Etikett: träna

Av med masken 👹 av masken 👺

Av med masken, av med masken…säger dom på teve då dom gör reklam för kommande musikprogram. När jag hörde det för tionde gången i ordningen, kom det från ingenstans ett minne. Lustigt hur ett ord eller en liten händelse, kan väcka gömda och vissa glömda, saker från förr.

På Leksaks-kompaniet, där jag jobbade i början på 90 talet, såldes det bland mycket annat, ansiktsmasker med förfärliga utseenden. Det var inga märkvärdigt påkostade saker, utan dom var gjorde i en tunn, hårdplats. Theresé hade fått några stycken. Om det var samma dag eller framåt i tiden, så kommer hon ut med en mask över ansiktet.

Vi låtsas väl bli rädda för henne, hon tar upp handen mot masken, sliter av den med ett vrål och tadaa… därunder syntes hon inte till, utan hon dubbelmaskade, och hade en annan mask under den övre, hahaa… Det var otippat och hur hon ens kommit på den briljanta idén kan inte komma från nåt annat än att hon släktar på mig…finurlig!

Då solen skiner, som den gjorde igår, är det svårt att vara inne och utföra hushållsnära tjänster. Jag tog en bok i örat och gav mig iväg ut på industriområdet. Plejset där jag gick vilse ifjol, haha. Fast nu hade jag full koll på vart jag var.

Gjorde en liten missbedömning men det handlade mer om avstånd än riktning. Passerade husbyggnationerna nere vid DHL

Gick upp mot gamla Bilspedition och där kom det plötsligt ett moln med dun. Med en massa skator och kajor i luften trodde jag först att nån rovfågel fått tag i en måltid. Och att dunet kom från en fågel. Men se…jag hade fel, det var skott från nån växt, som virvlade runt i små molnsjok.

När jag närmade mig 363.an (Vindelvägen), och bestämde mig för att runda Bilprovningen, där missbedömde jag lite. Trodde att det var nåt stenkast eller 2-3 stycken, fast i själva verket måste du vara en jäkel på stenkastning om du ens klarat det på 10 kast, haha.

Här döljs verkligen en häftig maskinpark, jag ser bara snö, jag 🥸

Och Bilprovningen, sen när har det stått Norrlands Bilverkstad?

Kanske alltid, men från det här hållet är det sällan man sett byggnaden. Då måste man blickat bakåt och det gör man ju inte då man passerat, hehe…

Och dom här bilarna som står inne på plan, dom må ju ha underkänts å det grövsta, eller är det ägarna som gått hårt åt efter besiktningen, tredje alternativet…äsch, jag har inget, förutom att det är nån som jobbar där som äger dom eftersom ingen får vistas där nattetid förutom anställda 🤔Fast det kanske har med nån typ av skadereglering att göra ,jag har ingen aaaning 🤷‍♀️

Det blev nästan 12 000 steg igår. Ja, det blev det garanterat, jag bär inte mobilen på mig då jag är hemma. Efter middagen tog jag bilen och for och tränade. Skippade gåbandet utan körde benpress och armar istället. Nån måtta får det ju vara

Slog igång ljudboken då jag och Mr W gick i morse. Hann lyssna 2 minuter och sen fick jag veta att jag förbrukat all lyssnartid jag betalt för, hm. Slog igång radion istället, fast tänkte att nu kanske det skulle vara läge att kolla med Tina, hur man lyssnar på POD. Jag vet ju inte ens om det är en App man laddar ner. Då kan jag ju lyssna på sånt då jag överskrider tiden på BookBeat 

Jag kan ju testa i alla fall. Annars blir det musik via Spotify. Har hittat en ny stjärna. Inte via Spotify utan det var på TikTok han dök upp. Han släppte sin senaste låt här i dagarna, han heter Livingstone och låten jag fastnade för heter Shadow. Finns på youtube så jag länkar här, ibland visar den att man får klicka på lyssna via youtube, ni ser väl. Och ljud mina vänner, ni måste ha på ljudet så det hörs ordentligt

Är glad att mina lurar jag har i öronen inte går ända in till trummhinnan, då hade jag fått vara orolig för min hörsel 🥴

Hoppas på en fin måndag för er alla och avslutar med en kul bild på en vovve, med tanke på allt hundrelaterat jag skrivit om dom sista dagarna 🧡

Tid och otid, allt är relativt

Av , , Bli först att kommentera 11

I min värld hade jag tänkt, att jag och möjligtvis Åke, skulle haft tid att åka ner på stan igår för att se rallyfolkets veteranbilar som skulle visas upp därnere. Men med ett 60 års firande som skulle börja 17, och med oskrivna kort och annat, så blev det för lite tid. Fast då ringer Nicco, hon undrar om jag ska med och träna lite snabbt. Nopp, säger jag med fast och bestämd röst, finns ingen tid till det. Men så ändrade jag mig.

