Etikett: båt

Dom hade verkligen gått ut!

Av , , 2 kommentarer 8

 

Vilken varm dag det var igår, synd för alla brännbollsspelare att det inte kunde låta bli att regna litegrann. Jag och morsan satt ute på deras gård och drack kaffe, och man tyckte att det var tur att det då blåste annars hade man väl tuppat av.
 
Hon berättade att hon och pappa planerat att äta inlagd sill, i förrgår, hon hade en burk i kylskåpet som hon tyckte hade stått där, länge och väl, och det hade den, den hade gått ut men hon provade att öppna den i alla fall, och fick då se att den möglat, med andra ord åkte den i soporna.
 
Jaja, då grävde hon fram en ansjovisburk som hon hade liggandes men hör och häpna, även den hade gått ut, redan i november 2011. Nå, hon tänkte att ibland stämmer det ju inte utan mycket klarar sig ändå, när det stått på rätt ställe och varit oöppnat.
 
Du, sa hon, jag öppnade burken och det fanns inte en enda ansjovis i burken??? Inte ens tomatsåsen dom brukar ligga i, det var bara vatten. –Jamen du sa ju att dom hade gått ut, sa jag, moahaha…
 
Nämen det var väl en himla tur då, sa jag, att du inte planerat en vecka i ingemansland, och du hade laddat med 7 burkar ansjovis som du skulle leva på, och väl där, hade du upptäckt att fiskarna var borta, det hade varit tragiskt det 🙂
 
Apropå fiskar så kom en granne förbi, för några dagar sedan, hon jobbar extra på Niccos f.d. förskola. Vi satt härute och surrade på och hon berättade då hennes barn var små och dom hade varit iväg på en fisketur.
 
Pojken stod med kastspöet på en liten platå, och när han fick napp, tvär slet han upp draget med den följden att fisken åkte upp i trädet han hade bakom sig. Han ropade åt mamma, men hon kunde inte hjälpa honom, då ropade han efter pappa men han hörde inget. Nå, mamman gav honom sitt spö istället så han kunde fortsätta fiska tills pappan skulle komma tillbaka.
 
Återigen fick han napp och samma visa, han ryckte i spöet då det nappade och även denna fisk hamnade längst upp i trädet. –PAPPA!!! Ropade han och pappan kom då gåendes. Kan du klättra upp och ta ner fiskarna, undrade sonen. Nä aldrig svarade pappan, inte klättrar jag upp där inte, sedan tog han spöet och slet det han hade, och då gick linan av, samma sak med det andra spöet.
 
Med andra ord satt firrarna kvar, längst upp i trädet… då kom det en båt glidandes med ett par i, gubben ställer sig upp, kisar mot trädet, kliar sig i huvudet och säger: Nåt liknande har jag då aldrig sett! Sprattlande fiskar i ett träd. Ja, ropade dom tillbaka, det är laxforell. Hahaa… vilken syn.
 
Önskar er alla en fin lördag!

Börjar dagen med Ipren

Av , , 4 kommentarer 6

 

Det blev en trevlig kväll igår (hade väl inte trott annat heller), god mat och trevligt sällskap, en hel del dricka och…hm, det kan väl aldrig vara därför jag fick starta dagen med en Ipren???
Det pratades om fiskerullar, rökgranater, poliser, husvagnstrappsteg och ormbunkar, jo minsann…ni skulle bara veta 🙂
Min pappa fick en ambassadörsrulle till ett fiskespö, då han fyllde 50 år. Tydligen en dyr sak som till och med innehåller guld. Och den skulle givetvis testas, även min lillebror fick prova på, men det gick inte riktigt som planerat, han råkade hiva iväg hela spöet rätt ut i vattnet, dessutom satt dom ute i en båt så det blev lite djup.
Dom provade att dyka efter den men lyckades inte lokalisera spöet. Då tog pappa ett fiskenät som dom satte tyngder på och drog efter sjöbotten och se, det funkade. Han fick igen spö och rulle, och rullen ligger numer i den medföljande asken.
Vi fick också höra att barn, förr i tiden, som hade föräldrar som hade egna företag, och inte nödvändigtvis mycket pengar, inte fick äta på skolan, dom fick cykla hem och äta. Inte fick dom heller åka på kollo, hur gärna dom än ville.
Åkes storebror, hade en dröm om att få åka på kollo. Han fixade ansöknings papper, fyllde i och skrev under med förfalskad namnteckning och skickade iväg brevet. När sedan svaret kom råkade svärmora få tag i det brevet och då fick han höra ord och inga visor. Han var förmodligen inte ens berättigad till att få åka.
På väg hem noterade Åke det där mystiska ljusskenet dom skrev om igår, jag såg ingenting jag, annat än några ljusa moln. Förmodligen var det som folk har kommenterat, någon restaurang eller festplats som hade ljusspel igång.
Idag händer det nog inte så mycket…tror jag, vi får se. Ha en fin söndag!
 

Ett ofrivilligt dopp

Av , , Bli först att kommentera 6

Som barn hann man vara lite överallt, en stuggranne frågade mig för några år sedan vart han skulle gräva efter mask. Han sa, du som har varit precis överallt borde ju ha koll på det. Visserligen låg det en del sanning i det, men vart maskarna fanns, visste jag faktiskt inte, däremot hade jag kunnat tala om för honom vart grodynglen höll hus.

Vi var för det mesta, ett gäng på 5-6 stycken som cyklade från ena änden av udden, till den andra, och kollade in vad grannarna höll på med, vare sig dom var där eller inte. En av stugägarna var en morbror till min mamma, han hade en son som var något år yngre än jag, och det var inte utan att vi var lite avundsjuka på sakerna han fick. En flotta som hans pappa hade byggt ihop som hette Hajen, och en trädkoja som var tre meter upp i ett träd.
 
Nog passade vi på att vara där då inte dom var på plats, fast kojan var låst och flotten uppdragen. Men vi kunde alltid gunga lite i deras hängmatta. Vid ett av dessa tillfällen så blev vi väl för många i hängmattan och snöret gick av. Nästa gång dom kom till stugan så skrattade pappan och sa, jag tror att Maria och gänget har varit här (hur han nu kunde gissa så rätt). Men han sa också att han tyckte det var kul att vi ändå ville vara där, även fast dom själva inte var där.
 
En annan gång så hade sonen fått en sån där liten, uppblåsbar båt där det bara rymdes en person åt gången. Vi skulle allihopa få prova på att paddla ut en bit i båten och i väntan på vår tur så fick vi varsin tablettask. Tablett askarna på den tiden var värdefulla och inget man bara fick, för att…nå, så blev det min tur att paddla ut, pappan stod på bryggan och filmade. Jag kom ut en bit sedan blev det obalans i båten och *plask* så gjorde den ett halvt varv och hamnade med botten uppåt, pappan blev väl först förskräckt men såg sedan en hand ovanför vattenytan…hållandes en tablettask. När jag kom upp så ropade jag –Jaaaa, jag klarade asken!
 
Rädd för vatten var jag inte men det hade nog varit en mindre katastrof om jag hade tappat godiset i sjön.
 
Idag ska jag och Kerstin ta upp våra promenader igen, inte för att min fot är bättre, men nu står jag inte ut längre. Jag ska däremot inte gå två timmar per dag, utan vi börjar lite försiktigt med en kortare sväng på cirka 40 minuter sen kan man utöka när det börjar på vända och bli bättre. Hoppas ni får en fin och produktiv dag (fråga mig inte vad jag menar med produktiv, jag tänker då inte göra så mycket kroppsarbete i alla fall), Maria ”har varit rolig nu” Hällsten

Nån skämta med oss Aprillo

Av , , 2 kommentarer 4

Har nu gått med Nicco, så här ser det ut på vändplanen i slutet av Näckrosvägen:

Och jag lovar, djupet på det här vattnet är inte bara nån decimeter, jag betvivlar att man ens går torrskodd med gummistövlar som bara når halvvägs upp till knäna, nä, grodmansdräkt eller nåt, är vad som rekommenderas.

Sen har vi gång och cykeltunneln under Vännäsvägen, den ser ut så här, just nu:

Inte så mycket vatten för tillfället men ni kan ju gissa hur det brukar se ut efter några timmar i plusgrader. Då får man försöka hålla sig så långt upp på kanten som bara möjligt. Vad som är ett riktigt skämt är deras placering av brunnar. Det finns fyra stycken men ingen i mitten, där allt vatten samlas, dom ligger längst upp till höger och vänster, utanför tunneln. Jag fattar inte hur dom kan vara till någon nytta???

Och ännu ett skämt är väl vattenansamlingen på Näckrosvägen, så där ser det ut och har sett ut i minst 17 år, varje vår, är det inte dags att man åtgärder detta nu eller ska man bara strunta i det? Ni kan ju också tänka er hur det ser ut på kvällarna då det blir minusgrader, värsta puckelpist banan runt vändplanen.

Jo, jag vet, dessa två ställen är inte dom enda i Umeå som ser ut så här. Men jag vet inte om det är någon större tröst :-), att vi alla sitter i samma båt, menar jag, för båt hade ju kanske varit önskvärt, såna här dagar.

Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten