Etikett: hundar

Fel ❌ Fel ❌ Fel ❌ men…😜🤣

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 september 2023 kl 11:33, 2 kommentarer

Ringde Tina igår, då jag passerade mejeriet på norra sidan av stan. Mitt mål var Renbergsvattnet och en dag med Annelie. Vi pratade över 1 timme och tiden formligen rullade iväg över bäckar och sten, asfalt och väggren. Höll på tappa fokus då trafiken plötsligt svängde in mot Robertsfors. Arbete på E4an, men i efterhand, tror jag minsann att jag missuppfattade att man skulle behöva ta en detour, överhuvudtaget. Nåväl!

Här gick jag på ren magkänsla då jag hakade på en lastbil, då den plötsligt tog av till höger, men…efter en stund svängde den av vänster fast inte jag. Min magkänsla blev rätt…puh!

Solen sken, jag kom ändå fram i Ånäset och därifrån är det lätt match att hitta vägen fram till slutmål. Inga problem, tänkte jag då ( fast dagen efter, skrev jag det med en *suck* och rullande ögon).

Väl framme så blev det kaffe, mer kaffe och sedan packades en fikakorg, med både, tadaaa…kaffe, Jockomocks grillkorv, senap, hemkoke go´saften, och en bit citronpajs/bakelse. Ut på gården och hundarna visste minsann att vi skulle ut och röra på oss…haha

Här tog Annelie den sista bilden

Tände upp en eld, pratade, skrattade och njöt helt enkelt av dagen

Mitt upp i allt, ringer min mobil. En röst, lät som en inspelad robot, talade om på engelska att det var Polisen från lalalaa…och det fanns en arresteringsorder ute på mig. Detta skulle då härröra från nån typ av kreditkorts bedrägeri. Samtalet avslutades med ”PRESS ONE”. Jag replikerade med ett: Jag ska inte trycka på nån jäkla etta, fortsätt prata du… ”Samtal avslutat”. Alltså vad har det nu hittats på för dumheter. Numret var ett vanligt mobilnummer utan landssiffra framför. Började med 0730301…sökt 2 gånger. Mycket konstigt!

När vi kom tillbaka till huset, ringde återigen min mobil med ett nummer jag inte kände igen. Nu en kvinna, som frågade vad jag ville…ehh, nä, jag vill ingenting, jag har inte ringt dig. Hon misstrodde mig, och tyckte det var extremt konstigt. Du ringde mig för 20 minuter sedan, sa hon. Nopp, sa jag, det har jag inte gjort, jag befann mig ute i skogen då. Så här i efterhand tänker jag att dom där ”snutarna” kanske ringt henne med, och det kopplas på nåt sätt vidare till nån annan. Hennes nummer börjar med, hör och häpna 0730304…och mitt egna 0730306, en tillfällighet, eller

Annelie och Ulf bor på ett underbart ställe, det kan inte sägas för många gånger. Gammalt möter nytt, idéer, planer, saker man kan göra om till annat, ja, allt finns där, till och med duktigt folk som inte har en tumme där den inte ska sitta. Alla tummar på rätt ställe. Beundransvärt, på riktigt.

Vi tvärfor till Renfors där ett par har växthus och säljer grönsaker. Har aldrig i mitt liv, smakat så goda tomater

Fick följa med en vitlök hem, en sättlök, att plantera i pallkragen. Sen skickade Annelie med grönkål till Nicco, men det är från egen Rote odling.

Hamburgare från Renbers till middag, kaffe på det, mera prat. Jag frågade varför man inte svänger av vägen till Lövånger eftersom den avfarten är närmare än den jag skulle ta. Nej nej, den vägen är rena helsicket att köra, ta inte den. Och jag som trodde att jag kanske funnit en genväg hem, som ingen tänkt på, förut.

Mer gos med så underbara hundar. Annelie passade på att knäppa en bild igen…haha, mitt leende ser tämligen ansträngt ut, men där ser man vad en bild kan ljuga om den tas i precis fel sekund 😜😁

Sen, mina vänner, hade mörkret fallit och jag skulle bege mig hemåt. Bland det sista hon sa, Frun i huset, var: ” – Kör försiktigt, passa dig efter Kvarnrisvägen, där kan det finnas älg!!”

Stannade och fotade lite Norrsken innan jag vek av, ut från Renbergs vägen.

Mm…om hon sagt, håll utkik efter den där Kvarnrisvägen, som du ska hitta igen, så hade det blivit mer korrekt. Hahaa… jag körde FEL ❌, vände om, och tog FEL ❌ avfart. Tror att jag har koll på vart jag är i alla fall, men jag har FEL ❌. Här upprepas min och Niccos resa vi gjorde för 2 veckor sedan. Inte ens Google Maps hittade vägen jag körde på.

