fina när man tänker på de livsviktiga uppgifterna. Den Finlandssvenska benämningen närvårdare känns dock mycket mer uttrycksfull och rättvisande. Den som möter och sköter människorna, den som utför den nära vården. Den allra viktigaste uppgifterna, ofta.
I många öron kan ordet undersköterska förmedla och betona helt andra saker, en annan bild, fast uppgifterna är desamma.
I Finland kan Närvårdaren ha mycket olika inriktning och benämningen används bredare än undersköterska gör i Sverige.
Vi behöver många, många fler. Det är främst andra saker vi behöver ändra för att åstadkomma det, men när det gäller benämningen skulle jag vilja att vi tog efter Finland.
…
Torsdagen på Nolia Karriär var intensiv och intressant. Jag tycker många fler skulle ha varit där. Det fanns möjligheter för så många, inte bara unga och inte bara för personer utan arbete. Jag mötte till exempel en i mina ögon ung kvinna som varje morgon vaknade med en önskan att få byta jobb. Är det så finns fler möjligheter än man tror idag.
Det var mycket som kunde nämnas, men jag tänker speciellt på de praktiska yrkena. Varför väljer så många bort yrkesutbildningar med rätt säkra jobb och löner som ofta kan jämföras med många akademiska jobb?
En som utbildar finsnickare inom industrivux var bekymrad. Inte för att alla som gick utbildningen landade i jobb, men att så få vill gå den. Inredningar, trappor och annat. Det finns mycket som behöver göras, för hand. Och tänk att få se så konkreta resultat av sitt arbete.
Teknikyrkena över huvud taget håller på att vara bristyrken. Det behövs horder av seriöst lagomutbildade tekniker och gymnasieutbildade ingenjörer. Inte bara civilare.
Framöver fattas människor i många yrken. Hoppas att ännu fler unga tar vara på grund- och gymnasieskolans fantastiska ”gratisgåva” och blir anställningsbara och självförsörjande. Och måtte vi bli bättre och snabbare på att få in de som kommit hit utifrån i arbetsliv och egenförsörjning. De arbetande behöver bli fler och möjligheter finns.
…
Fick en del reflektioner från Norrlandskonferensens landstingsdag vid frukosten. Jag tänkte på en detalj jag har att göra med utifrån arbetet med yrkessvenska för utrikesfödda.
Svenska ungas intresse för vården har sjunkit kraftigt och många utrikesfödda utbildas idag till undersköterskor. Många har tidigare erfarenheter att bygga vidare på. Antalet i utbildning svarar inte på långa vägar mot pensionsavgångarna.
Igår tog man på Norrlandskonferensen i Sundsvall upp behovet av IT-vana. För att klara svenska världsrekordnivån i dokumentation behövs inte minst svensk- och särskilt skrivkunskaper, men det finns fler flaskhalsar. Datorvanan i sig är nog ofta en sådan.
Det är något att tänka på för oss som på olika sätt arbetar med att fylla hålen inom arbetsmarknadens bristområden. Det är inte bara språket som krävs. Det är även den IT-förtrogenhet som inte är så självklar. Utvecklas inte den generellt är risken att personerna vi utbildar inte kommer till sin rätt på arbetsplatserna och att det blir onödiga slitningar.
…
Det ser allvarligt ut med de skenande sjuktalen i kommunerna. Ökningarna är markanta på de flesta håll. Några kommuner ökar talen bara marginellt, t.ex. Vännäs. Robertsfors förbättrar faktiskt siffrorna.
Det måste vara flera arbetsplats- och ledningsrelaterade saker som påverkar. En betydande andel av kommunernas personal upplever i alla fall på olika sätt arbetssituationen tung. Då ska vi veta att detta är innan de största flyktingvågorna nått ut till ”slutmottagarna”. De flesta inom kommunal verksamhet berörs bara marginellt av mottagandet och i Västerbotten har vi låga antal jämfört med flera kommuner söderut. Umeå hör till kommunerna som tar emot riktigt få. Arbetssituationen generellt har lite att göra med att vi tar emot fler flyktingar än ändra europeiska länder. Framöver tror jag också att flyktingströmmen kan ha med sig flera positiva följder, t.ex. genom fler motiverade undersköterskor och annan vårdpersonal.