Det är ändå skillnad på tid och tid. Åker man ner på stan vill man väl inte ha en tid att förhålla sig till. Det hade väl varit najs att bara gå omkring och kolla in bilar, kanske ta en fika, ja sånt där. Men träning, det kan man ju styra lite hur som. Så vi for och gjorde vår grej och åkte hem igen.

Tid är och kommer alltid att vara relativ, precis som ålder. Det beror på vad du tänkt att du ska hinna med, och vem du frågar. Jag fick detta av Elisabeth, i morse, och det sammanfattar väl tid på ett bra sätt.

Jag gjorde mig i ordning för kvällens firande och plockade fram berlocken i glas, som jag fått av min bror Sivert, efter en resa han gjorde till Venedig. Året var 1977 och han fick fara på fotbollsläger till varmare breddgrader. Han åkte strax innan påskhelgen, som var andra veckan i april.

Det är inte ofta jag tar fram den berlocken men igår var väl en bra dag, tänkte jag.

Vi hade turen att få låna ut Åkes bil till Susanne som vi plockade upp på vägen till Siverts och sedan tog hon hem bilen till dom. Perfekt, kändes bra att slippa ta Taxi med tunga, och aningens stora paket.

Hemma hos Sivert och Ewa var det dukat fint långbord och folk droppade in vartefter

Vi fick börja med prat och goda småplocks saker, såsom, ostar, röror, kex och tunnbrödrullar, och en liten fördrink till det.

Sen rullades det upp ett bildspel på teven, haha, så kul att se, Camilla hade gjort ett fint jobb med det. Sivert i alla olika skepnader en människa har genom åren.

Middagen bestod av en hemgjord potatissallad, det var kyckling, rostbiff på älg, ostkrustader och nån till variant på kött. Allt med olika såser vid sidan om, mycket gott. Mera prat och mera folk som dök in. Present öppning och mera surr och skratt. Så frågar jag Sivert om när och vart just denna bild var tagen. Sivert längst till höger.

Jo, det var i Venedig säger han, haha. Jag visar upp halsbandet och påminner om hans present han köpte till mig på den resan. Varken han eller mamma kommer ihåg det men visst var det kul att en fråga leder till nåt annat och i detta fall var det andra just halsbandet jag valde att sätta på mig.

Vi började klura på vilket årtal det skulle ha varit. Vi vet ju, jag och lillebror Lars var hos vår farmor och farfar i Lainejaur. Mamma och pappa åkte söderut för pappa skulle tävla med Tegskäglorna och Sivert hade ju åkt till Venedig. Detta är påskhelgen då mina föräldrar är med om en tragisk bilolycka, och på nåt vis, så vet jag detta flera dagar innan det händer. Nå, det har jag skrivit om förut.

Mamma kommer in på vad som händer efteråt.

Vi är hemma i Umeå mamma ligger kvar i Uppsala då hon fått en större kross skada på lårbenet. Sivert kom inte ihåg detta, men jag minns händelsen som igår. Pappa tar på sig gympadojorna och far iväg på en träningsrunda. Jag och Sivert gör väl inget speciellt. Vi gissar att Lars stannat kvar hos farfars, för ingen av oss minns vart han är i allt detta.

Jag går in på toaletten, låser dörren. Jag hör då pappa kommer hem och plötsligt kan jag inte andas. Jag kämpar med att få åt mig andan och jag hör pappa fråga Sivert vart jag är nånstans. Tänker att jag måste ut, så jag låser upp dörren och går in till dom, håller mig fr halsen och det bara väser när jag andas. Pappa reagerar med en gång och kastar sig över telefonen och ringer dåtidens 90 000, (112 idag). Jag och Sivert står bredvid, Sivert går runt och slår i garderoben och säger att dom ska skynda sig. Hör att pappa säger till larmcentralen som ska skicka en ambulans att det går fortare om han tar mig i bilen och kör. Han säger till Sivert att ta fram kläder till mig och springer för att hämta bilen. Här kommer jag bara ihåg att Sivert tog fram gummistövlar och nånstans tänker jag att det är fel skor. Vet inte varför jag kommer ihåg just det, hjärnan är finurlig minsann

Nå, vi kommer oss iväg och nästa minne är då vi står i luckan inne på Akuten och kvinnan frågar pappa om min ålder. Pappa är förmodligen stressad och vet inte, han drar till med att jag är 12-13 år, och det vet jag ju att jag inte är, men, hahaa… Det spelade inte så stor roll. Jag var 9 år, kan jag ju säga. Även om jag fyllde 10 samma år.