I villande, kolsvart skog, grusväg som liknade hallabaloo. Inga reflexer, lampor, varningsskyltar om skarpa kurvor efter en tvär uppförsbacke med väglutning på 23%…nada. Googlade kors och tvärs

När jag passerade Bursiljum skylten för andra eller tredje gången, började jag tro att någon däruppe, gäckade mig. Vid ett tillfälle svängde jag av där det stod en skylt med Bursiljum S på, men googlar man det så finns det inte. Grön streck, rätt väg, rött streck, FEL ❌ FEL ❌ FEL ❌.

Det tog 1 timme innan jag hamnade i Estermark och jag jublade i luren (hade ringt Åke för att han skulle veta att jag varit vill, på riktigt). Äntligen kände jag igen mig. Och hey, inga älgar syntes till, kan ha varit för att det var ”fel” väg, men en hare satt på vägen och den undvek jag galant.

Det enda som inte stämde i slutet var själva utfarten till E4an, jag kom ut 600 meter ovanför utfarten jag skulle ha kommit ut på, haha. Med facit i hand, hade det kanske ändå, gått snabbare om jag tagit den där ”genvägen” till Lövånger, som skulle vara så kurvig och halvdålig. Fast å andra sidan. Då hade jag kanske hamnat ovanför Skellefteå istället 🤣

Jag var aningens less på både bilkörning och mig själv, då jag kom hem. Men jag ångrar inte en sekund, att jag åkte dit. Tack Annelie för en mycket trevlig dag och kväll. Och tack för innehållet i kylbagen, som jag fick med hem, super!!

Ha en underbar fredag, allihop!

Vet ni namnet på gamen?

Av Maria Lundmark Hällsten, 17 augusti 2023 kl 09:56, 2 kommentarer

En till födelsedag, idag. Min svägerska Svetlana, fyller år. Men precis som Theresé och Anders, som redan avverkat sina födelsedagar i augusti, så finns dom för långt bort för att firas på dagen. Nu råkar det dessutom falla sig så, att min lillebror Lars, som är gift med Svetlana, fyller 50 på måndag…hoppla. Gissa att vi kommer att fira dessa 4 personer nästa vecka, då vi åker ner, bara så där, för att. Men idag, GRATTIS Svetlana, hoppas du får en fin födelsedag!!

Gick bra att jobba igår, kändes mer som om man var där för att hälsa på. Vilket perfekt jobb man har, va. Inte alls alla förunnat, det vet jag.

Hade ett längre samtal med en kvinna från inlandet, (stället där hon bor, börjar på Ren och slutar på vattnet) igår kväll. Hon tillbringar mycket av sin tid med sina hundar och gärna ute i skogen dom dagar hon tyar med. Björn har dom gott om, och hennes största rädsla är att hon ska stöta på nån som ger sig på hundarna. MEN…hon har björndödar kniven i byxfickan. En tadaaa…svampkniv

Ehh ok, sa jag, och du tror att du kommer att kunna dräpa en attackerande björn med en liten kniv?? Ska du först borsta till honom och sedan sticka han i nosen?

Nja, hon skulle rusa till björnen, medan den var upptagen med hundarna, svinga sig upp på ryggen och hålla fast sig i nacken på bamsen och sedan ta honom via ögonen.

Jojo, sa jag och fick en bild i huvudet på nåt litet barn… hm, det kanske var Mowgli jag såg för mitt inre. Fast skillnaden är ju att han satt frivilligt på Baloo och studsade runt på ryggen.

http://www.clipartbest.com

Bäst jag skriver att vi drev lite, fast vem vet, bättre att ha något överhuvudtaget i fickan, än ingenting. Apropå Djungelboken, en kuggfråga, och kika nu inte på svaret utan att fundera. Vet ni namnet på en av gamarna som sitter där i trädet?

Imorgon ska min bil in på Verkstan, felsökning på insprutningen. Kan vara där felet ligger. Återstår sen att se om det kan fixas på nån dag. Åke har varit och beställt en backventill till sin SAAB, kan vara den som spökar där. Ska bli kul att se vilket fordon vi tar oss ner till Uppsala med.

Solen skiner och vi med den. Har hört att det talas om Brittsommar, så den hoppas jag verkligen på. Då kan man få riktigt fina dagar i september. Värmen den tiden är ju inte lika tryckande som då den kommer i juni och juli.

Ha en fin torsdag och passa på att njuta av dagen, ni som kan. Avslutar med en rolig historia jag hittade bland mina inlägg. Och svaret på vad gamen heter…Flaps, såklart! Klicka på bild för klippet från youtube. ”Du Flaps, vad ska vi hitta på?”

Det var en gång en perfekt man och en perfekt kvinna.

De träffades och eftersom deras förhållande var perfekt, gifte de sig.

Bröllopet var perfekt och deras liv som gifta var också perfekt.

En julafton där det snöat en hel del, det perfekta paret körde bil på en slingrande väg. Plötsligt såg de vid vägkanten en man med en bil som hade punktering.

Det var jultomten med säck full av julklappar.

