Etikett: kurs

Hur snackar du

Av , , 2 kommentarer 4

För tolv år sedan gick jag en kurs i vad jag ville bli ”när jag blev stor”, ni vet, en sån där kurs som man får gå för att statistiken ska se bra ut på arbetsförmedlingen över hur många som är sysselsatta eller ej. Nåväl, vid en av fikapauserna var vi alla samlade ute i fikarummet och det blev snack om hur man pratade med varandra.

Jag sa att jag snackade med mina kompisar på ett sätt och med mina svärföräldrar på ett annat sätt, helt beroende på vem eller vad man pratade om. Kursledaren fnös till och sa att det kunde jag väl inte göra. Det måste ju vara jättejobbigt tycket han, om man skulle måsta vara olika personer vid olika möten av människor.
 
Nu tror jag att han var ute och cyklade, för om man pratar med en gammal vän så har man ofta ett internt sätt att prata på, och man skämtar om saker som ingen annan kanske begriper sig på, men skulle jag ha sagt samma saker till mina svärföräldrar så hade dom säkert trott att det brunnit någonstans och sedan hade dom bett Åke att leta sig någon annan.
 
Jag skulle, för att ta ett exempel, aldrig sagt en svordom i någon mening då vi pratade med Åkes föräldrar, däremot kan jag, för att understryka allvaret eller hur jag riktigt känner det, dra till med en mildare svordom om jag pratar med vänner. Jag skulle väl heller eller lägga upp mina fötter under mina ben om jag sitter på en stol och blir intervjuad för ett jobb, men det kan jag göra då jag sitter hemma i soffan. Man tar seden dit man kommer, och vad jag gör hemma är min ensak men på offentliga ställen kanske man bör tänka till lite.
 
Det handlar väl också om att ha lite magkänsla eller taktkänsla över hur man ska föra sig eller vad som kommer ur ens mun. Det är precis likadant när man sitter ute på gården med alla grannar, beroende på vilka som är samlade därute, så väljer jag vad jag vill bidra med då man berättar saker. Man drar till exempel inte ett skämt om en katt, ifall man vet att en av grannarna precis har förlorat sin. Sen kan alla fela ibland och smågrodor har man väl hört talas om, fast det brukar oftast inte bli några större katastrofer.
 
Idag står det träning på schemat, samt vallning av dammsugaren. Blommorna skriker också efter vatten så dom bör få lite. Sen ska jag kolla in lite på bemanningsföretagen och se vad som gäller där. Ha det gott, allting gott!

Slutspurten

Av , , Bli först att kommentera 2

 

Inte så stor viktnedgång igår, -0,4kg, men det var minus. Nu går vi in i slutspurten då det bara är en vecka kvar så om jag vill vinna några pengar får jag ta mig en snål vecka 😀
Nä, ärligt talat, jag gör detta för min skull, inte för pengarna, men jag sa till Åke igår, nu är det väl ändå läge för att vi skulle få lite flyt på sakerna, lite ingifter och inte bara utgifter. Hade jag sett på denna kurs med enbart tävlingsinsikt, så hade jag inte gått och styrketränat eftersom musklerna väger mer än fettet. Men då hade jag säkert varit tillbaka på ruta ett, efter en inte allt för lång tid. Jag föredrar att bli av med det onödiga, en gång förr alla, då får det väl ta tid då.
 
Idag är det begravning, inget man önskar att gå på, men det känns rätt att göra det. Vi var gud föräldrar till hans son. Inte för att det idag betyder någonting, Jennifer undrade nämligen varför dom dels fick välja själv, vilket inte vi fick, och varför dom valde oss. Jag sa att det är mest en kvarleva sedan länge tillbaka, om föräldrarna dog så fick gud föräldrar hjälpa till med dom kvarlevande barnen. Nu får ni rätta mig om jag har fel. Så när Tex och Pirjo, valde oss som gud föräldrar så fick vi mest ta det som en komplimang, att dom skulle ha litat på att vi hade tagit hand om deras son. En fin gest av dom.
 
Ikväll blir det till att baka inför morgondagens loppis, ställa i ordning alla saker därnere och sedan ska jag luta mig tillbaka i soffan och bara andas…skönt!
 

Ni får ha en bra dag och förhoppningsvis en regnfri sådan, det enda jag är tacksam över, när det gäller regnet, är att detta regn inte kom som snö, för hur tusan hade det då sett ut?

Hjälp mig att fatta…nån?

Av , , 3 kommentarer 5

Detta kan man bland annat läsa från ett dokument som Manpower (bemanningsföretag) har skrivit:

Av det totala antalet chefer i undersökningen så är det 17%  som svarat att dom har sökt information om arbetssökande på deras webbaserade sociala nätverk som en del av anställningsprocessen. Med webbbaserade nätverk avses exempelvis Facebook, Myspace och Linkedin.

Nu till min stora fråga, hur…HUR kan dom söka information om mig i till exempel Facebook, då människor som vill läsa min profil och vad jag skriver, först måste skicka en vänförfrågan till mig som jag ska godkänna? Besitter bemanningsföretag någon typ av verktyg som gör det möjligt för dom att att ta sig in till min information utan min vetskap, eller? Det enda, mig veterligen, någon annan har tillgång att se utan att jag kan göra något åt det, är min presentationsbild.

