Etikett: NUS

Klev in i en annan dimension…kändes det som 😮😨

Av , , 2 kommentarer 13

Var uppe och gick vid Hjältarnas hus i förrgår. Trodde att jag klev in i en annan dimension då jag rundade hörnet och tittade upp mot ankdammen. Där står detta hus, och kolla på högra sidan av huset, kontra den vänstra.


Den högra sidan var som i en dimma. Lite läskigt, eftersom jag inte fattade hur den delen, var så markant, suddig. Kom närmare och då plingade det till däruppe. Skrattade lite lättat, så där. Dom har hängt ett typ av nät, över den delen. Fråga mig inte varför, men må ju ha något med nån renovering eller skyddande av fasaden, att göra.


Skrattade lite mer nu på morgonen, då den här uträkningen av mankhöjden på en mås, dök upp som Facebook minne.


Undrade tvärt om vi hade lite att göra eftersom det var Corona epidemi eller om vi gjorde det för att vi ALLTID, har konstigheter för oss 🤔

Theresé är framme vid resans slutmål, Chengdu.


Hon skickade en bild på hennes hotellrum…


Kolla in den udda detaljen…


Hahaa…oh my lord, badrum med glasvägg. Fast nu skrev hon så här och jag citerar:

”Det finns persienner som man kan dra ner. Dubbla duschar dessutom, i duschutrymmet, ett eget litet rum för toan och det finns en garderob.” slutcitat

Hon skickade även bild på maten dom åt, en kokande, kryddig tofugryta och räkbollar. Såg ju faktiskt gott ut.


Och nu har dom hunnit vara och hälsat på hos pandorna. Vilken fin bild hon fick till 😍


Nu laddar jag för en hel dag med Annelie. Hon är inte här…än, men så småningom. Så jag har lite småfix att göra innan hon kommer. Den här skylten var ju för bra för att lämna därhän. Med den önskar jag er alla, en fin onsdag!

 

Gustafskorv går inte av för hackor, stackars Gustaf 😟😂

Av , , 4 kommentarer 15

Diskussionerna var hetsiga, i en matgrupp på fejjan, igår. Där hade någon lagt en en bild på Gustafskorv. Tydligen gjord på hästkött men en av dom i gruppen, påstod att hon köpt korven i..hundra år, och den hade aldrig innehållit hästkött. Ja ni fattar hur kommentarer kan förändras på en liten stund.

Från…Åh så god korv, till. -Den äter vi alltid!! Till: -NÄÄÄHÄDU, då måste du ha ätit korv från ett annat märke. Det är hästkött, PUNKT.


Mina fingrar kliade våldsamt. Jag ville så gärna, bara skriva: -Men det är ingen här som undrar hur det är för Gustaf, och hans korv?? Eller vill man ens veta, vem Gustaf är?


Nu har jag varit lite rolig och borde egentligen bli beordrad i säng. Fast jag klev upp för 2 timmar sedan, precis som igår. Och tänker inte alls gå i säng utan få dagen på rull.

Vargtimmen igår, var absolut vid 3 tiden. För att sluta se, fantasi bananflugor i ögonvrån, så slog jag över teven på den Stora älgvandringen. Jag tittar upp och får plötsligt syn på ett djur. Absolut första sekvensen, så tyckte jag det såg ut som en björn. Jag hinner dock inte fånga mer än 4 sekunder.

Får vänta till filmen återvänder till rätt kamera och där ser jag definitivt att björn, går fetbort. Den har ju svans, så jag gissade på järv. Men jag är inte helt haj på alla mårddjur och hur dom ser ut.

Tredje svängen så hade järven försvunnit och en ensam fågel satt där, sen kom järven tillbaka för att slutligen försvinna och kvar är ett större gäng med fåglar. Inte ett bra option att filma teven, men jag hade inga andra options.