Eftersom de inte ville svika några barn, erbjöd de Tomten att åka med dem så att han kunde dela ut alla gåvor. Sedan började de dela ut presenterna.

Tyvärr försämrades vädret och alla tre råkade ut för en olycka.

Endast en av de tre överlevde. Vem?

(Tänk först innan du ser svaret här nedan.)
.
.
.
.
.
.
Naturligtvis var det kvinnan som överlevde.

Hon är den enda en av de tre personer som finns i
verkligheten.

Alla vet att Tomten och den perfekta mannen inte existerar.

För kvinnor slutar historien här. Män kan fortsätta läsa…..
.
.
.
.
.
.
.
Bonus för Män:

Om Tomten och den perfekta mannen inte existerar, så betyder det att det var kvinnan som körde.
.
Det förklarar olyckan …..
.
…… Och en sak till: Om du är kvinna och läste slutet av historien visar att:
Kvinnor gör aldrig som de blir tillsagda

Är han über smart eller dummast i Universum

Av Maria Lundmark Hällsten, 27 april 2023 kl 11:16, Bli först att kommentera

En av mina vänner la ut en länk till världens smartaste hundar, kontra dom hundar som hamnar längst ner på, ”vi som inte fattar vad ni säger”, listan. Klicka på bilden om ni vill kolla in listan.

Jag kommenterade hennes inlägg och skrev att vår Winstone, Japansk spets, återfinns inte ens på den gedigna listan av olika raser. Innebär det att han är über smart, eller….dummast i hela universum

Nånå, det står också att en hund kanske inte ger respons på kommandon eftersom den i grunden, helt enkelt väljer att han inte vill göra det du säger. Precis som många katter.

Jag gjorde en chokladpudding igår och tog med på jobbet. Min kund skulle ha besök så jag tänkte att vi testar något nytt. Denna choklad gjorde jag på, Avokado, kokosmjölk, kakao, sukrin Gold (ej sockerhöjande), samt lite flytande vanilj. Fråga mig om det var så smart att använda köksassistent till detta. Mitt svar: NEJ, nästa gång kör jag med mixerstaven. Har man inte jobb så skapar man

Fast resultatet blev najs!

För mig, som inte gillar Avokado, så hade jag inga större förväntningar. Jag tyckte den blev jättegod, och absolut ett alternativ till godis om man tvärt blir choklad sugen. Kundens gäst, japp, den gick hem, hon har ätit andra sammansättningar och gissade först att konsistensen (som blev perfekt), kom från banan.

Min kund, nej, den var inte god alls. Haha…fast här gissar jag hej vilt, att hon utgick ifrån vad jag sa att den var gjord på. Hade hon inte vetat, så hade hon känt något annat. Jag säger inte att hon hade älskat den, men den hade absolut fått ett ok.

Det är väl så, man äter ju dels med ögonen, men även med vetskap om vad vi stoppar i oss. Om förväntningarna är choklad, men du får veta, strax innan, att det är avokado, så kanske hjärnan reagerar på det. Jag sa nämligen inget om innehållet, förrän just innan.

Här kan jag kalla det för Husmans syndromet, det där som Åke har en släng av. Dumt att testa något man inte ätit förut. Husmans är husmans och inget trams havreknäcke, eller chia o salt beströdda rågrutor. Nej, husmans levererar exakt det man känner igen. Inga konstigheter!!

Ni vet det där ritade klassfotot som Åke fick en bild på. Det skickade jag in och fick som ett vykort hem i brevlådan. Kommer att rama in bilden, den är ju hur cool som helst. Larry berättade för Åke idag, att bilden gjordes som en hälsning till Roger Persson som gick i deras klass, efter att han hamnat där med bruten arm. Här har jag bara dolt namnen.. haha.

Avslutar med en annan bild på ännu en rolig fågelholk. Denna återfinns nere på vår gata i schtaan. Och med den önskar jag er alla en fin torsdag!

Tips från coachen, spela dum så länge du kan 👍

Av Maria Lundmark Hällsten, 30 januari 2023 kl 10:09, 2 kommentarer

Stod inne i köket igår och får plötsligt se en ekorre på gården. Inte så ofta man ser en korre här. Inte för att dom är sällsynt på något sätt, fast oftast sitter dom väl uppe i nåt träd. Den här var sugen på fågelmaten i syrenbusken, men den drog snabbt vidare.

Såpass att jag inte hann ställa in mobilen och sedan hade jag solen som motljus, obra.

Åkte iväg ut till Loboohallen, strax efter 13. Där var det full aktivitet. Tänk, jag hittade dit, och jag fann också dörren in, haha. Men hade jag inte frågat nån därinne om vart jag skulle stå, så hade jag hamnat på fel ställe i alla fall

Man ska ju inte störa, och därför går man inte heller in i tävlingshallen då någon är mitt uppe i en bana. Utan då väntar man tills den går ut, för då ska nästa in, och då får man passa på. Mitt problem var att veta vart den där hallen, ens låg. Nåja, det var inte rocket science och som sagt, frågar man får man oftast svar.