Jag var ju på en kurs i våras där vi bl.a fick träffa ett antal bemanningsföretag och där sa dom samma sak, att man skulle tänka sig för vad man skriver på till exempel Facebook, jag ställde då samma fråga som här, hur kan dom kolla upp det? Ja, det hade dom helt plötsligt inget svar på, konstigt.

Nu vet vi, dom flesta som bloggar, att man ska passa sig lite för vad man skriver här, för så är det ju, att det som kommer ut på nätet, kan alla kolla upp. Man får försöka vara lite smidig med sina åsikter och inte gå på personangrepp eller göra andra påhopp.

Ha en underbar tisdag!

Vinst trots förlust

Av , , Bli först att kommentera 5

 

En vecka, 1,3 kilo lättare, totalt på 5 veckor gör det en förlust på 6,4 kilo, eller förlust och förlust, det ska väl snarare räknas som en vinst.
 
En av dom som går på den här kursen har tappat 8,4 kilo och hon sa att hon alltid varit överviktig, liksom skitviktig, fast vinsten av pengarna hördes hon inte ha så stort intresse av, men pengar är pengar, och det skulle sitta fint med lite extra nu i jul.
 
Jag fick ett tips av min coach och tror att jag ska göra som hon säger, så kan man checka av igen om 2-3 veckor och se vart man hamnat, om det gett bättre resultat.
 
Nu är det ju inte meningen att man ska tappa mer än 0,5 kilo/vecka, det är den ultimata viktnedgången för att kroppen ska hinna med och kanske man själv också. Vilken grej om man vaknade upp nästa dag och det hade försvunnit 20 kilo rätt ut i cyberspace, det vore någonting det.
 
Jag går en hel del om dagarna, minst 1 timme och 20 minuter plus dom gånger jag styrketränar också och det hade inte varit så jobbigt om jag inte fått så dödligt ont i mina fötter. Min mamma vill absolut att jag ska beställa tid hos min läkare men jag tror mig veta vad han kommer att säga –ja det där det kan ju vara vad som helst, sååå….
 
Nä sa jag till mamma, jag ska fortsätta att gå lika mycket, tills mina fötter faller av, då vore det väl själva den om inget skulle kunna åtgärdas.
 
Idag blir det stadstur med Jennifer och uppdraget är att hitta ett par vinterskor, har förberett henne på att jag inte köper nåt som bara kan användas i finväder och plusgrader och hon verkar införstådd med det…fast jag har nu en viss vana av att göra detta så guuu´vet vad vi kommer att komma hem med.
 
Åke är hemma idag, han har hostat och levt om hela natten och varm som ett element gående på högvarv, vilken tur då att jag var kall som en isglass 😀
 
Nu ska jag putsa på ett brev som ska med i ett annat brev, som jag gjort i ordning och som innehåller diverse småsaker och som ska säljas på auktion i U.S.A. Dom har en insamling till auktionen som går av stapeln den 8/11 till förmån till en som fått en hjärntumör. Jag har bara av en slump, lärt känna hon som dragit igång det hela, via facebook , och jag tänkte att många bäckar små, sen tror jag stenhårt på uttalet: ”what comes around, goes around”. Man behöver inte heller få tillbaka från den man hjälper utan det kan komma från okänt håll, alla behöver vi bli lite bättre på att hjälpa andra och inte bara se till sig själv.
 
Hoppas ni får en bra fredag, vi får göra det bästa av dom förutsättningar vi har.

På kurs med…

Av , , Bli först att kommentera 2

 

Så har jag varit på kursen och fått veckans dom, jag hade faktiskt gått ner men inga stora mängder precis. 2 hekto, men…när man gör den här skanningen så får du veta vad som hänt invändigt och det såg betydligt bättre ut.
 
Jag har på en vecka minskat med 2% fett, ökat min vattenmängd med 1½%, byggt på mig 2kg muskler och viktigaste av allt, bukfettet. Man ska ligga någonstans mellan 1-12 för att hålla sig inom dom ”normala” värdena. Bukfett är det som lägger sig runt dom inre organen och är med andra ord inte så bra. När jag började kursen hade jag 14, efter 2 veckor var det 13 och nu, efter 4 veckor ligger jag på 12.
 
Nu vet jag att man egentligen aldrig ska gå efter kilon, man ska istället ta midjemått, det är där det syns först. Sen ska man alltid väga sig på samma våg och vid samma tid, annars är det lätt att det börjar misstämma. Vi har en glädjevåg här hemma men när Jennifer väger sig så verkar den stämma gentemot skolans våg, så det är någonstans på väg uppåt som den börjar dra bort kilona. Till både för och nackdel 😀
 
Men som sagt, vikten är en siffra, vad det egentligen handlar om är hur man mår på insidan. En smal människa behöver inte ha goda testresultat vid en hälsoundersökning och en överviktig människa kan ha väldigt bra provsvar, vilket jag alltid har haft, fram till den dagen då jag slutade röka, för att ta ett exempel, då, för första gången i hela mitt liv, så fick jag högt blodtryck, kalla händer vilket tyder på dålig cirkulation så det vete i tusan om det var värt att sluta röka…jo, det var det, alla gånger. Jag är lycklig över att slippa det oket, men där ser man, det är inte alltid det "bara" blir bättre efter man slutat röka. Fast man ökar alltid sina chanser till en bättre hälsa, utan cigaretter och det är ofrånkomligt. Samma sak gäller vid en viktnedgång också, om man nu har några kilon extra, vill säga.
 