Oavsett detta och oavsett ståndpunkter i flyktingfrågor så måste vi vara klara över att personal inom kommunala områden som bl.a. kommunledningskontor, socialtjänst, vård, förskola, skola och annan utbildning kommer att få en tuffare arbetssituation framöver. Även inom landstingets sfär kommer en ökande flyktingström att märkas.
Det hjälper inte bara med ord och principiella tankar. På något sätt måste landet med högt flyktingmottagande och svag integration bli bättre på dessa saker. Utan att det går utöver personalgrupper där fler får allt svårare att orka med nuläget.
…
Det är roligt att se att Vännäs är bäst i länet när det gäller förbättringar i vårdkvaliteten för äldre. Det lönar sig på flera sätt.
Grattis till utmärkelsen personal och chefer!
…
Det kommer reflektioner när man ser läget på oerhört viktiga avdelningar vid NUS, t.ex. Kirurgcentrum.
Läget kan sannolikt bli värre, bl.a. för att det utbildas för få sjuksköterskor och, inte att förglömma, specialistsköterskor. Här behövs både kort- och långsiktiga lösningar.
Under senhösten har vi på min arbetsplats haft förmånen att ha en grupp mycket motiverade och målmedvetna deltagare som läst svenska inför sina undersköterskestudier. Utvalda från en dubbelt så stor grupp sökande från Umeås kranskommuner.
Nu har man gått vidare till själva vårdutbildningen på Medlearn och man säger där att flera tänker läsa vidare till högre nivåer. Jag tror avhoppen blir få.
Vi har många utrikesfödda med vårdbakgrund eller lust och god kapacitet att ta sig in på den banan. Här bör det tänkas till snabbt så att det så fort som möjligt kommer igång även akademiska vårdutbildningar för utrikesfödda. Modellen att få läsa vårdsvenska några månader innan och sen få stöd under utbildningen kan verkligen rekommenderas. Jag ser gärna att de som behöver kan få språkstöd även under sitt första arbetsår, för att snabbt nå goda språknivåer i sin viktiga uppgift.
Vi behöver vårdpersonal och många utrikesfödda vill gärna ha jobben. Här bör det tänkas nytt och kreativt för allas bästa. För oss potentiella patienter, dem som vill ha arbetet och för olika delar av vårt gemensamma samhälle.
…
Har ikväll varit med och firat en av de nyexaminerade sjuksköterskor länet, landet och vi så väl behöver. Det var inte bara trevligt, det var mycket intressant.
Det blev tydligt att det inte stämmer att avhoppen från sköterskeutbildningen är nästan 50 %, som man kunde läsa härom dagen. Om man inte examineras samtidigt med sina kursare kan det bero på olika saker. Man kan t.ex. ha tagit studieuppehåll eller man kan släpa med någon kurs. Det behöver inte innebära ett avhopp.
Sen var det intressant att höra att samtliga sjuksköterskor som examinerades i dag redan har fått jobb. Direkt från utbildningen, rakt in i arbete. Så ser det inte alltid ut när man lämnar skolbänken. Man unnar verkligen sjuksköterskorna detta.
Väldigt mycket grattis allihop, och hjärtligt välkomna!
…
Nog räcker siffrorna till, men faktum är att arbetslösheten i Västerbottens inland sjunker och är lägre än Sveriges genomsnitt. Två av länets kommuner ligger lägre än Stockholm.
Det här stämmer inte in i den gängse bilden, kanske varken söderöver eller här hemma. Visst kan utflyttning påverka siffrorna, glädjande är det i alla fall med minskad arbetslöshet. Små och medelstora företag står för en stor del av jobbtillväxten.
Jag hoppas att utvecklingen får fortsätta.
Jan
Senaste kommentarerna