Fotade en massa hundar. Sedan svär jag ändå över kameran på mobilen, som grynar till bilderna. Det är som om den segar sig då den ska ställa in skärpan. Och tar du på ett föremål som rör sig, är det än värre. Jag vet att jag kan ta rörelsefoton, fast då får man 3 -4 bilder på samma motiv och sedan ska man se vilken man tycker blev bäst…orka…nooo.

Här kommer några i alla fall. Jag gillar mest bilderna där man kan se att dom tittar på varandra, fokus är absolut prio 1. Så är det nog i alla typer av tävlingar. Men här ska dom ha fokus på både bana, och varandra.

Annelie och Mattis, fick fina poäng på första rundan. I andra, så blev det lite sämre. Men det är ändå aldrig bortkastat. Ju fler banor man går, desto mer erfarenhet får man och tar man med sig det till nästa tävling, så vet man också vad som gick fel och vad man kan förbättra.

Hem och duka fram middag, koka kaffe och sedan fick vi tid att sitta och surra ett tag. Jag fick en gammal burk av henne, cool tycker jag.

När hon hade åkt, gick jag igenom bilderna. Då jag gjorde det, så kom Winstone och satte sig nedanför. Jag pratade med honom och sa att jag sett på alla dessa hundar, att dom tävlade och… så la han upp tassen på mitt ben. Haha, precis som om han ville tala om att även han, kan minsann. Så jag fortsatte med att fråga honom om han verkligen trodde att det skulle funka, och jaa, ni ser ju hur övertygande han är.

Fast jag kan säga att han hade mest fokus på godiset jag höll i min hand…inte mina kommandon. Även om han vet hur man sitter, ligger och snurrar. Mm, här krävs det arbete, tid och att vara konsekvent.
Sally hade hockeymatch igår, och Theresé skickade en bild till mig idag. Jo, hon kan tävla, hon med. Och hon vet också hur man gör. Snyggt jobbat, Sally!

Måndag igen och arbete väntar. En kollega sitter i luften, på väg mot Bangkok, spännande. Ska följa hennes resa på Insta, så får vi se vad den där banan pancake hike, går ut på. Önskar er alla en toppen dag!

P-rulle och kaffe…

Av Maria Lundmark Hällsten, 10 oktober 2022 kl 09:42, Bli först att kommentera

Idag, mina vänner, är det 148 dagar kvar till punschrullens dag. Nu menar jag inte att man ska börja längta efter det och att man inte får äta eller köpa en punschrulle innan dess, men… Såg ju den här bilden på Klotterplanket och kunde ju inte vänta, ända till dess med att dela med mig

Apropå bilder, såg ni vad det här var för bild jag la ut igår?

Annelie kommenterade, sent omsider, att NU, fattade hon vad det var. Ja svarade jag, tänk, jag trodde att nån skulle kommentera och fråga om jag ramlat under promenaden och låg där på rygg och fotade upp i det blå.

Talade om för Tina att kommunen skyddar lyktstolparna med att skydda den nedre delen av stolparna med en ytbeläggning. Ser ut så här…

2018 kunde man läsa detta, klicka på länk för att komma till den aktuella sidan.

Det är ammoniaken i hundars kiss som tär på stolparna. Till slut orkar inte galvaniseringen med och då rostar de.
Man kan inte alltid se på lyktstolparna att de är rostiga. Hundkisset tar sig nämligen in mellan fundamentet och stolpen och korroderar stolparna underifrån.

– När hundkiss rinner ned kan det börja korrodera under mark och det är de stolparna som är extremt farliga, som helt plötsligt bara faller, säger Anna Byström på företaget Roch Service, som jobbar med stabilitets- och hållfasthetsprovningar av lyktstolpar, till SVT.

I Gävle kommun byts cirka 100 lyktstolpar ut varje år på grund av rostskador. För kommunen innebär det en kostnad på cirka 250 000 kronor – bara i materialkostnader. Men att de rostar är inte bara hundarnas fel. Vägsalt och lossnade rostskydd gör sitt till.

Problemet har varit större förut, men nu har man stolpar med ytbehandling. Ytbeläggning på stolparna går cirka en meter upp från basen och skyddar mot hundkiss och salt.
Det tar dock tid att byta ut alla äldre lyktstolpar mot de nya. Till exempel i Gävle kommun finns det cirka 21 000 lyktstolpar och om 200 lyktstolpar byts ut varje år dröjer det 105 år innan alla är utbytta. slutcitat

Jäklar anamma att hundar och vägsalt kan skapa arbetstillfällen. Men det behöver inte alltid vara så att det är hundpink eller vägsalt heller, som gör att stolpar börjar luta. Se bara här, hur den måttar med benet för att sparka till stolpen… *nickar*

Nu läser vi om strömmen som kan komma att stängas ner för att spara el. Lyktstolpar, trafiklysen och hissar, kan sättas ur funktion. Hushållselen kommer sist på en prioriteringslista. Här undrar jag på riktigt, HUR, dom ska veta vart dom kan kapa strömmen.

Dom kan väl inte mena, på fullaste allvar, att man stänger hissar utan att kolla om det finns folk som är i behov av hiss för att ens komma sig ut. Eller människor med hjälpmedel som kräver ström, som till exempel, specialanpassade sängar, taklyftar, mobila lyftar, el rullar, ja ni fattar.

Och ja, jag fattar också att krig är absolut fullt allvar, och det finns en anledning till varför det ser ut som det gör idag. Men jag undrar ändå, hur den planen ser ut. Det blir lite som vanligt, att dom som straffas är dom som inte klarar sig själv, och som är i större behov av att saker ska fungera.

Nej, jag sa till Åke, att vi också kanske ska tänka på att dra ner på onödig förbrukning. Vi behöver inga större mysbelysningar. Man kan börja med att ha dom stängda på veckorna kanske, och kosta på en och annan tänd lampa till helgen. Vi kan spara mer än vi tror.

Många säger att en lampa drar inte så mycket, men räknar jag så brukar vi ha igång 7 onödiga lampor, och om alla i hela Sverige, stängde av minst 3, så borde det dra ihop lite.

Ha en fin måndag, allihop!

Burnisar och bredställ på parketten

Av Maria Lundmark Hällsten, 3 oktober 2022 kl 09:22, 2 kommentarer

Den här dagen för 9 år sedan, bytte jag ut min profilbild på FB. Till den här, som Tina tog då vi hängde på deras balkong, ute på Jägarvägen.

Det var inte oktober då hon knäppte den utan slutet på april. Den väcker mer än ett minne. Min mobil ringde nämligen där vi satt och njöt av vårens första soldagar. Det var från barnprogrammet Bulldog. Det tog nog en stund innan polletten föll ner. Det var nämligen inte ett program jag tittat på och knappt visste vad det var.

Nu hade dom hittat min blogg, sett Winstone i den och en japansk spets var precis den rasen dom sökte efter.

Dom undrade om dom kunde få låna honom. Det hade dom säkert kunnat få om det inte vore så att Winstone aldrig varit en peoples dog, utan väldigt familjekär, och vår familj är inte speciellt stor.

Jag satt och undrade i samtalet hur stackarn Winstone, den yrbollen, skulle kunna tämjas så pojken ens skulle få klappa honom, så när hon pratat klart, frågade jag om hon visste hur gammal Winstone är. Och det visste hon ju inte, så Winstones tid i rampljuset lämnade vi därhän. Han var ju alldeles för ung och otämjd för att kunna vara med på något sånt, men kul att dom ringde i alla fall

Annelis hundar är ju också världsfina. Nu snor jag 2 bilder av henne, här. Mattis, hennes partner in crime och på tävlingar i rallylydnad. Här vet jag att Annelie själv, fotat.

Och i förrgår fick dom hoppa upp ett steg i klassen, efter ett bra utförande. Så grattis till ert team. Fotograf här är en Emma Sandman, okänd för mig, men inte kvinnan och hunden

Sambo kom och hälsade på en stund igår kväll. Snacka om att man får några sekunder på sig att fota, annars är det full fart framåt… åt sidan … andra sidan, burnisar och bredställ på parketten.

Han är då inte bangen för nåt. Winstone känner sig dock nalta osäker då katten smyger runt nosen på honom.

Våra katter, Enya och Eloise höll honom nog med strama tyglar. Apropå dom så hittade jag denna lila skrivna episod, från 2013, och jag citerar:

”När jag sedan kom hem, så tog jag av mig skorna (jag går nästan barfota hemma, året runt), går och bläddrar i posten, kommer in i köket, och sätter ner främre trampdynan i golvet och det gör rejält ont, jag lyfter ju automatiskt upp foten och sätter den igen på ett annat ställe och det blir samma smärta fast nu i hälen…???

Jag lyfter bort posten från mitt ansikte och tittar ner på golvet, jag begriper verkligen ingenting, där ligger det glittrande saker över hela köksgolvet, så får jag se vad det är, och jag vet vart dom kommer ifrån och vem som är den skyldige…ENYA!!!

Jag har nämligen köpt nitar, såna där med fem sylvassa piggar på undersidan.

Dessa har legat i en påse på mikron, och där låg dom då jag åkte på jobbet. Så har alltså det lilla monstret hoppat upp på bänken, rivit ner påsen, öppnat den och spritt ut varendaste liten nit, och säkert har bägge katterna roat sig kungligt med dom.