Ja, det var min andra natt på NUS. Och nu känner jag mig nöjd med gott utfört arbete. Nej, nattarbete är inget för mig. Jag sover lite timmar som det är. Jag kan inte vända på dygn, inte heller ha sovande natt då man oftast ska upp några gånger under natten. Men jag har ju testat och därför vet jag också hur det är. Morgonbild tagen 04.45…

Uppstekt palt till frukost, kändes bakvänt och jag är glad att mina rutiner är tillbaka imorgon. Idag är det träning med Nicco. Ska kanske gå ut på gården en sväng och klippa lite i blåbärsbuskarna. Åke har påbörjat krattat sten från gräsmattan och plockat bort plank från staketet, som ramlat ner. Ser genast där, mycket bättre ut. Håller regn och snö sig borta, kanske man tar en sväng med Camaron. Why not!!

Ha en fin Valborgsmässoafton, mina vänner!

Inga vänliga själar var ute i morse…inga ovänliga heller

Av , , 2 kommentarer 17

God morgon, allesammans! Jo, jag kom hem 07.40 i morse, kröp in under täcket och slocknade, på dajrekten. Blev jätteglad då jag vaknade och såg att klockan var 12.30, wow, jag som var lite osäker på om jag ens skulle sova 3 timmar.


Hade kommit hem lite tidigare om jag inte glömde taggen till garaget…i bilen Hur smart var jag där, på en skala… Tur att Illustrerad Vetenskap inte listat Sveriges dummaste personer på Västerslätt. Där hade jag ju kunnat vara med då.


Jag fick inget svar på sms från min kollega som jag ju vet, har en tagg. Och som dessutom befann sig i närheten. Så jag trodde i min enfald, att det kanske skulle komma nån vänlig själ som kunde släppa in mig. Inga vänliga själar var ute den tiden på lördagsmorgonen, förutom en, men hennes tagg funkade inte. Även om hon var snäll och provade. Hon bodde nämligen på andra sidan gatan.

Nåja, jag tog mod till mig och ringde och väckte kollegan, så jag fick tag i en tagg. Och tänker aldrig mer glömma att kolla fickan innan jag stänger dörren…ish. Så kan det gå om man är ute för tidigt på morgonen och lite smådum i huvve… men om man är smådum och glömsk, kan det faktiskt bero på nåt helt annat än intellektet.

Detta får nu bli ett handskrivet inlägg, om min natt på NUS. Inte speciellt intressant för er, kanske. Mer som en nattbok (inte dagbok då), på hur jag upplevde det.

På nån timme till började det lätta.


Och med den upplevelsen har jag nu gett mitt ok, till att ta, även denna natt. Nu blir det 2 timmar mindre och det känns mer överkomligt. Som jag skrev i blocket. Kan jag ge någon dessa timmar av mitt liv, och det för den personen känns som en jättefin present, jamen då gör jag det. Det är det värt, alla gånger om.

Nu är det lunch…fast egentligen frukost för mig då. Lite konstigt blir det allt. Dagen ter sig nalta annorlunda. Ha en toppen lördag, allihop! Och här får ni en vacker bild, tagen av Annelie Wallmark i Renbergsvattnet igår. På hennes underbara lapphundar, Milou, Mattis och Torven.

Före och efter 📷😶

Av , , 2 kommentarer 12

Kan väl inte ha undgått någon att dom bygger nere på Östra Station. Ska bli en liten Konsumbutik, kontor och nåt gym, där på parkeringen. Så här ser framtidsbilden ut. Jösses vad byggnader. Klicka på bilden för mer info.


Bygget lockar nyfikna åskådare…tydligen. Den där mannen stod på det där sättet, utan att röra en fena, i tio minuter. Gissa om jag vid första anblicken, trodde att han stod och pinkade. No hands 👐


Synd att man är dålig på att dokumentera, ett före och ett efter. Man glömmer ju bort, så himla fort, hur det såg ut förut. Och det skapar en väldans massa diskussioner. Jomen visst var det ett hus där Näää, det var en stor sten, huset du pratar om stod borta vid rondellen och det var inte gult, det var vitt.

Som huset dom rev uppe vid NUS. Jag fotade då det var rivet…tooo late Maria.


Och idag.


Ska ha nån bild då dom höll på också, men vart är den där before bilden…mm. Finns väl säkerligen andra som fotat, men ändå. Varför tänkte inte jag på det 🤔

Då jag åkte från jobbet igår, var det jättecoola färgskiftningar på himlen. Påminde om Emmas tavlor, på riktigt. Mörk blå, mot ljust och sedan svart.

Jag svängde in mot stan, för att se om det såg likadant ut, vid stadskyrkan. Hade varit fränt, tänker jag, om man fått en bild där, på kyrktoppen och himlen ovanför. Men nopp, där var det bara svart.

Så jag fortsatte ut till cykelbron, men tyvärr, inte alls vad jag såg från början. Fast nån bild tog jag i alla fall.


Winstone förändras inte så mycket, idag ångrar jag mest att man inte fotade mer då han var lill liten. Nåja, han fastnar då på bilden i alla fall.


Även n´Åke, här med klotis, som han nu satt ihop. I love it 😍


Önskar er alla en fin torsdag!

Jag, en spritlangare 🥶

Av , , 4 kommentarer 16

Igår var det någon som frågade på Umeå Tipsgrupp, ifall det var fler än hon som saknade vanliga gula bananer. Precis det jag efterfrågade, igår i mitt inlägg.

Här kommer svaret på varför jag bara sett berg av gröna, hårda, oätliga sådana.

Många ICA-butiker har främst gröna nu. Detta har med en lagstiftning som trädde i kraft förra veckan, och som har med uppvärmning att göra. Detta har i sin tur fördröjt mognadsprocessen hos deras bananer. Produktionen beräknas vara stabiliserad någon gång i nästa vecka.

Dessutom, har flera Ica butiker skickat tillbaka bananerna, eftersom dom tycks ta evigheter att mogna, om dom ens gör det. Ja, jag handlar ju på Ica till 90 procent, så då var det kanske inte konstigt att jag bara sett grönt. Och Åke får då vackert vänta på sina bananer till filet, om jag inte råkar hitta några, bara så där.

Annelie kom hit igår, lagom till lunch och sedan skulle vi då iväg. Tänk, jag, som gått vilse inne på Clas Ohlsson och XXL, fick äran att börja min guidning service inne på NUS. Sedan Ikea och jag hittade igen genvägen, jösses vilket flyt jag hade. Det var mer jobb att hålla reda på Annelie som gick åt fel håll överallt 😅🙃

Sen en sväng in till Bo-Lage, där jag hade en rolig flaska att hämta ut. Johodå…

Den här, den här, vet jag inte ens om man ska öppna 🤭 Bra va…Annika Gammboss 😁

Innan vi ska in kommer Nicco springandes och hejade. Jag frågade vad hon gjorde där och hon skulle passa på att gå in där. Till saken hör, att Annelie aldrig träffat Nicco in real life. Så när vi sedan satt i bilen så frågade hon mig hur gammal Nicco är. Mja, hon fyller 24 om 2 veckor…ish.

Jösses, sa Annelie, 24 år. Hon hade trott att hon var 18 och nu kom hon och skulle ta tillfället i akt och be morsan, moi, att köpa ut åt henne. Hahaa…


Hem och käka middag, surr och kaffe och tjopptjopp så var klockan dags för henne att dra hem till Renbergs igen. Intensiv dag, men alltid roligt att träffa henne. Och gissa att hon hade med sig godsaker. 1 kilo hjortron, så jag passade på att koka sylt då hon åkte.

Älgfärs, från frispringande älgar från, gissningsvis skogarna runt Renbergsvattnet. Och ett gäng av dom supergoda hamburgare som säljs på Lill Einars.


Vilken lycka, och tack så mycket, för allt, Annelie 😍

Innan vi ens hann ut genom dörren igår, så tvärkollade Åke vad han fått för besked om återbäringen. Det var chockerande news. Han skulle betala igen 22 000 kr
What the…

Sent på kvällen, hade han fått ett nytt mejl, det var ett fel i utskicket. Det han var skyldig blev bara till en femhundring…PUH Snacka om glädje efter det beskedet. Skumkänsla, på nåt sätt. Då det plötsligt kändes som om han vunnit pengar, fast kan man vinna nåt man redan har, fast man riskerat att förlora??

Vi tjänade dock liiite pengar i alla fall. Jag och Annelie avrundade med ett besök på Granngården och jag föll för deras nya eldstad. Jag berättade för Åke, att hade jag inte vetat vad han skulle ut med, så hade risken eller chansen att den här hade fått följa med hem,varit överhängande.


Inte för att vi hade behövt en här hemma, men den hade varit fin att ha i stugan. När jag nu googlade för att få en bild på den, så finns den faktiskt på Clas Ohlsson, och för 200 kronor mindre så… hm. Klicka på bild för info.

Nu mina vänner vankas det frukost och vid halv tolv snåret är det pay back time för mig på Ullas kondis. Elisabeth ska få ut som vinst om snödjupet. Winstone har redan fått sin första prommis för dagen.

Ha en fin fredag, allihop!

Är det nu man ska bli glad, eller…rädd 😊🙄

Av , , Bli först att kommentera 14

På TikTok visas nu med jämna mellanrum, små korta snuttar om livet vid och efter 50 år. Kvinnor som sitter på sängen för att ta på sockorna… fast inte jag, jag står och balanserar på ett ben, hur konstigt just det, må låta 😏


Dom står och kliar sig i huvudet för dom kommer inte ihåg vad dom skulle göra. Jodå, det stämmer väl, till viss del. Skillnaden här är att jag gör 10 andra saker istället för att fundera, och glömmer bort huvudmålet.


Dom sitter med glasögonen som ett diadem mitt uppe på skallen. Sen får dom ta ner dom när det är dags för att läsa. Jag har mina på mig men måste ta av dom, för att se att läsa.


Och sedan svettas dom tydligen, om vart annat. Och jag som sitter här och fryser in i benmärgen.


Den enda gemensamma nämnaren, då man blir äldre… kanske inte för alla men för väldigt många. Är väl att man är tröttare, överlag. Jag är dock kroniskt trött, men tydligen finns det saker på marknaden, för just det. Kolla vad jag hade i mejlen i morse 🤣


Är det nu jag ska bli glad, för det måste innebära att jag mentalt och fysiskt, INTE är 50 år än, fast jag passerat 54. Eller är det nu jag ska bli rädd, för som med så mycket annat, är jag och gör jag, saker tvärsom, och jag är på väg till nåt typ av babystadium. Eller värsta scenariot, jag har passerat alla stadier och nu är det bara slutet kvar, haha…Skulle inte tro det, men…


Gick och lämnade bort påsen med tyger igår och frågade mer specifikt, vad som skulle göras med det. Det är alltså en hel klass på konsthögskolan, som ska göra den där textila bonaden, jag skrev om igår. Den utställningen ska sedan vi, alla som vill, kunna gå och se på galleri ALVA inne på NUS. Galleriet ligger mellan Apoteket och centralhallen, och utställningen skulle vara nån gång i februari.

Det var inga sköna promenader igår, i -17 grader och blåst. Fåglarna satt tämligen orörliga på stolparna och såg ut att invänta varmare briser.


Idag är det då varmare och som jag förstått det, ska det bli upp emot nollstrecket i början av veckan. Mja, det är en fin gräns där om vad som ska vara bäst. Man vill inte att det ska bli klibbsnö heller. Då är det bättre med några minus, i nån månad till.

Nå, vädret rår ingen över, så vi får se vad det blir, eländigt eller ej, väder blir det oavsett. Önskar er alla en toppen söndag!

Ja! Eller hm… Vet du? Kanske…

Av , , Bli först att kommentera 12

Apropå det jag skrivit om tidigare. Felanmälan som inte går iväg, misstags som görs, då man tar för givet att nån annan driver ärendet vidare. Och hur mycket som hade gått lite smidigare, om man fått bekräftelse, hela vägen, på vem som gör vad.

Så sa jag till Åke, en kväll då vi satt och pratade om just detta. Att det kan jämföras med sjukvården. Jag absolut hatar, då dom säger och jag citerar det allra vanligaste: ”-Vi hör av oss om det skulle vara nåt, eller -vi hör av oss om provsvaren visar nåt.”

Mjahaa…precis som om post aldrig kommer bort, eller att det där berömda brevet, plötsligt försvunnit i kulvertarna på NUS, bortblåst med en lätt bris som drog in. Eller, det kanske inte ens skrevs ut för nåt annat kom i vägen.

Hur ska man veta, om man inte får svar, oavsett? Ehh, då är man ju lika oviss som här…typ 😀

Och härom dagen, då jag letade efter annan information, så hittade jag detta. Nåt jag skrev 14 november, 2012, 22 dagar efter min pappas död, och jag citerar även här:

”Jo, dom ringde upp från kirurgen igår, nu var det en annan som satt i receptionen eller vad det nu kan heta. Jag förklarade återigen och för fjärde gången, vad jag var ute efter, och hon kollade vad som skrivits upp, och hon sa… typ, följande:

”Aha, här står det att Malin, kontaktat Frans, men det var inte bra, för Frans är i Afghanistan, så Sören tar över och skickar vidare till Gösta, Gösta undrar vad det är för intyg, ett med ett datum eller ett sjukintyg, Fredrik säger att dom ska kolla om dottern… Gösta skriver att det ska kollas så det inte blir dubbelt till dottern…och sen har det inte hänt nåt mer.”

Nu säger hon i receptionen att hon ska kontakta Malin, som hon vet, har haft hand om pappa, vi ligger på, säger hon, och jag kan ju inte annat än hoppas på det då. Men tillåter mig själv att tvivla på att detta var sista gången jag behövde ringa upp kirurgen.

Alltså hur ska någon kunna veta vad den andra gör, om dom bara skickar vidare och inte fullföljer vad som påbörjats? Kanske detta är en av anledningarna till varför, patienter försvinner mellan stolarna, dom slussas också vidare från ena stället till nästa, och ingen vet till slut, vart dom ligger… knappt dom själva.” slutcitat

Nåja, nu är det i alla fall lördag, och jag måste dela med mig av ett roligt klipp. Kan dock tänkas att jag gjort det förut, men den här är så rolig så den kan ses, fler gånger. 😀

Och nu mina vänner, får ni ha en fin lördag! Dags för frukost och saker som ska hinnas göras innan jobbet kallar.

Dödsångest, är okul!

Igår var jag tjugo minuter innan utsatt tid, på NUS och skulle anmäla min ankomst. Det var knökfullt med folk där. Fick 141 på kölappen och dom var på 120. Med tio minuter tillgodo frågade jag i informationsdisken, om jag kunde efteranmäla mig.

Hon undrade varför, och då jag sa att det är fullt av köande och min tid är ju snart, då såg hon tvivlande ut. Hon öppnade dörren för att kolla in till receptionen, så drog hon bak hakan och sa, att det var det värsta, har inte varit så där mycket folk förut. Så med fem minuter kvar, lämnade jag receptionen och åkte upp.

Inför min magoperation. som jag gjorde för snart 5 år sedan, så utfördes en gastroskopi i Lycksele. Dom ville kolla hur min första operation, såg ut och om dom kunde plocka bort det som lång kvar där.

Det var det absolut värsta, ever, som jag varit med om. Dom höll på i evigheter, för mig kändes det som 30 minuter, men jag gissar på 15. Och där hittades då en cellförändring i slemhinnan i magsäcken.

På grund av denna förändring, så får jag då lov att kolla upp den med jämna mellanrum. Ifjol lovade läkaren att om inget syntes då, så skulle jag gå fri, men det fanns en förändring så därför gjordes en ny gastro, igår.

Innan den så sa läkaren att, om det ser likadant ut, så får jag fortsätta kollas upp, om den förändrats igen, så överväger man behandling. Där man bränner bort förändringarna. En relativt ny metod, där man inte vet, hur länge den håller. Så återigen, gastroskopin, kommer jag inte undan.

Men, så hör jag hur han säger, under pågående undersökning, att förändringen har blivit mindre, jag jublade inombords, och då han var klar sa han att han knipsat bort ett prov, och vet du vad, Maria, då jag gjorde det så knipsade jag bort hela förändringen :O

Det innebär ju inte att jag slipper undersökningen, men det vore ju underbart om man inte behövde göra den varje år 😀

Pratade med sköterska och tackade henne för att hon stått bredvid och talat om då man skulle andas. Låter knäppt men man vill hålla andan, för då tror man att man inte finns. Som barn som gömmer sina ögon, för då syns dom inte 🙂

Det är ju jättesvårt med såna här saker. Ta tandläkaren, och säg att du ska laga ett hål. Du känner att det gör ont, men tandläkaren säger med jämna mellanrum, att det är snart klart, bara en liten grej till, det här går bra…etc.

Kontra nån som inte säger ett pip. Du har inget att relatera till, du vet inte om det ska göra ont i 5 minuter eller tio, hur länge ska du härda innan du ger upp. Då blir det extra jobbigt, spelar ingen roll att det inte är nåt som dödar.

Nå denna undersökning tog kanske 5 minuter, så det är stor skillnad mot min första, fasansfulla gastro, som verkligen satte sina spår. Och där sa aldrig den läkaren vad hon höll på med eller hur länge jag skulle ligga där och ha dödsångest. Usch!

Passerade Ullas på Östra, på väg hem, och köpte en frukostfralla, och kaffe hade jag i bilen:

Vilken euforisk lycka att det var över, och att väntan på att få avnjuta kaffet, var slut. Mja, och den här bilden hade Al Pitcher lagt ut på sin FB sida igår, så den knyckte jag lätt, för det stämmer ju 😀


Bankade ihop en hylla igår, en sån där hyllsektion som man ska ha i garderoben. Har satt ihop en tidigare, som Åke har i sin garderob, väldigt enkel att slå ihop, men gör inte fel, för det går inte att få ogjort. Mm, så blev jag lite osäker på vad som var upp och ner.

Finns ju en liten bild på kartongen och enligt den så var pinnarna lite längre på nedsidan. Jag gör klart för att börja hamra, men så tänker jag, nä, jag går upp och kollar den jag satte ihop till Åke. Och vad tror ni?

Ja, enligt bilden så har jag nog satt ihop den, Åkes alltså, upp och ner. Är jag förvånad…näpp. Går ner och ska sätta den tvärsom, men så ångrar jag mig, och tänker att jag gör likadant, det funkade ju ändå, så varför ha 2 olika hyllor istället för två som ser likadan ut? Ingen som inte vet, kommer inte att märka att dom är fel, hahaa…

Hoppas på en fin dag, för er alla!

Tips, ta INTE ut nåt i förskott!

Av , , Bli först att kommentera 13

Åke ringde upp mig igår, då jag var ute på morgonpromenaden och tipsade om att jag skulle köpa VK, du är i VK idag, sa han. Och jag fattade ingenting, vadå, jag i tidningen, mycket konstigt, så hann jag tänka att då måste det ju vara en bild dom tagit med massa folk och jag råkar stå där.

Ja, sa han, du hade skickat in nån bild, jajaa…det hade jag ju, på nätet, där kan man skicka in sommarbilder, och det hade jag ju gjort 😀 Kul att dom tog med den i papperstidningen!

67816942_10157339111526585_847194535497826304_nÅkte upp på NUS och lämnade in EKG mätaren så nu är det bara att invänta svar. Jag fick fylla upp några rader, så nog har jag känningar från hjärtat, men inget jag har ont av, eller upplever som jobbigt. Tror inte att det kommer att behövas mer undersökningar, faktiskt.

Nåt jag däremot inte kommer att slippa, TACK TELEVERKET!!! Är gastroskopin som jag trodde att jag inte skulle behöva göra fler gånger då jag var in i juni. Läkaren lät ju hoppfull och positiv, innan, men så fick jag brev därifrån en månad senare, och jag har lågradiga förändringar, på hinnorna i magen, vilket innebär att man gör inget åt dom, men man håller koll.

Har man högradiga förändringar är risken stor att det kan utvecklas till cancer så det åtgärdas, om dom hittar nåt sånt. Nå, så jag får väl vara glad att det inte är nåt allvarligare och sen får jag (låtsas) vara glad att tekniken ändå finns, att man kan göra såna här undersökningar…hur otrevliga dom än må vara. Mer otrevligt är det ju om man upptäcker nåt som inte kan fixas.

Vissa liknelser kan dras med detta klipp från Youtube, där folk tar ut segern i förskott, och får ångra sig bittert, hahaa…

Sen tror jag ändå att positivitet kan man gå långt på, lika så, att man aldrig ska måla FAN på väggen, eller ta ut sorg innan man vet. Då lider man längre och man kan dessutom ha mått dåligt, helt i onödan, och det är ju ofantligt dumt, eller hur 😀

Ska träffa Helena på Avion i eftermiddag, blir en kaffe med pratstund, i guess, och innan dess, kanske till och med nu då jag är klar med detta inlägg, så ska jag göra middag till Åke, och städa undan lite lätt. Önskar er alla en trevlig tisdag!
67763086_10157338868131585_5901055339788238848_n

Radbandshissar och Willy Wonka hiss!

Av , , Bli först att kommentera 10

Sally är inte svårövertalad att få med på Winstone promenader, jag behöver inte ens fråga, hon ligger steget före mig:

66881560_10157278193511585_1261633453355433984_n 67293124_10157278193096585_5205748800840269824_nFull fart, och lite hopp och spex!

66796072_10157278941581585_6485080684846120960_o 67058544_10157278207011585_2904369533957439488_n 67186049_10157278941051585_8169928395799396352_nTheresé drog till Avion så jag och Sally åkte på hiss utflykt till NUS och Östra station. Intentionen var att hon skulle få testa paternoster hissarna men döm om min förvåning då dom inte fanns kvar :0

Vet nu inte om dom renoveras eller rent ut sagt plockats bort. Har läst att dom är jättebra, och snabb om man bara ska upp nån trapp eller två, men, då det är dags att renovera, är det både kostsamt och svårt.

Citerar en artikel från uochd.se: ”Att serva en paternosterhiss från femtiotalet är inte det lättaste. Åke Forsberg berömmer Hissgruppens Lars Amgren och konsulten Mats Öberg, som ägnade drygt ett halvår på att göra hissen brukbar. Det är inte bara att ta loss ett hjul på 400 kg, man måste också ta loss korgarna. Man var tvungen att bygga upp en stålkonstruktion för att komma åt det stora drivkugghjulet.” slutcitat

Tydligen fanns det i alla fall en sådan hiss i HSB huset i Stockholm, 2017, vet dock inte om den finns kvar idag, Sally kanske måste göra en utflykt åt det hållet, om hon vill teståka 😀

Nå, vi åkte i alla fall Willy Wonka hissen på Östra Station:

67239482_10157278189256585_5867583044742807552_n 66833179_10157278190111585_7497745088894730240_n

Och vi tog en liten fika på Ullas, innan vi gick ut och fotade utsikten:

66801597_10157278188651585_6219274723788849152_n 67374959_10157278188966585_6278934941971513344_nSen var det då dags för bangolfen, där på kvällskvisten. Det var ju faktiskt rätt så kul, undrar just om man skulle kunna få med sig några gammgrannar på en liten runda, nån kväll…Jan A, Jan B, Kerstin, Ingegerd…ja ni därborta, och undrar om det blir extremt kul, om man tar en cider/öl, innan? 😀

Man fick i alla fall INTE, spela med hög klubba, så jag höll en låg profil, fick in 3 stycken hole in one, men även 3 stycken 7 slagare, och detta på en 18 håls bana, så jag hamnade på en tredje plats, efter Theresé och Nicco. Georgo och Sally hamnade därefter.

66836733_10157278188176585_3446278197782511616_nJaja, tycker jag klarade mig bra med tanke på att jag aldrig spelat förut, finns dock ett kort på mig, som Åke tagit 1984, och på den bilden håller jag i en klubba. Så antingen var det vara rekvisita eller så spelade vi ett spel, uppe i Lövånger.

Även om nu både Theresé och Nicco, vill påstå att jag inte har boll koll, så vet jag att jag har det, nånstans, spelade inte bara basket, utan även pingis, tennis, badminton och swingboll som barn, och älskade det. Så hade man fortsatt hålla igång, hade jag garanterat, sopat golfbanan med dom 😀

Gammlia ikväll, men nu, hundpromenad innan huset vaknar. Ha en bra dag, allihop, kanske vi ses däruppe!
66876744_10157278941871585_5591559180394692608_o

Maria Lundmark Hällsten