Burnisar och bredställ på parketten

Den här dagen för 9 år sedan, bytte jag ut min profilbild på FB. Till den här, som Tina tog då vi hängde på deras balkong, ute på Jägarvägen.


Det var inte oktober då hon knäppte den utan slutet på april. Den väcker mer än ett minne. Min mobil ringde nämligen där vi satt och njöt av vårens första soldagar. Det var från barnprogrammet Bulldog. Det tog nog en stund innan polletten föll ner. Det var nämligen inte ett program jag tittat på och knappt visste vad det var.

Nu hade dom hittat min blogg, sett Winstone i den och en japansk spets var precis den rasen dom sökte efter.

Dom undrade om dom kunde få låna honom. Det hade dom säkert kunnat få om det inte vore så att Winstone aldrig varit en peoples dog, utan väldigt familjekär, och vår familj är inte speciellt stor.

Jag satt och undrade i samtalet hur stackarn Winstone, den yrbollen, skulle kunna tämjas så pojken ens skulle få klappa honom, så när hon pratat klart, frågade jag om hon visste hur gammal Winstone är. Och det visste hon ju inte, så Winstones tid i rampljuset lämnade vi därhän. Han var ju alldeles för ung och otämjd för att kunna vara med på något sånt, men kul att dom ringde i alla fall 🧡


Annelis hundar är ju också världsfina. Nu snor jag 2 bilder av henne, här. Mattis, hennes partner in crime och på tävlingar i rallylydnad. Här vet jag att Annelie själv, fotat.


Och i förrgår fick dom hoppa upp ett steg i klassen, efter ett bra utförande. Så grattis till ert team. Fotograf här är en Emma Sandman, okänd för mig, men inte kvinnan och hunden 😊


Sambo kom och hälsade på en stund igår kväll. Snacka om att man får några sekunder på sig att fota, annars är det full fart framåt… åt sidan … andra sidan, burnisar och bredställ på parketten.

Han är då inte bangen för nåt. Winstone känner sig dock nalta osäker då katten smyger runt nosen på honom.

Våra katter, Enya och Eloise höll honom nog med strama tyglar. Apropå dom så hittade jag denna lila skrivna episod, från 2013, och jag citerar:

”När jag sedan kom hem, så tog jag av mig skorna (jag går nästan barfota hemma, året runt), går och bläddrar i posten, kommer in i köket, och sätter ner främre trampdynan i golvet och det gör rejält ont, jag lyfter ju automatiskt upp foten och sätter den igen på ett annat ställe och det blir samma smärta fast nu i hälen…???

Jag lyfter bort posten från mitt ansikte och tittar ner på golvet, jag begriper verkligen ingenting, där ligger det glittrande saker över hela köksgolvet, så får jag se vad det är, och jag vet vart dom kommer ifrån och vem som är den skyldige…ENYA!!!

Jag har nämligen köpt nitar, såna där med fem sylvassa piggar på undersidan.


Dessa har legat i en påse på mikron, och där låg dom då jag åkte på jobbet. Så har alltså det lilla monstret hoppat upp på bänken, rivit ner påsen, öppnat den och spritt ut varendaste liten nit, och säkert har bägge katterna roat sig kungligt med dom.

88 stycken skulle det vara och jag räknade ihop till 86… jobbigt. Fram med dammsugaren och dammsög i kök, hall, sovrum, och den yttre hallen, det slamrade till i snabeldraken en gång så jag gissar att där åkte en nit i, eller bägge två, men dom kan lika gärna ligga under spisen, det vet man ju hur det ser ut då katter leker med saker som glider efter golvet.
Det gjorde ont att få en nit i främre trampdynan och lika ont i hälen, jag var ju tvungen att bruka våld för att dra loss dom.” Slutcitat

Ja djur är kul, sägs det, och det stämmer väl, överlag. Winstone var inte så kul i natt, då han väckte mig och ville ut, som i bråttomut… sen väckte han mig igen 7 på morgonen, och ville göra en repris på utgången. Stackaren 😕

Önskar er alla en fin måndag!

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

2 kommentarer

  1. Annelie Wallmark

    Javisst bjuder jag på bilder. Btw så minns jag att de hade med en finsk lapphund i det programmet och av någon outgrundlig anledning så var det en norsk uppfödare som visade att de är mysiga och går att ha lite till allroundhund. Tyvärr glömde många bort att ALLA hundar vill ha motion och många vill även jobba med huvudet. Hade ju lilla Kaxa, en Chihuahua som styrde och ställde i flocken. Hon fick vara hund och jädrar vad hon jobbade. Sex km på skogsväg, lösa i deras egen takt var inga problem. Dök det upp någon älg i närheten så drog alla, lapphundar och Kaxa. Dock kom hon igen ganska snart. Kanske trodde hon att HON skrämt iväg dem 🤭 Lapphundarna brukar inte heller vara borta lång stund, (oftast) Hundar is ”tha shit” Syre, lycka, tröst, glädje, kompis… listan kan bli lång ❤️

  2. Maria Lundmark Hällsten (inläggsförfattare)

    Ja det är inte ”bara”, att ha en hund. Inga djur är kravlösa utan tarvar engagemang. Skulle vara en vandrande pinne då, fast…mja dom bör väl utfodras, om inte annat 😁 Så alla bör tänka sig för, både en och två gånger innan man skaffar sig ett husdjur. Dina vovvar är super coola och fina 🥰 Min Mr W också…❤🧡💛

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.