88 stycken skulle det vara och jag räknade ihop till 86… jobbigt. Fram med dammsugaren och dammsög i kök, hall, sovrum, och den yttre hallen, det slamrade till i snabeldraken en gång så jag gissar att där åkte en nit i, eller bägge två, men dom kan lika gärna ligga under spisen, det vet man ju hur det ser ut då katter leker med saker som glider efter golvet.
Det gjorde ont att få en nit i främre trampdynan och lika ont i hälen, jag var ju tvungen att bruka våld för att dra loss dom.” Slutcitat

Ja djur är kul, sägs det, och det stämmer väl, överlag. Winstone var inte så kul i natt, då han väckte mig och ville ut, som i bråttomut… sen väckte han mig igen 7 på morgonen, och ville göra en repris på utgången. Stackaren

Önskar er alla en fin måndag!

Rena hälsan i ett äggskal 🥚

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 maj 2022 kl 09:24, 2 kommentarer

Efter ett längre samtal med Annelie i Renbergsvattnet igår, så ringde hon upp igen. Hon gav mig något att ta upp i min blogg, hehe.

Som bekant, för er som läser det jag skrivit förut, så har hon mer än hundar, en katt, växthus, blommor, underbart fint hus och sjöutsikt.

Där finns ju också kycklingar och tupp. Det i sin tur innebär att hon har tillgång till ägg.

Igår, efter samtalet, skulle hon ta sig ett kokt sådant och får hurven då hon skalar det. Äggvitan är grönaktig, runt om. Hon skickade denna bild.

Är det nån av er, som nån gång, sett nå liknande? Har aldrig hänt mig, i alla fall och är absolut inget jag hört talas om. Dom gångerna jag sett grönt i ett ägg, är då man överkokat dom nalta, och det gröna sitter då mellan gula och vita, inuti ägget. Det beror på att järnet och svavlet i ägget börjat reagera med varandra, är dock inte farligt att äta fast ägget i sig, blir mindre nyttigt.

Nå, tillbaka till Annelies gröna ägg. Tydligen la hon ut frågan i nåt forum, eller om hon hittade det på nån sida, så här stod det i alla fall.

WOW, hennes ägg måste vara rena medikamentet/hälsokur i ett äggskal. Tyvärr äter många med ögonen, även hon. Och hon kunde inte äta upp det, utan att få lite äckelkänsla. Jag förstår det, skulle förmodligen ha gjort samma sak.

Hundbadet för Winstone, blev ännu ett WOW. Trodde att jag fått tillbaka en annan hund. Vilken fantastisk mjuk päls, man kan se hans skinn om man särar på pälsen, precis som det ska vara, och han blev av med nästan all lös päls.

Ja sa tjejen som utförde badet…det är päls ÖVERALLT därinne i rummet, och på mig, haha. Jodå, det förstår jag Ska absolut göra om detta, kanske 2-3 gånger på ett år, kan vara lämpligt. Värsta årstiden är ju höst och vår.

Varit ut med lille killen, på morgonen. Druckit kaffe och käkat frukost. So let the day, begin!

Önskar er alla en fin fredag!

Allt är inte kasst och trasigt

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 oktober 2021 kl 10:35, Bli först att kommentera

När jag hängde med Annelie i onsdags, så kom ämnet skola upp. Hur vi hade det då vi gick där. Jag vet inte om jag kan uttala mig så mycket om min skoltid, jag gillade ju rasterna bäst. Var lite av en bråkstake, om än, mest för skoj skull, inte så jag gick och sparkade på skåpdörrar och hoppade på andra elever.

Men ämnen i sig, intresserade mig inte. Idag vet jag varför, jag är ingen som läser mig till kunskap, jag måste få lära mig genom att göra dessa saker. Så hur upplägget såg ut då, VS idag, är det inte så stor skillnad på. Hade inte klarat mig bättre idag, så att säga.

Vet att skolan helst vill att alla ska hålla sig inom ramarna, ingen ska sticka ut, ingen får ligga före. Men det innebär också, att den som är lite snabbare, och som vill lära sig mer, blir tillbaka hållen. Med överhängande risk att den tappar drivet och lägger ner. Vem ids liksom vänta

Apropå skolan, så såg jag detta klipp på TikTok, letade upp det på youtube och här kan ni kolla in killen som säger ifrån. Så klockrent, inget skrikande utan bara fakta och vad han anser. Han säger garanterat vad andra tycker och tänker men inte kan sätta ord på.

Vill ändå understryka, att alla skolor är inte kass eller trasiga, men det är väl det dåliga som oftast dyker upp. Dom vi får höra om. I botten handlar det till mångt och mycket om pengar. En lärare måste få ha tillgång till material för att kunna lära ut, det krävs också tid och i vissa fall resurshjälp, man kanske inte kan dra hela lasset själv.

Brister det nånstans där så kommer det inte att rulla runt. Det slutar med att alla blir drabbade, på ett eller annat sätt. Ungefär som att lägga ett pussel, där det saknas ett antal bitar… du kommer aldrig att få lägga den där sista biten, och då blir du aldrig klar, som i klar, på riktigt.

Igår gick jag och Åke till Ullas och fredags fikade. Passade på att lösa ut två gräddtårtor jag beställt, till ett hemligt kalas idag.