Nåja, jag överlevde även om det blev en jobbig vecka då jag hamnade på intensiven och hade febertoppar med över 42 graders feber. Dom första dygnen där, kommer jag inte ihåg. Dom pratade om att detta skulle ha kunnat vara Akut inflammation i struplocket, något som inte är så vanligt idag då man tydligen blir vaccinerad mot det.

Jag hade varit förkyld innan och dom sa även att olyckan och allt innan kan ha bidragit till att detta utlöstes. Ja där ser man vad en berlock från förr, kan väcka för minnen, och att dom vävs ihop, av att nån säger nåt, som kopplas ihop med en grej och en bild och… på den vägen hamnar vi ofta, känns det som.

Jag ska dock dubbelchecka årtalet, mamma sa 1975, Sivert 1976, och jag velade mellan 76 och 77. Men 1977 stämmer bättre i mitt huvud, för jag fick brev från min skolfröken då jag låg inne på lasarettet. Och hon hade vi bara i årskurs 3, så… men jag kan fortfarande ha fel, vi kanske hade henne i 2:an också. Sen var det väl inte årtalet som var grejen, inte egentligen. Fast man ska alltid fastna i när det var, då man pratar om olika händelser 😁

Det var en trevlig kväll, med släkt och några av Siverts vänner. Musik quiss och vandring down memory lane, skratt och prat i vanlig ordning. Och ja just ja…efterrätten inte att förglömma. Semmelkladdkaka, med grädde, jordgubbar, melon och ananas…bra avslut på en fin middag, tänker jag.

Avslutar med ännu en fin bild tagen av vår pappa. Mamma berättade att det var en nyckelpiga Sivert hade på handen som han skulle visa mig. Med en önskar jag er alla en fin söndag!

 

Hur tänkte man här eller tänkte man inte alls 🤔😜

Av , , Bli först att kommentera 11

Var ute på lite ärenden igår, gjorde en tvärsväng in på Ohlssons tyger. Ville se om dom kanske hade nåt tyg jag kunde använda till köksgardin, och japp, det blev ett köp. Mönstret och färgerna till trots så såg inte Åke vad som hänt i köket. Inte ens då jag frågade honom om han inte såg nåt nytt. Är jag förvånad…nopp. Däremot nyfiken på vad andra går miste om då dom inte ser såna färgskiftningar. Från ljusgrått och aningens osynligt, till detta 

Fick lust att gå in på Marknadsplatsen/båsloppisen en sväng. Hittade detta fat med tillhörande ”nåt”. Jag vet inte riktigt vad man ska ha i den lilla saken till, hm…

Stod och höll i den ett tag, la tillbaka, backade lite men, nää, jag kunde inte lämna den där. Man kan väl säga att jag föll för den, fast jag ramlade inte på riktigt 😁

Apropå skillsen att ramla (fast det egentligen är så att jag gör mina egna stunts även om dom är oplanerade) så kan det vara nåt som går i släkten. Skrev om detta för x antal år sedan men ”ramlade” över det igår, då jag letade annan info. Och här citerar jag:

”Vi satt därute och pratade gamla minnen, och min pappa fanns med där. Uppe i storstugan finns det ju en potatiskällare, därnere slår man på vattenpumpen, eller hämtar upp matvaror om man använder den som skafferi.

Jag kommer inte ihåg vad han skulle ner dit och göra, men jag vet ”for a fact”, att trappan är livsfarligt brant, man rymmer inte en hel fot på trappstegen. Källarluckan sitter fast i ena hörnet med en kedja, för att den inte ska kunna tippa över på andra sidan.

Han kliver ner några steg, lägger av misstag handen på kedjan, med den följden att luckan kommer i 120 och smäller honom i skallen, och med dunder och brak faller han nerför trappan, luckan smäller igen och kvar på golvet låg bara hans armbandsklocka…tystnad!!!

Men sa Nicco, då jag berättade det där, hann han tända lampan då? Nej, du vet, lampan tänds automatiskt då man öppnar luckan så när den smällde igen, så slocknade den…totalt mörker, med andra ord.

Nå, det lät ju grymt men det gick bara bra, lite ont i skallen, möjligtvis men det hade kunnat sluta betydligt värre.”

Tänk om man fått det på film, jösses 🤪

Hann bara hem från mina ärenden, hälla upp en kopp kaffe så ringde Nicco och undrade om vi skulle köra ett litet träningspass igen. Så vi möttes upp där borta. Tjopp tjopp så hade en timme gått.

Ikväll är vi bjudna på 60 års fest på min ära. Det är storebror Sivert som fyller år. Inte idag men på måndag. Måndag kan ju vara en sämmerdag att fira på. Beror väl lite på vad man ska göra, kanske, hehe.

Ballonger är ju något som hör födelsedagar till. Här kan man dock fundera ordentligt om designern tänkt till ordentligt eller om det blev en liten miss i utförandet, hahaa…

Ha en fin lördag, allihop!

Nötter finns i alla de olika slag även nötskal

Av , , Bli först att kommentera 9

Dom pratar om Facebook i Morgonstudion på SVT 1 nu på morgonen. Algoritmer, flöden, hur det såg ut förr och hur det ser ut idag. Jag tror att jag pratar för väldigt många, men visst har det blivit sämre? Tina skrev på messenger i morse och hon nämnde en av alla dom sakerna, som inte är som dom brukar. Man ser inte att man fått ett meddelande på messenger. Något som retar mig.

Syns inte i appen men syns på FB, syns på FB men inte i appen. Nu har vi dessutom valt messenger som kontakt i gruppen jag är arbetsledare för. Kul, jag ser ju inte då nån skriver, sen påstår FB att det är fel och jag kommer inte alls in. Och på en stund funkar det som det brukar.

Jag funderar ju på om detta görs för att vi valt att inte betala för Insta och FB. Då får man ta något som är sämre, punkt slut!

Vi får väl se, men det kan ju också bli så att man själv använder sig av fejjan mindre då, varför ska man hålla på med nåt som retar en. Även en del av dom som är på fejjan, bidrar stort till att man retar sig. Ni vet, dom där som kommenterar med irrelevant information, även om inläggs skaparen ber om hjälp med en specifik sak.

Eller värstingarna, som sitter gömda bakom sina skärmar och kastar dynga bara för att dom kan. Apropå just det, så hamnade jag i ett musik klipp från America got talent. Madilyn Bailey, gjorde en egen låt av elaka kommentarer hon fått på sin youtube sida. Hur bra som helst. Här kan ni lyssna på den. Klicka på lyssna på youtube ifall det står att innehållet inte får visas.

Fina låtar finns det gott om. Elton John har alltid varit en av mina favoriter sedan barnsben. Så jag gissar att jag kan ”skylla” lite på mina föräldrar, då det var dom som många gånger valde musiken vi lyssnade på.

Lady Gaga, däremot, ingen favorit, fast…jag har ändrat mig genom åren. Inte så jag väljer att söka efter hennes låtar, men nånstans gillar jag henne ändå, Själva människan, alltså. Och vad får jag då se och höra igår. En FB vän la ut den här och den är ju bara klockren. Vackert framfört och allt bara sitter där. Lady Gaga med Elton Johns låt ”your song”. Från 2018…jösses, varför har jag inte hört den förut- Samma hör, klicka på lyssna på youtube ifall det står att innehållet inte får visas.

Tog på mig träningskläderna igår och sa till Åke att nu går jag och tränar. Då får jag lyssna klart på boken, blir uppvärmd av promenaden och slår två flugor i en smäll.

Så nu har jag lyssnat på boken Stacken, färdigt. Skönt… det skriver jag mest för att berättarrösten var ingen hit. Jag skruvade upp hastigheten till 1.3, annars hade jag inte stått ut. Men själva innehållet i boken, ja, den var inte dålig. Tror lite på det kusin Anna sa, när man läser en bok, så får man lite mer, än att bara lyssna. Och det köper jag.

När jag kom hem la jag lergrytan i vattenbad och förberedde en högrevsgryta som skulle tillagas i den. Blev underbart gott. Köttet skulle röras ner i kinesisk soja, kryddas med timjan, salt, peppar och jag använde chipotle, pudras med mjöl. Bacon skulle tvärstekas med lök, morötter och palsternacka, sen i med allt i grytan. Sist i med matlagningsvin (ja jag vet knäppt va, vi som oälskar vin, men jag chansade), och vatten. In i kall ugn på med 200 grader och låt den stå där i 2 timmar.

Vi åt Klassisk Rösti till detta..say no more!!

Idag har jag den där arbets intervjun via mobilen då. Ska placera mig i soffan nere i rosa rummet. Gör jag inte det så vet jag aldrig vart jag hamnar. Jag lovar, detta är jag i ett nötskal

Ha en fin måndag allesammans!

Nopp, det är INTE ”slickapåstolpartemp” idag, men det finns annat ☕🍪

Av , , Bli först att kommentera 13

Ska börja med att tala om att Getaways Motorklubb, belägen på Industrivägen 16, här på Västerslätt, kommer att ha fika kväll just ikväll.

Under fikakvällen kommer även Ulf Forsberg att ha bildvisning! Ulf är en otroligt duktig fotograf, och presenterar sig som bildleverantör till Wheels, Bilsport Classic, Power, Classic Motor, och MCM Classic.

I samma byggnad, återfinns Christer Karlssons skoter museum, och kvällen till ära, kommer han att ha öppet. Så varför inte slå slag i saken och kolla in gamla skotrar och sedan gå in på Getaways för en go´fika och bildvisning för er som vill.

Getaways Motor Club hälsar er alla, välkomna dit!

Lånat bilder av Larsa Berggren som fixat och donat inför kvällen. Även han med foto skills utöver det vanliga 🤘

Vår plan är att ta oss dit, får se på vilket sätt. Lite hänger det på temperaturen. Cykla går i alla fall fetbort.

Jag åkte och tränade själv igår. Hade liks satt på motorvärmaren och tänkte att det kanske var lika bra att hålla liv i bilen under dom här kall dagarna vi har framför oss. Körde ett extra varv (för laddningen) innan jag parkerade där borta. Jag vet…helt sjukt att man tar bilen till träningen. Men det skulle jag inte göra heller ifall man slapp riskera köldskador på vägen dit och hem. Nån nedre gräns har jag faktiskt.

Det är nu vi ska lägga på minnet att det ABSOLUT INTE, är ”slickapåstolpartemperatur”

I övrigt händer inte så mycket. Vi sitter här, kväll in och kväll ut, som nå gammfolk som inte ids hitta på nåt roligare än så. Måste ju skriva det då jag hittade en rolig bild, apropå äldre och varför man kanske ska passa på att resa och fara på äventyr, då man är yngre 🤣

Nå, klart att vi gör saker men vintern överlag, gör att man går lite i ide. Pysslar på mera hemmavid, och då våren slår till så börjar även andra saker röra på sig.

Jo jag planterade faktiskt en grej igår. En Avokadokärna från den där Avokadon jag fick av Theresé. Hennes bauta plantor hon haft kom just från avokados hon beställt från Spanien. Vi hade en teori om att dom kan vara lättare att driva upp då dom är odlade på annat sätt. Inte uppdrivna i nåt växthus. Nå, återstår att se. Själv har jag sällan tur med plantor och sånt. Den här fick i alla fall ett litet pantflaskväxthus, enkelt att skruva av korken då man ska lufta lite.

Har inte så mycket mer att förtälja, hoppas vi ses ikväll Dom håller förresten öppet mellan 18-21. Ha det gott, allihop!

Piller, medicin och tabletter 💊 i dosetter

Av , , 2 kommentarer 11

Vi har våra medicin dosetter i köksskåpet ovanför arbetsbänken i köket. I förrgår kväll upptäcker Åke ett piller som ligger på bänken. Han frågar mig om det kan tänkas vara nåt han tappat från sin dosett. Jag hoppar upp från stolen och säger att han inte ska ta den, utan jag vill kolla.

Tar fram min dosett då B12 pillret ser ut att ha samma storlek. Jag tänker dock hela tiden att det är jätte konstigt, jag har nämligen torkat av bänken tidigare på dagen, och jag tar bara mina tabletter på morgonen. Mja, det ser ut som mitt piller säger jag…nä, jag tycker den ser lite större ut, påpekar Åke och fortsätter med, jag tror att det är min medicin.

-RÖR den INTE, säger jag, vi vet ju inte vad det är. Så tar jag upp ”tabletten” och går bort till diskbänken där vi har betydligt bättre ljus. Jag börjar skratta! Den är platt på undersidan, vilket jag inte tror är så vanligt om den är rund ovanpå.

Utan jag lägger snabbt ihop ett plus ett och säger: Det här är, inte ens medicin, det är vit choklad, en sån där chokladknapp man kan använda till att baka med.

Jag hade tagit upp bröd från frysen och därnere har jag en sån påse med chokladknappar. Skrattar mest åt att vi står och kliar oss i huvudet och behandlar tabletten som om den var ett gift som man inte ens skulle peta på.

Började se på Farmen avsnitten igår morse. En av deltagarna presenterar sig och säger att hans plan är att agera i spelet, precis som han gör i sitt yrke. Nämligen att manipulera människor, det är jag expert på, som säljare, fortsätter han.

Jag reagerar på dajrekten och tycker att han är en jäkla typ. Fast sen ändrar jag mig. Jag förstår vad han säger, sanningen, fast den kan tolkas som om han står över alla och lurar (manipulerar) folk att göra som han vill. Som säljare ska du ju sälja saker, och är du anställd av ett företag så är det säkert en massa saker du säljer som du kanske inte alls tycker är superbra. Men det får du inte säga. Inte om du vill behålla ditt jobb.

Med den starten på gårdagen, fortsätter jag med mitt. Skulle in på Apoteket i ett ärende till min mamma. Det är 3 före mig då jag kommer in, 2 av dom är redan i kassorna, men det tar en jädrans tid. Jag hinner byta fot hundra gånger och irritera mig på allt som ska behövas sägas för att nån vill ha sin medicin. Så kom jag på att Farmaceuterna, är även dom, säljare. Det är dithän det burit.

Säkert inget dom valt men då tiderna förändrats och Företag vill få in pengar på alla sätt och vis, så hittar vi sånt här lite överallt. Inte kunde du shoppa loss inne på bensinmackarna som vi gör idag.

Allt är väl på gott och ont. Det onda är att vi inte längre behöver vara så noga, äsch då, om jag glömmer bort att köpa ditten eller datten så gör det inget, jag kan ju gå över till macken och fixa det eller Ica som har öppet till 22 på kvällarna. Dessutom tar vi ut det på personalen som plötsligt ska ha mer skills och kunna lite av varje.

Det goda är väl utveckling. Istället för att enbart stå och hålla på med en sak, får du rotation i arbetet och förhoppningsvis är det så man vill ha det. Göra lite av varje. Tycker man mindre bra om en grej så vet man att man strax ska göra nåt annat.

Efter besöket hos mamma, passerade jag gymmet så jag gick in där och körde ett pass, mol allena. Fast jag lyssnade på musik så fort hade 50 minuter gått och jag kände mig ”duktig”.

Idag är det inbokat träff hos sjukgymnasten, sen ska jag ut på annat uppdrag. Magisk himmel på morgonen, det enda som tar ner vyn är den skitiga snön.

Apropå hundarna jag skrev om igår, ska jag nu avrunda med en bild på…ja, tala om för mig vad det är ni ser 👀  Och ha en fin onsdag

Allt är inte vad man tror, och ibland får man ta saker med en nypa salt

Av , , Bli först att kommentera 9

Trollade igång Audin igår, tanken var att jag skulle ta den till Fitness24 och träna lite. Fast under seriöst övervägande om hur det skulle gå att lämna den under träningen, i kylan, så frågade jag om Åke kunde skjutsa dit mig och sedan hämta mig. Enbart för att bilen skulle få rulla en bit längre och förhoppningsvis hinna få upp lite värme.

Sen skulle han hämta mig och vi skulle åka direkt upp på Kvantum. Där kunde jag handla medan han snurrade runt med bilen. Nästan allt gick enligt plan. Förutom att jag tyckte att det var en bra idé att jag kunde börja gå från gymmet och möta upp honom vid Draken. Jag hann upp till parkeringen på Umestan då jag fattade att det var en säregen dum idé.

Vem går utan mössa och halsduk i -30 grader och blåst? Bara en dumstrut

Det gick bra första biten då man känner sig varm och hurtig. Sen tordes jag inte ens stanna för what if, Audin inte hade gått igång. Här tror jag att min hjärna fick små skador av brain freeze, för egentligen skulle jag väl ha vänt och gått tillbaka till Fitness och väntat inomhus. Fast vad hjälper det att vara efterklok. 

Förfrös mitt vänstra öra så pass att det igår kväll, ömmande och var rött. Ont idag med fast lite mindre, skrikande rött.

Fattar inte idag hur jag levt mitt liv från 13 års ålder till 54 år utan att ens äga en mössa. Och ja, jag var ute som ung, i ur och skur. Men man var väl mer varmblodig, det som flöt i ådrorna gjorde det ordentligt. Och ett vet jag då, jag använde alltid en stor sjal som man lindade runt halsen. Den kommer man ändå långt med. Apropå mössa fick jag ett meddelande på messenger, från en vän, tänker inte skriva vem, men hon hade lite lust på denna mössa…haha. Ja why not, det kan ju kännas så där, ibland, utan att man menar det på riktigt 😄

 

I ord och text bör man dock tänka sig för vad man skriver och hur det kan se ut för mottagaren. Har ni tänk på detta till exempel. Vilken stil på texten du väljer, kan även den, säga något.

Det första vi ser är bilden och där klurar hjärnan ut vad den ”tror”, men sen kan det vara nåt helt annat. Ta bara den här bilden

Skulle ni gå in på den gården frivilligt? Det var därför Winstone fick ett bauta ben,  som valp

Där räckte det ju om man la benet ute på farstubron, så skulle man nog tänka sig för innan man plingade på.

Och slutligen, när man gör fel och hamnar i udda situationer, försöker man ofta ta sig ur dom, utan att det ska kännas skämmigt för nån. Det gjorde den här killen, och se vart det tog honom.

Oh my…fast man ska ta ALLT med lite salt

Ha en fin fredag allihop!

Min oro är nog befogad 😯😨

Av , , Bli först att kommentera 12

Klart som fasen jag var tvungen att gå ner i källaren igår. Det hjälps ju inte, man blir nervös då man vet att det är Fultomtar i görningen. Tror min oro är befogad 😱

Gissa att jag skriker inombords 🤯

Om vi skulle skrika varje gång det snöar hade vi inte fått göra annat igår. Åke såg inte ut att vara i skrik mode, snarare dags för kaffepaus mode.

Kan vara av allt skottande jag anar viss smärta i armbågarna. Men, vi plogar på och för eller senare kommer det att ge sig. Nicco skickade 2 filmsnuttar från några år tillbaka. Här är en av dom, jag skulle skotta balkongen däruppe, men kom inte ut. Klicka på bilden…

Höll inte på ta mig ut härnere igår heller. Tur man tränat ben ett tag. Så jag pressade och trodde dörren skulle ge vika, haha. Sen gjorde jag mig smal och tog mig ut 🤘

Man må ju tycka vad man vill om snön, men den är ändå magisk, på sitt sätt. Fotade lite på morgon promenaden med Winstone.

Avslutar med att påminna om att idag är det Andersdagen. Jodå…

Den siste november – Andreas eller Andersdagen – var förr en viss bemärkelsedag, som ståtade med epitetet ’mässa’. Med iakttagande av den dagens väderlek trodde man sig kunna förutsäga hur vädret skulle komma att te sig under den stundande julen. Därom hette det i ett gammalt rim: ’När Anders slaskar skall julen braska’. Men det var dock inte endast julens väderlek, som Andersdagen kunde förutvisa; man kunde då även få en inblick i hur året i övrigt skulle bli. I ett rim hette det därom: ’Om stöbben bär hatt Anders-mäss-natt, så blir dä gott år.’ Hatten skulle naturligtvis bestå av snö. Ännu i dag finns det härstädes personer, som lägga märke till nämnda dags väderlek.

Önskar er alla en fin dag!

Ren och skär skräck (om det varit för 20 år sedan)

Av , , Bli först att kommentera 17

Åt upp resten av den där mangon igår. Tyckte att den så kallade kärnan var speciell så jag tvärgoogla och såg att man faktiskt kan plantera den. Men…man skulle inte räkna med att plantan kommer att bli ett 30-40 meter högt träd, (vilket det kan bli i sin naturliga miljö). Vi inte har så mycket tropiskt väder häruppe. Inte heller skulle man räkna med nån mango skörd. Fast en grön växt kan man visst få om man har tur.

Fast med min tur, så saboterade jag nog det hela, då det första jag gjorde var att skära av den där lilla strängen som man skulle se om man kunde få loss från innanmätet utan att skada den. Jag kör på ändå. Det stod inte specifikt vad den var bra för 😜

Man tar då bort skalet från kärnan och inuti den, finns the real one 😶

Jag lovar, hade detta varit för 20 år sedan hade jag skrikit och slängt iväg hela alltet under proceduren att få bort höljet. Det såg faktisk ut som om det skulle ligga en Alien däri. Alternativt ett urtidsdjur, en fjärilspuppa inbakad i mangon och strängen var egentligen snabeln som fjärilen använder till att döda människor. Hoppla, nu spårade jag visst igen, men ni fattar…pure horror 

 

 

Nu ligger i alla fall mango kärnan där under ett tunt lager jord. Så får vi se hur det hela utvecklas. Blir det inget så får jag investera i en ny mango och vara mer försiktig vid öppnandet.

Jag och Nicco tömde båsloppisen igår. Sen blev det träning för andra gången den här veckan. Idag tror jag att jag ska dra kaffemössan över skallen och bara gå ut på en promenad i yrvädret.

Winstone gillar i alla fall att det inte är så kallt om tassarna, blåsten har han nog inga synpunkter på.

Jag gillar som han, det var inte kallt, däremot älskar jag inte blåsten men man kan ju gå ändå.

Åke ska greja i Audin idag så Camaron står ute. Temperaturen är betydligt bättre idag än igår, för att ha den utomhus, en stund.

Själv tror jag att jag kanske ska röja lite i jul garderoben därnere. Så mycket strunt man har, som bara står där, till ingens glädje. Men jag vet ändå inte vad jag ska göra med dom 🧐

Nå, jag tänker inte jul pynta nu, för mig räcker det från första advent. Fast jag kan ju alltid lägga fram det jag ska använda, så slipper jag rota i det då det är dags. Julgranen kommer definitivt att se annorlunda ut i år, om det går enligt planen, hehe.

