Jag har kommit fram till ett beslut, och det känns ok faktiskt. Med tanke på hur det ser ut här och med allt som är ogjort och med en stundande dragracing säsong i antågande, så sa jag till Åke att jag tar ledigt denna säsong, från tävlandet.
Vi kan ju då få koncentrera oss på Niccos tävlande, att få bort bussen från gräsmattan, är prio ett, inget går ju annars. Niccos juniorare står ju därbak, och den kommer man inte åt eftersom bussen är inbackad.
Den ska sättas ihop, och fås igång. Buicken ska hämtas och justeras eller gås igenom, förhoppningsvis lackas. Staketet på gården kanske vi kunde få på plats. Såg faktiskt rätt så lustigt ut i förrgår, då jag kom från träningen och jag ser en man som genar rätt över tomten.
Sen noterade jag att det var brevbäraren, han hade bilen, och hade väl glömt ett brev så istället för att köra runt tog han den kortaste vägen med sina apostlahästar, och gick över tomten.
Jag sa ju ifjol, att jag egentligen skulle kunna vara utan staket, men inser ju nu att det ändå blir en begränsning, för utan staket, har man väl snart flera stycken som genar tvärs över gården. Vi människor är nog funtade och inställda på att ta kortaste vägen.
Vi har dessutom lilla Winstone, som inte är förtjust i ljudet från traktorer, undrar just vad han kommer att säga på en dragracing tävling, för där är ett traktorljud, blahablaha. Och skulle nu även jag, tävla, så skulle vi måsta fixa en släp till Camaron, kula till bussen, och en genomgång på bilen, som vill spöka, lite så där som allting annat kan spöka, hemma hos oss.
Så därför, ta jag en time out, men räkna absolut inte bort mig helt… jag finns här och en tävlingsmänniska är jag, så om grejerna är klar nästa säsong så kommer jag att stå där, i burnout gropen, redo att ge järnet, första och bästa tävling nästa år.
.jpg)
.jpg)
Nu får ni hålla tummarna för vår Niccolina istället och vi hoppas på en bra säsong för henne, där hon verkligen får känna på hur det känns då sakerna går hennes väg. Önskar er alla en fin fredag!
Senaste kommentarerna