Detta var gårdagens upphittade, på väg dit…nån verkar ha tappat ett däck till en barnvagn. Hur man då kan göra det helt obemärkt

Efter det blev det en sväng till Rökstugan BBQ, där jag hämtade upp lite rökta revben, St Louis cut pork ribs, som jag beställt.

Dom var otroligt möra och goda. Vi var stående överens, jag och Åke, om att såna här revben, köper man inte på affären, never.

Jag förlorade vadet med Elisabeth, snön föll igår. Fast å andra sidan, det är inget straff att förlora, det blir snarare tillfälle för oss att träffas 😁
Sen övergick snöandet till regn och blöta, hm..

Det blev en lugn kväll, jag var supertrött, kan ha berott på att jag vaknade 3 på natten till fredag, efter att ha sovit 2 timmar. Och jag låg och funderade på om jag skulle strunta i allt och kliva upp. Jag sansade mig och till slut somnade jag, om än motvillig och trögt. Nåja, det är inte fel med lugna kvällar heller, så…

Nu ska jag baka syltgrottor som jag ska ta med till kalaset, kolla vad det blir för lunch här hemma och vad jag tänkt för middag. Ni får ha en fin lördag, allihop! Titta vilken bild, hundarna alltså 🥰

Under knivhot 🔪 ser det ut som, men…

Av Maria Lundmark Hällsten, 14 oktober 2021 kl 07:21, 2 kommentarer

Jag förberedde min lilla roadtripp till Renbergsvattnet igår, på samma sätt som sist. Gjorde i ordning min lilla vägbeskrivning med enbart text, om vart jag skulle svänga och åt vilket håll

Det gick finemang tills jag kom till denna skylt (obs bild tagen på hemvägen, därav mörkret).

Nå, bron var avstängd och man hänvisades till en lerig, grusväg, byggd för 1½ bil. Fast det stod ju så lovande att vägen skulle vara markerad… my ass, säger jag. Den enda markeringen var där, bakom skylten, att man skulle svänga höger.

För mig är detta jobbigt, för efter tvåhundra meter svänger vägen, men med 3 options. Ingen pil, men jag tar vänstersvängen för den ser ut att falla sig mest naturlig att följa. NU råkar jag dessutom ha en bil framför mig, så jag gör som jag gjorde på Arlanda. Jag tog rygg på folket, synd att folket gick in på toaletten på Arlanda, men här fanns det i alla fall ingen toa.

Vi kör en bra bit och plötsligt svänger bilen av vägen och nerför en backe. Fortfarande ingen pil som markerar att det ska svängas, men… jag tänker att jag litar på bilen, fast jag är beredd på att den kanske svänger in på nån gård. Men det var rätt…wohoo!!

Kommer ut, typ 20 meter från bron på andra sidan… hur det ens gick till

Hemma hos Annelie blev man välkomnad av hennes 3 fina hundar. Jag kan ju dock inte skilja på dom. Tror dock att detta är Mattis, rövarkungen.

Och här ligger Torven och Milou… i så fall..

Vi började med lunch, en hemlagad potatissallad med tjälknöl och kall sås till, samt hembakat tunnbröd. Allt var jättegott och jag fick ett litet tips om vad man kan göra med rödlöken, minsann. Det ska jag testa att göra själv.

Vi pratade, drack kaffe, lite mer kaffe och sedan tog vi ut Frans, ja, dom har ju 2 hundar till. Bosse, var ute med Ulf i älgskogen, och Frans var hemma för han hade ett bokat veterinärbesök, på eftermiddagen. Vi satt mot solen med ryggen mot deras fina bastu och sjön nedanför.

Kollade in kycklingarna..

Frans, som inte har orange svans normalt, men under älgjakten.

Och bushundar..

Tog den där svängen in till Burträsk, och jag fick en liten rundvisning. Burträsk är ändå rätt gemytligt, på nåt sätt. En del jättefina, gamla hus, men tyvärr ganska eftersatta.

Tillbaka till huset, och är fick jag en annan typ av rundvisning, kan synas som om det var under knivhot, hahaa…

Mera kaffe och slutligen häng i soffan, och här försökte vi oss på ett allvarligt snack, om livet för oss allihop. Visst syns det.

Alltså dessa hundar, vill vara med och ge dom fingret så klättrar dom upp i knäet på dig.

Avrundade med några bilder tagna från altanen, dom bor på ett väldigt vackert ställe. Och deras hus. Ja det finns inga ord.

Jag tackade för mig och begav mig hemåt i mörkret. Den här gången missade jag inte avfarten mot Ånäset, som jag missade sist. Men så kom jag återigen till den avstängda bron, här missade jag att svänga tillbaka till den där lervägen, och körde därför ända fram till bron, 20 meter bort, och kan ni tänka, nu tyckte dom att man skulle följa markeringarna fast på andra sidan. Alltså att man skulle svänga av åt höger här med.

