Klockan 12 idag var det utlovat regn, så Theresé och Sally skulle ner och bada innan dess, och jag hakade på. Vi hann bara dit ner så kom dom första dropparna, typ, 1½ timme tidigare.
Efter det blev det åskknallar och några blixtar, nå, det behövs ju i alla fall, allt vatten som kommer. Åkes kvarglömda djuptallrik, blev halvfull på 30 minuter.
Det tråkiga är väl att man blir förpassad att sitta inomhus, eller ja, vi ryms under takutsprånget, där har vi 4 stolar, men då får det inte blåsa om du vill undvika att få vatten på dig.
Gårdags kvällen var fin, fast det var lite kyligare förstås, men skönt ändå att man får lite variation.
Vi satt därute och pratade gamla minnen, och min pappa fanns med där. Uppe i storstugan finns det ju en potatiskällare, därnere slår man på vattenpumpen, eller hämtar upp matvaror om man använder den som skafferi.
Jag kommer inte ihåg vad han skulle ner dit och göra, men jag vet ”for a fact”, att trappan är livsfarligt brant, man rymmer inte en hel fot på trappstegen. Källarluckan sitter fast i ena hörnet med en kedja, för att den inte ska kunna tippa över på andra sidan.
Han kliver ner några steg, lägger av misstag handen på kedjan, med den följden att luckan kommer i 120 och smäller honom i skallen, och med dunder och brak faller han nerför trappan, luckan smäller igen och kvar på golvet låg bara hans armbandsklocka…tystnad!!!
Men sa Nicco, då jag berättade det där, hann han tända lampan då? Nej, du vet, lampan tänds automatiskt då man öppnar luckan så när den smällde igen, så slocknade den…totalt mörker, med andra ord.
Nå, det lät ju grymt men det gick bara bra, lite ont i skallen, möjligtvis men det hade kunnat sluta betydligt värre.
Hoppas på en bra dag, för er alla!
Senaste kommentarerna