Pappa hade en kasch med tidningar och urklipp som han samlat på sig under åren. Mamma ville nu bli av med dessa, då hon själv inte är så intresserad av detta, och många klipp visste hon inte ens varför han sparat.
Så jag fick ta över dessa för uppdraget att gå igenom dom, och slänga det som inte säger mig nåt. Andra klipp tänker jag att jag lägger in i min mormors klipp och klisterpärm, där hon hade sparade klipp. Så finns dom kvar, till mina syskon eller barn och barnbarn, om dom någon gång vill kika på dom.
Hittade morfar, som inte bara snidade fina trä saker, virkade fiskegarn och gjorde mjärdar, nä, han stickade sockor också:
Morbror Börje, fast dom har skrivit att han heter Bernt, som gick bort 1997, alldeles för tidigt:
Och storebror som knåpade ihop en cd skiva med musik, hemma i deras hus i Vindeln. Den spelades även på radio och kunde nog ha kommit långt om den blivit mer promotad:
Pappa, finns med där, längst till höger:
Jag har inte hunnit bläddra igenom allt än, men det är i alla fall på börjat. Lite kul, är det allt, och vem vet vem jag kommer att hitta där, eller vad.
Nu är det halkigt ute, och Åke berättade om en dröm han haft, handlade inte om halka men om Östra station och dess närområde. Då kom jag osökt ihåg en vinter, kan ha varit 1986. Och ishalkan slog till. Vi var på väg ner på stan, kanske för den sedvanliga kaffe frukosten uppe på Tempo, som intogs på lördagarna, och valde att köra nerför lasarettsbacken.
Jo, och där var det halkigt…med rödlysen längst ner och det blev rött, spännande. Volvon fortsatte att glida så vi skulle precis öppna dörren för att prova hjälpa till att bromsa med fötterna, då det äntligen blev stopp, nån centimeter innan den tagit bilen framför.
Men vad vore livet utan överraskningar och pulshöjande händelser…ingenting eller rätt så fjuttigt, eller hur? 😀
Hoppas på en bra söndag, och andra advent, för er alla!
Senaste kommentarerna