Gissa vad jag gjorde. Jo, jag gjorde en vändapåbilen manöver, körde tillbaka dom där metrarna och tog samma väg som jag kommit på, förut. Vägrar låta mig lockas in på nån väg jag aldrig kört på förut. Med min tur hade jag hamnat i nån okänd, namnlös by som inte ens finns med på nån karta. Hur kul är det i kolmörkret.

Kom hem utan problem, var så sugen på att svänga av mot badstranden på Nydala, för jag noterade därinne i skogen åt det hållet, en superfin måne, hade varit kul att se om man fått till en bra bild på den. Men, nä, jag ville men jag iddes inte. Nöjde mig med dagen som varit.

Nu ska jag inmundiga 3 droppar kaffe till, lite vatten, och sedan ska jag vara helt fastande i 7 timmar, ska ju göra den där kuliga gastron idag. Jag som drömde så sött att jag slapp göra den, snacka om besvikelse, då jag vaknade och insåg att det var en dröm.

Ha en fin dag, allihop!

Dagen kom och gick…

Av Maria Lundmark Hällsten, 7 juni 2021 kl 08:18, 2 kommentarer

Igår, när det väl blev bättre luft ute, efter åskan och dom där regndropparna som föll, lite hastigt. Då man kunde göra nåt mer produktivt än att dricka kaffe, och dom där vardagliga sakerna man inte kommer undan. Ja då hade solen gjort att man blev trött och man kände inte alls för att göra nåt, överhuvudtaget.

Nå, riktigt lat, var jag väl inte. Jag började med att duscha Winstone, innan jag ens klev utanför ytterdörren. Visste ju att det skulle bli varmt och då torkar han relativt fort.

Sedan blev 2 hundpromenader, det här var väl en konstig rotvälta? Ser ut som om nån dragit upp ett litet träd och använt till spjutkastning

Lite enkel handling på Ica Nära, som vi har så nära inpå knuten, och lite planering för vad som borde göras, i sommar. Staketet är väl på tapeten, och vore det för mig, så tog vi bara bort det.

Fast då släppte väl 75% av alla hundägare, in deras hundar på vår gräsmatta så dom får göra sina behov där. Vad är liksom skillnaden att tillåta dom pinka på staketet 💩

Häckar i alla ära, men dom ska underhållas och klippas och göras snygga, och plötsligt, då den är som finast, så dör väl en planta mitt i hela alltet.

Nicco och Camilla hade det bara trevligt på sin campingtripp. Och hon, Nicco, kom fram till att hon förmodligen redan är förstörd av sin uppväxt i bussar, så hon kommer att vara såld på buss/Van och campingliv, hädanefter. Det bästa är väl att man inte ens behöver en camping, utan bara en plats att parkera på.

Idag är det vanlig måndag för vår del, vilket betyder arbete. Men dessförinnan ska det väl hinnas med ett och annat här hemma också. Ska börja med en promenad i omgivningarna, innan frukost. Kaffe har jag redan hunnit med, 2 koppar.

Avrundar med en rolig historia och önskar er alla en toppenstart på veckan.

En ung man bestämmer sig för att köpa en riktigt fin bil och hittar en Porsche 911 turbo – en av världens dyraste bilar.

Han vill ju gärna visa upp sin fina bil så han åker ut på stadens gator och glider omkring.

Efter ett tag kommer en gammal man på en moped och tittar storögt på bilen…

Det var en fin kärra, sa den gamle mannen.

Visst är det? Den kostar 700 000 kronor, svarade mannen i bilen.

Ojdå, säger den gamle. En sån skulle man ha.

Mannen bestämmer sig för att visa den gamle vad bilen går för och gasar iväg i full fart…

Efter tio sekunder står fartvisaren på 150 kilometer i timmen.

Plötsligt ser han någonting i backspegeln som närmar sig i hög fart…

Mannen blir väldigt överraskad när han ser att det är den gamle mannen på moppen som håller på att köra ifatt honom…

Mannen saktar in och ser att mopeden försvinner förbi honom i en helvetes fart…

-Hur sjutton kan han köra så snabbt? tänker han för sig själv…

Plötsligt ser han att mopeden kommer tillbaka i lika hög fart !

Den här gången kör mopeden rakt in i Porschen och smällen blir enorm…

Mannen springer ur bilen och ropar till den gamle:

Hur gick det, hur gick det? Finns det någonting jag kan göra för dig?

Visst, svarar den gamle, du kan haka av mina hängslen från din högra backspegel…

Etikett: hundar

Fel ❌ Fel ❌ Fel ❌ men…😜🤣

Vet ni namnet på gamen?

Är han über smart eller dummast i Universum

Tips från coachen, spela dum så länge du kan 👍

P-rulle och kaffe…

Burnisar och bredställ på parketten

Rena hälsan i ett äggskal 🥚

Allt är inte kasst och trasigt

Under knivhot 🔪 ser det ut som, men…

Dagen kom och gick…

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation