Vi packade in oss i Niccos Dodge igår och drog iväg till Hedberg. Som ligger 3,7 mil från vår stuga.

Svänger av i Rönnliden och hamnar på en lerig bilväg, som vi får åka på i 1,7 mil- Upplevelsen blev typ 10 mil in the middle of nowhere. Och det hade inte förvånat någon om vägen hade upphört i ingenmansland.

Åke tyckte till och med att vi skulle sno om, efter 20 minuters guppande och slirande.

Så kommer vi plötsligt till bebyggelse, och ser till och med 2 tjejer som är ute och rastar en hund. Men ingen skylt, HEDBERG. Vi vänder, och åker ner en bit på tillbaka vägen, tror nämligen att huset vi såg på bild, var just där. Men det var fel. Vänder igen och frågar tjejerna om dom vet vart huset är. Jodå, dom visste, vi skulle upp på ”storvägen” och köra ner till partytältet, där skulle vi se en massa bilar och folk. Och det gjorde vi. Fast 3 bilar var kanske inte en hel massa. Men Loppisen i Hedberg, var säkert byns happening.

Det var då trevligt folk där. Vi var i sista stund och med ett fika köp så fick vi ta av precis allt vi ville, det var ju väldans snällt. Och n´Åke, hittade ett par, tadaa…senapsgula hemstickade sockor. Senap är viktigare än alla världens danser, you know!

Kvinnan som sålde dom, var en gammal klasskompis till min mamma. Det hade hon och Åke kommit fram till då dom stod och talades vid.

På hemvägen stannade vi av i Springliden, där vi sett en skylt om garageloppis. Åke köpte ett vitt renskinn, för 150 kronor. Jag hittade en liten inredningsdetalj.

Lite prat med paret som bodde där och vi kom fram till att mannen, är tremänning till min mamma. Han berättade att han följt med Börje, min morbror, hem till Jockmock Johan, alltså min gammelmorfar och nu pratar vi om Malå Jockmock på andra sidan Lainejaursjön. Där mamma och hennes syskon bodde då dom var barn. Och min morfar Everts, pappa, Johan, även kallad Xet, hade ett rum i det lilla huset. Han, killen som spådde i kort…en riktig cooling 😎

Förvånas än idag över att Ä:et inte verkade finnas i alfabetet

Lite roligt ändå, att bara man kommer in i prat med folk så knyts man samman i släktband. Paret hade söner och ja, det blir då mina fyrmänningar, hoppla!!

Skrev nåt smått kryptiskt igår, om mygg och småknott. Fast jag spårade lite, i texten stod det faktiskt flugor och småknott. Nåväl, jag skrev sedan och jag citerar: ”Tur att vi inte har så många av dom, i alla fall. Men med detta regnande så dränks dom väl i vattenpölarna.”

Det var en ren…skär…lögn!! Vi hittade myggen igår, då vi egentligen hade ett mission, att hitta hjortron.

Jämmarns vad många dom var och jätte ilskna. Inte hjortronen nu utan myggen.

Det var många kart, så dom fick sitta kvar.

Och, ja, kan det ha blivit 3 dl mogna hjortron som vi frös in. Men vi fortsatte till ett annat mygghål och plockade ihop lite blåbär. Några hamnade i en påse i frysen, och resten fick hamna i en vetebulle med vaniljsås i botten och blåbär på toppen.

Så vi fikade bulle klockan 22, då dom var klar. Är det semester, så är det. Och regnar det så gör vi saker i alla fall.

Ha en fin söndag, allesamman!