Ha en fin onsdag, allihop!

4 snabbaste sakerna i världen

Av , , Bli först att kommentera 16

Sist jag skrev att jag hoppades att solen skulle skina på era huvuden så hann jag ju bara lägga ut inlägget, så drog dom grå molnen in och sen såg man ingen sol den dagen.

Tänkte aldrig mer skriva på det viset och det, mina vänner, kan vara anledningen till det fina vädret igår

Jag hade ställt larmet på 5.00 eftersom jag lovat Tina en kopp kaffe innan skjutsen till tåget. Den tiden på morgonen kan det vara lurigt. Det var våt vägbana och faktiskt svårt att se ifall det var halkigt. Jag kände i alla fall inte av nåt men vi är väl snart där.

Fast det fina vädret och tankeställaren om vad som är på gång, gjorde att jag tog Camaron upp till mamma. Måste ju få testköra lite innan det är för sent för i år 😎

Efter kaffe hos henne tog jag sikte på Stor Coop Tomtebo. Där är en fin påfart där du ska upp i 100 på E4an eller om man i folkmun säger Kolbäcksvägen. Tryckte i ordentligt och det är helt klart, stor skillnad. Bilen är på hugget och kändes pigg…och snabb

Fjuppe är nog killen vi får tacka den här gången. Som både varit här rent fysiskt samt kommit med tips på vad och hur man åtgärdar felet, och hjälpte till med tändningen. Och Åke förstås, han har ju också tillbringat tid och jobbat på med bilen. Bild från förr

Vet ni apropå snabb, vilka 4 saker som är snabbast i världen?

 

Idag ska jag till Osteopaten, ska bli kul att höra och känna om hon kan hjälpa mig. Är sjuuukt less på mina dagliga, fruktansvärda onda, muskelkramper eller om det är sendrag. Vet inte riktigt vad skillnaden är, om det är det onda eller om det är stället det sitter på, som avgör. Under hotell vistelsen fick jag kramp i vänster lår, aningens åt insidan. Om inte jag dog lite där så vet jag inte. Tina hotade att ringa efter ambulansen. Jag såg värsta skräckscenariot inför mina ögon. Jisses, hur skulle jag ens kunna sätta eller lägga mig ner…aldrig i livet!!

Nu är det inte av den anledningen Osteopaten är inskriven i min almanacka, men man brukar ju säga att mycket sitter ihop. Vem vet, det kan väl sitta nåt i rygg och nacke som vill jävlas lite överallt på mig. Kan säga med en gång att nej, det är ingen magnesiumbrist för min del. Tydligen är det rätt ovanligt fast det oftast sägs att Magnesium, det är lösningen på alla kramper.

Kan tillägga att jag redan testat att knapra Magnesium, utan resultat. Och provsvaren visade ingen sådan brist heller, förra gången jag tog ett sånt prov.

Bjöd Åke på en tur i Audin. Ville att han skulle få samma upplevelse som jag då jag kör skitbilen. Men det går troll i bilen. Eller kanske i jag 😶 Man börjar ju fundera skarpt, eftersom jag har problem med olika saker men så fort hjälp är på plats så finns inga problem. Bilar som inte startar, går igång fint då nån annan testar. Lite som felsökningar! Om felet inte är där precis då det görs. Så kan man inte hitta felet. Även om dom ligger där, lite latent, i väntan på…

Nicco ringde då vi kom tillbaka, hon var på gymmet och undrade om jag skulle komma. In och snörde på mig träningskläder, pratade i mobil med kundansvarig, hittade ingen parkering så jag fick snurra runt, men tog mig dit till slut. Körde enbart armar, tordes inte ta benen då jag fortfarande har ont där krampen satt.

Sitter i soffan, klockan visar på 20.20 och jag känner mig helt färdig. Så, jag gör mig klar för sängen, släcker lampan och sover…1 timme, vaknar med hjärtklappning och känner mig helt knäpp. Lågt blodsocker, såklart. Upp och fixade det, tillbaka till sängen och jag tror jag varit mer eller mindre borta, hela natten. Skönt fast oskönt. Det bästa är väl att jag normalt somnar vid 01 på natten, så nu fick jag väl 3-4 timmar mer sömn än normalt. Oskönt med blodsockret och att jag trots natten, vaknade och det kändes som om jag nyss somnat.

Well well, jag är på benen, hunden är rastad, frukost intagen och kaffe, inte att förglömma. Redo för ny dag och gläder mig åt att det snart är helg…igen, haha. Jo, den kommer lite fortare för min del, jag har bara en 2 dagars arbetsvecka, underbart!

Ha en fin onsdag, allesammans!

Maria Lundmark Hällsten