Att bestämma sig för att gå ner i vikt är ungefär samma sak som att bestämma sig för att sluta röka, du ska göra det för att du själv vill, inte för vad andra säger åt dig. Vill du inte till 120%, så kan du lika gärna låta det vara. Det enda som händer är att man försöker ett tag, sen ger man upp och mår man inte redan dåligt över att man inte klarade av det, så mår man sedan ännu sämre och det tar längre tid innan man rycker upp sig för ett nytt försök.
 
Jag sa när jag slutade röka att jag försöker inte sluta, jag SKA sluta. Det fanns inga andra alternativ, och jag tror att det fungerar på dom flesta. Säger man att man ska försöka eller prova, då lämnar man en bakdörr öppen för att sedan, då man misslyckats, kan säga att jag sa ju att jag bara skulle försöka och nu gick det inte.
 
Den största skillnaden att gå ner i vikt och att sluta röka är den att man bör ju äta, om man vill leva, men rökningen är något man klarar sig utan. Det finns många som har problem med just ätandet, att stoppa något i munnen kan trigga igång suget och har du då lite att sätta emot så är det kört. Det enda sättet att klara av detta är att planera. Hur gör jag då, vad ska jag ha hemma, hur ska jag träna, vad ska jag sysselsätta mig med osv., detsamma gäller givetvis för en som vill fimpa för gott. Man ska ha både en plan A och en plan B, (något som Birgittas dotter alltid har och det är väldigt klokt), annars står du där och faller om plan A inte funkade och du inte planerat för något mer. Fortsättning om kursen följer nästa fredag.
 
Nu ska Jennifer upp ur sängen, få sig frukost, sen är det väl bara att plocka fram paraplyet om man ska ut på morgonpromenaden. Ni får ha en trevlig fredag trots regnet, regn kan ju vara mysigt det med, åtminstone om man får hålla sig hemma.

Kontroll över dig själv

Av , , 2 kommentarer 2

 

Började på en kurs för att gå ner i vikt, eller för att först och främst lära sig ett sätt att kunna minska i vikt, för 4 veckor sedan. Vad som lockade mig i början, var egentligen vad som utlovades, nämligen att dom tre, som skulle ha gått ner mest på dom tolv veckor som kursen är, kommer att vinna en summa pengar. Nu råkar jag vara lite av en tävlingsmänniska och jag skulle hemskt gärna vilja ha dom där pengarna, så jag gick med.
 
Meningen är att man vid första träffen gör en kropps skanning, där du får veta vad du väger, hur mycket vatten du har i kroppen, fett, muskler, benmineral osv. Sedan ska man göra skanningen vid vecka 6 och givetvis sista veckan, vilket blir vecka 12. Man får skanna sig vid varje tillfälle om man vill och det är precis vad jag har gjort. Man vill ju veta om det man gör, ger utdelning.
 
Första veckan hade jag tappat 2,7 kilo, vilket var mest av alla i gruppen och jag fick ett litet pris, för det arbetet. Andra veckan låg jag på andra plats, med förlorade 1,4 kilo och vid sista skanningen, förra torsdagen, hade jag gått ner mest, igen, även fast det bara var 0,8 kilo. Eller man ska väl inte bara säga bara, allt som försvinner är ju borta oavsett om det rör sig om hekton eller kilo. Nu är det upp till bevis igen, ikväll. Tycker det är lite spännande och man tror hela tiden att man inte ska ha förlorat något men blir glatt överraskad varje gång.
 
Nu har jag också intalat mig själv att den dagen kan ju komma då man inte tappat ett gram, men då får man tänka att det förmodligen är muskler man har lagt på sig, för det vet väl dom flesta vid det här laget att muskler väger mer än fett.
 
Nu har jag ändå tänkt om, jag är inte med för att i första hand gå ner mest av alla, utan för att få lära mig ett nytt sätt att äta på, det är ganska intressant och det ser ut att fungera. Nu vet vi ju också, många av oss att det finns hundratals olika teorier, kurser, program och viktminskningsmedel och jag tror att man först och främst ska ta till sig allt som man själv tror på och utgå ifrån detta. Då har man goda chanser att lyckas. Sen en sak till, och kanske det viktigaste av allt, det handlar inte om en månad, ett kvartal eller ett års projekt, utan det handlar om ett livslångt lärande och utövande.
 
Så nu har ni fått tagit del av lite av vad jag sysslar med, vid sidan om allt annat. Återkommer med kvällens resultat imorgon, Good or bad. Ha det gött!
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten