Etikett: hjortron

Hon tog sig inte hem den väg hon ville

Nu är den uppkapade båten på återvinningen, tillsammans med lite järnskrot och virke som legat och skräpat. Jag körde med stor släpen för första gången i mitt liv. Mja, det är ju bara att hålla sig efter vägen och hålla koll på vart du har däcken i förhållande till dikeskant eller mittlinje. Den tar sin lilla plats på vägen.

Att backa ner till lastningsplatsen var inte så svårt heller, fast jag började ratta fel, men kom på att det var tvärsom innan jag knappt hunnit släppa bromsen. Åke fick köra mellan stationerna inne på återvinningen. Jag tänker att övning ger färdighet, men att färdigheterna/the skills, eventuellt ska stressas fram då folk står på kö kan inte vara bästa sättet att lära sig på.

Man vill ju inte känna prestationsångest inför nästa gång. Den bästa övningen är ju garanterat att köra ofta och inte bara en gång på ett år. Tilläggas kan, att vi inte har någon back kamera, jag har aldrig ens kört efter nån sådan förut, inte heller har jag kört nån bil med backljud heller.

Åkes SAAB har en, men den räknar jag kallt bort. Den larmar lite som den vill och är absolut inget att lita på

Nå, det händer inte så mycket här fast det händer sakta och säkert, istället…

Vi var in på Bolist och köpte lite altanvirke, ska köpa på oss nån fler bräda då vi åker till Maltträsk. Trappan upp är nu nästan klar, men kan användas i alla fall. Sak till en ny bräda samt en smal sak längst ner

Nicco tog kanoten och paddlade över sjön för att leta hjortron. Hon meddelade att hon kommit sig över

Plötsligt blev det vind utöver den vanliga vinden och där hon var såg det ut att dra ihop sig till oväder

Hon ringde efter en stund… hon tog sig knappt framåt utan kämpade i snedvind men gav upp och följde med strömmen. Färden gick typ så här och slutade vid badstranden på andra sidan från oss. Hon gav alla som stod ute och grillade efter sjökanten, något att roas av, där hon kämpade den sista biten i motvind med motsträvig kanot. Den är inte lätt heller, även om den glider på bra. Hon parkerade därnere tills vidare

Åke for iväg med bilen för att kolla in han skulle hitta några hjortron. Både han och Nicco kom hem med typ, en halvliter var. Dom var absolut helt klara, fin färg och luktade så där som bara hjortron kan. Ingen större mängd men inte så lång plocktid heller.

Senare på kvällen fick hon upp ett il och fortsatte kanotfärden till början av Udden. Ringde mig så jag kom och hjälpte henne att bära den över vägen så hon kunde fortsätta hem till stugan

Hennes Sambo fick frispel på borsten, sen gjorde han krumbukter på stolar och bord så man kunde misstänka en mindre brand i hjärnkontoret. Men det hjälps inte, lite gullig är han ju ändå

Winstone somnade innan jag ens kom ut till bussen, ser ut att ha haft en bra dag, med andra ord. Eller håller han på gubba till sig 😏

Får se vad dagen har att bjuda på. Regn har det kommit…och det vet vi alla att det är bra för pären. Fast nu tror jag att ifall vi haft potatis i backen hade dom kommit upp som mos. Men…det är inte jämn grått och solen lyser faktiskt igenom, då och då. Så vi har hopp om att det inte blir för häftiga regnskurar

Hoppas på en fin tisdag, för er alla!

För mycket att dricka, eller?

Av , , 2 kommentarer 13

Äntligen fick man börja dagen med kortare byxor på sig och inta både kaffe och frukost på altanen. Nästan, men bara nästan, att det blev lite för varmt.


Har faktiskt tillbringat hela dagen utomhus, med undantag för lunch tillverkning och middag.

Hjälpte Nicco att plocka ihop saker vi använt under vår tid här tillsammans. Och tjopptjopp så hade hon åkt hemåt med sin lilla kära, Sambo (fast han kan vara ett pain in the humhum…ibland).


Ska ta två, tydliga exempel på det. Nummer 1. Nicco borrar upp den där gardinlisten i taket, framför ytterdörren. Vi hänger upp mörkläggningsgardinen jag haft hemma och tvättat, strukit samt fållat i lagom längd. Den fick sitta uppe 2 nätter. Då jag kom in i stugan på tredje dagen, låg gardinen i en hög på golvet.

I morse då Nicco kom ut från stugan så sa hon att Sambo var borta, putsväck. Gissa vad han gjort? Mjo, han rev hål på myggfönstret och pep iväg
Inte för att det gjorde någonting. Han kom då hon lockade på honom. Han såg aningens rufsig ut, men förmodligen för att han gömt sig i vedtraven, här bakom.

Då hon åkt efter middagen, satt jag på mig stövlarna och tog min lilla svarta väska och åkte bort till det första hjortronstället vi var på, där det var mest kart.

Dom var mogna nu, så jag fick nog ihop till en stor burk sylt. Det gick relativt snabbt. Även om det inte var ett överskott av bär.


Fotade nån konstig växt där i skogen också


Igår eftermiddag, for jag och Winstone upp för att hämta kallkällvatten. Berättade för Åke och Nicco idag, att vi måste åka upp en gång till. But why?? Undrade dom, förstås. Jo, jag filmade då dunken ann över och fortsatte uppför slangen och lalala. Kommer hem och ska kolla in klippet, men det finns inte. Förmodligen stängde jag ner allt innan jag gjorde något annat.

Nåväl, 2 konstigt böjda björkar, fotade jag i alla fall. För mycket att dricka, eller?


På kvällen hade vi gemensam grillmiddag. Camilla bjöd på en jättegod efterrätt, hon får korrigera mig om jag nu skriver fel, men jag tror, att det var grillade persikor. Toppade med en nötkräm samt grädde på sidan om.


Det blev bara kallare och kallare och till slut hade jag på mig dubbla byxor, sockor, 3 tröjor och en filt. Fast Winstone frös då inte, i alla fall. Säkert alldeles lagom, för honom.


Avslutar med återkommande selfie 2020. Samma stol, samma sjö i bakgrunden och det ser fasiken ut som om jag har, snudd på, samma hårfärg 😁


2021


2022


Och idag 2023


Fiii fasen vad åren går, fast det gör dom för oss allihop, så de så Sov Gott!!

x 100, x 2, x 2 en jädra massa gånger

Av , , Bli först att kommentera 13

Härligt med lite varmare grader ute. Vi fick äntligen sitta ute igår och känna värme. Fast rätt var det var, kom en så pass ordentlig skur att vi fick söka skydd under taket på bron. Vi fick skrika för att höra varandra.

Gjorde en rabarberkräm av rabarber som Lotta hade haft med sig. Så det fick bli gårdagens lunch. Gott!

Efter den så lurade Nicco lurade sedan iväg mig på hjortronjakt. Vi paddlade över till en av dom små badplatserna som finns runt sjön. Finns till och med en grillstuga, mitt i ingenstans.

Just det här placet, åkte vi ofta över till, med storbåten, då vi var barn.


Och det var härifrån, jag och min kusin Anna, simmade tillbaka till Udden, då vi blev less på våra föräldrar. Som ville vara där hela dan.

Men vi fick inte simma utan följebåt. Hennes storebror Johan, rodde en båt vid sidan om oss. Där hade ju även vi rymts, i den båten, men man vet väl hur barn eller ungdomar kan vara. Då man väl fått nåt i huvudet, då vill man testa.

En annan gång, var vi less, återigen jag och Anna, på livet på Udden. Då packade vi mat för 3 dagar, letade fram tältet och rodde över båten till just den stranden. In i skogen där vi slog upp tältet. Kommer ihåg hur svårt det var att hitta en bra plats att tälta, det fanns liksom inte. Och då vi väl fått upp tältet var det så ojämnt att vi lika gärna hade kunnat tälta i ett stenbrott. Samt att det var en reva i golvet och där ville skogens alla myror komma in i tron av att det var en genomfartsled.

Igår, då vi var där och traskade runt i myrmarken, där det var djupa små vattenhål, inte en endaste torr yta, snubbelfaktor x100 och stora myrstackar bakom var tionde träd. Så kan jag inte förstå hur i hela världen, vi ens kom på den idén.


Vi, jag och Anna, för 44 år sedan, gav dock upp innan solen hann gå ner och komma upp igen. Packade ihop, rodde hem och gömde oss i baracken, där vi åt upp hela matransonen och sov sedan mygg och myrfritt i sängarna. Kände oss något dum dagen efter, då vi var tvungna att tala om att tältningen inte var så rolig som vi hade påstått, att den skulle vara.

Jag och Nicco gav inte upp men det var drygt som tusan att gå där och inte var det ett överflöd av hjortron, vi fick lämna över hälften som bara var kart.

Men det här x 2 då vi slog ihop det, blev ändå litegrann. Och motion fick vi inpå. Solen kom fram och gassade på som tusan.

Kan tillägga att Lainejaursjön är betydligt större än vad som syns på bilderna. Åt andra hållet är den nog runt 2 kilometer lång. Tycks minnas att pappa sagt att den är 3 km totalt, men med Udden däri. Ser ju ut så här från fågelperspektiv. Röd prick, vår stuga. Gul prick, stranden vi var på igår, och blå linje där vi simmade över. Jag gjorde dock strecket lite kraftigt, därför ser Udden mindre ut än den är i verkligheten, hahaa…

Såg en rovfågel som blev jagad av en argsint fiskmås


Njöt av sol, och sedan av åskmuller och lite blixtar. Det har jag på film men iddes inte lägga ut nu.

Winstone hörde, han med, förstås

 

Mera regn på kvällen och en jättevacker regnbåge, även den, x 2


Bakade en rulltårta och fyllde med smörkräm och resten av rabarberkrämen, jodå, det funkade alldeles utmärkt. Lite syrligt tillsammans med den söta smörkrämen. Hade jag haft kardemumma, hade jag kryddat upp krämen med den, innan. Det stod nämligen i ett av kräm recepten att just kardemumma är jättegott att smaksätta rabarber med.

Nu skiner faktiskt solen, så jag ska ta min frukost yoghurt och gå till altanen. Kan ju inte bli bättre. Ha en fin fredag, allihop!

#&?@_-aA????? Hur ska man ens komma ihåg 2 av dessa lösen 😶😱

Av , , 2 kommentarer 11

Igår fortsatte jag med lite finlir, sågade och räfsade.

Nicco bjöd på en stekt gomacka till lunch och efter den, klippte jag gräs och städade inne i stugan. Nicco tog den rättaste och billigaste vägen på jakt efter hjortron. I kanoten över sjön…


Hon fick då ihop ett gäng solmogna bär. Hon hittade ett ställe där det var lite varmare än dit vi var för några dagar sedan.

Jag och Winstone satt på altanen och plötsligt ser jag ett djur, ja jag var inte tvärsäker på vad det var jag såg. Det var nämligen rätt så stort. För att ni ska få en hum om avståndet, så är här en bild från altanen och upp mot lon.


Och här är djuret, som visade sig vara en väldigt STOR katt


Till och med Winstone blev fundersam.


Räven som är här på Udden eller räv och räv, det kan handla om rävar i plural. En av dom är väldigt nära, och igår kväll travade den runt vår buss med ett byte i käften. Undrar om det är den som Winstone ser, då han sätter sig vid bussdörren då vi ska gå i säng, och stirrar ut i mörkret.

Åke kom stunden efter Nicco hade landat med hjortron och kanot. Med sig hade han min nya mobil, så underbart med en kamera som fungerar. Ren och fin utan fukt som det blivit på min gamla mobil. Men den hade ju även fått 2 sprickor på framsidan.


Det blev en Samsung även denna gång, men en S22:a. Nättare och tunnare. Och givetvis var jag tvungen att fota för att känna skillnaden.


Men vilket krångel det är att byta mobil. Jisses, inte nog med att man kan gå miste om saker man haft förut (men den här gången fixade Nicco överföringen och det funkade jättebra). Men ALLA lösenord man ska kunna och mejladresser jag blir galen, på riktigt. Och där försvann BankId och swish.


Vilken jädrans tur att Nicco kom på en genväg ändå, och grejade även det, fast jag inte hade en dosa. Dessutom hade det varit värdelöst för den måste jag in på banken med. Jag har tryckt fel kod för många gånger.

Här undrar jag förstås varför i hela, humhum, man inte kan få använda BankId som lösen, istället för EN massa ”hittepå” ord blandade med andra grunkor och figurer #&?@_-aA????? Hur ska man ens komma ihåg 2 av dessa lösen. Och inte nog med det, efter ett tag ska man ju om man vill vara safe, byta lösenordet. Det är ju kört för mig. Jag är glad att jag (oftast) vet vart jag är, men inte alltid, hahaa…

Najs att stiga upp och det är varmare än 12-13 grader. Just nu visar termometern på +17 och de finns en sol ovan molnen. Vi har hunnit med kaffe ute och nu har jag nog tänkt mig ut i friska luften, igen. Så, ha en fin dag, allihop och kom ihåg, ingen är gjord utav socker, förutom pepparkaksgubbar och dylikt. Här en sista bild med panorama vy.

X:et, min gammelmorfar, en cooling 😎😁

Av , , 2 kommentarer 13

Vi packade in oss i Niccos Dodge igår och drog iväg till Hedberg. Som ligger 3,7 mil från vår stuga.

Svänger av i Rönnliden och hamnar på en lerig bilväg, som vi får åka på i 1,7 mil- Upplevelsen blev typ 10 mil in the middle of nowhere. Och det hade inte förvånat någon om vägen hade upphört i ingenmansland.


Åke tyckte till och med att vi skulle sno om, efter 20 minuters guppande och slirande.


Så kommer vi plötsligt till bebyggelse, och ser till och med 2 tjejer som är ute och rastar en hund. Men ingen skylt, HEDBERG. Vi vänder, och åker ner en bit på tillbaka vägen, tror nämligen att huset vi såg på bild, var just där. Men det var fel. Vänder igen och frågar tjejerna om dom vet vart huset är. Jodå, dom visste, vi skulle upp på ”storvägen” och köra ner till partytältet, där skulle vi se en massa bilar och folk. Och det gjorde vi. Fast 3 bilar var kanske inte en hel massa. Men Loppisen i Hedberg, var säkert byns happening.


Det var då trevligt folk där. Vi var i sista stund och med ett fika köp så fick vi ta av precis allt vi ville, det var ju väldans snällt. Och n´Åke, hittade ett par, tadaa…senapsgula hemstickade sockor. Senap är viktigare än alla världens danser, you know!


Kvinnan som sålde dom, var en gammal klasskompis till min mamma. Det hade hon och Åke kommit fram till då dom stod och talades vid.

På hemvägen stannade vi av i Springliden, där vi sett en skylt om garageloppis. Åke köpte ett vitt renskinn, för 150 kronor. Jag hittade en liten inredningsdetalj.


Lite prat med paret som bodde där och vi kom fram till att mannen, är tremänning till min mamma. Han berättade att han följt med Börje, min morbror, hem till Jockmock Johan, alltså min gammelmorfar och nu pratar vi om Malå Jockmock på andra sidan Lainejaursjön. Där mamma och hennes syskon bodde då dom var barn. Och min morfar Everts, pappa, Johan, även kallad Xet, hade ett rum i det lilla huset. Han, killen som spådde i kort…en riktig cooling 😎

Förvånas än idag över att Ä:et inte verkade finnas i alfabetet 🤔🥸

Lite roligt ändå, att bara man kommer in i prat med folk så knyts man samman i släktband. Paret hade söner och ja, det blir då mina fyrmänningar, hoppla!!

Skrev nåt smått kryptiskt igår, om mygg och småknott. Fast jag spårade lite, i texten stod det faktiskt flugor och småknott. Nåväl, jag skrev sedan och jag citerar: ”Tur att vi inte har så många av dom, i alla fall. Men med detta regnande så dränks dom väl i vattenpölarna.”

Det var en ren…skär…lögn!! Vi hittade myggen igår, då vi egentligen hade ett mission, att hitta hjortron.

Jämmarns vad många dom var och jätte ilskna. Inte hjortronen nu utan myggen.

Det var många kart, så dom fick sitta kvar.

Och, ja, kan det ha blivit 3 dl mogna hjortron som vi frös in. Men vi fortsatte till ett annat mygghål och plockade ihop lite blåbär. Några hamnade i en påse i frysen, och resten fick hamna i en vetebulle med vaniljsås i botten och blåbär på toppen.

Så vi fikade bulle klockan 22, då dom var klar. Är det semester, så är det. Och regnar det så gör vi saker i alla fall.

Ha en fin söndag, allesamman!

Jag är en lågoddsare men jämarns då det slår in…

Av , , Bli först att kommentera 17

Man kan väl säga att jag förlorade STORT, då jag och Elisabeths vadslagning var, vilken tid, denna dag/natt, som årets första barn, skulle födas. Till mitt försvar över min dåliga gissning, så är det roligare att vara en riktig lågoddsare, för jämarns då det slår in.


Fast det kan gå långt mellan gångerna, förstås 😜

Enligt Sveriges Radio, föddes Roy, Skövde, bara 35 sekunder, efter tolvslaget. Elisabeth gissade på en pojke, född 20 sekunder efter 00.00. BAAM, det var nära. Min gissning……………………………………………………………………………..en flicka, som skulle födas nu på morgonen, 06.24, hahaa… Fast jag kan garantera att tiden och könet, stämmer på nån i världen.

En hektisk dag igår, kanske inte jättetunga men det där..hm, vad sa vi, skulle vi, eller var det så här. Eldstaden skulle fram ved införskaffas. Vilken tid ska köttet stekas, hur lång tid i ugn och när åker potatisen in och när ska den ut. Att få något tajmat och klart, är inte tvärenkelt. Och mitt i allt hamnar jag under bordet.

Fast det var inte så hemskt som det låter. Kom på att bordsbenen var slekiga så jag kröp dit med en skiftnyckel och finjustering av benen. Nåt många borde göra, för muttrarna har en tendens att ralla upp, bara så där.

Jitte och Ina bjöd på fördrinken. En fräsch start på kvällen. En svarta bär jos, som blandades med bubbel av nåt slag. Jag suger ju på vad såna drycker heter. Drinken toppades med is och blåbär.

Förrätten bestod av kex, ostbitar, rostbiff, salamichips och en marmeladkaka, gjord på aprikos och nötter. Ni fattar att det var lite fullt upp, då jag inte ens fotar…🙃

Detta är i alla fall taget, before alltihop.


Huvudrätten var en potatisbakelse som jag gjorde på riven cheddar, ägg, potatis, salt och peppar. Till den, helstekt oxfilé, bea eller rödvinssås samt en sallad med granatäpple. Gott var det, och detta var 3 gången i mitt 55 åriga liv, som jag ätit och tillagat oxfilé.


Till efterrätt blev det 2022:s, handplockade, vilda hjortron från Malå/Lainejaur, som värmdes med socker, varvat med kardemumma kanderade mandlar, hasselnötter, cashewnötter samt valnötter. Och mina små maränger och Sally vispad grädde.


Jag avstod min, då jag plötsligt fick ett dipp i socker men, jag åt en del av den idag, och ja, den var suveränt god. Till den bjöd Theresé på Brännlands iscider, supergod och den passade perfekt till detta.


Afterdinner snacks before midnight, bestod bara av godis, chips, nötter och drycker av olika slag. Camilla och Thord, kom över, och strax efter dom dök Mats P Karlsson, in. Emma kom hit och sist av alla, Brälla, Lena och deras granne Kalle.
Åke och Anders fixade elden och strax innan 12 gav vi oss ut i blåst, och halka.


Vi blev inte så långvariga därute, men festen fortsatte in på småtimmarna.

Summerar hela kvällen som väldigt trevlig, vad annars. Och tackar Sally som både serverade, plockade undan och diskade lite här och där.

Till Jitte och Ina, tack för sällskapet och Ouzon, vet ni vart den finns. Kommer att förbli oöppnad till nästa gång 😄

Jag släckte ner 03.30, steg upp strax innan 9, faktiskt pigg och fräsch. Winstone pockade på utgång så vi travade iväg en liten sväng.


Och jag tackar även alla mina bloggläsare, utan er hade jag aldrig legat på topplistan över mest lästa, år efter år. Det är ju fantastiskt roligt, att det jag skriver om, ändå lockar några till att läsa. Älskar er allihop och önskar er alla en God fortsättning på detta nya år, som dagen till ära, bjuder på ljus och sol.

Jag, en spritlangare 🥶

Av , , 4 kommentarer 16

Igår var det någon som frågade på Umeå Tipsgrupp, ifall det var fler än hon som saknade vanliga gula bananer. Precis det jag efterfrågade, igår i mitt inlägg.

Här kommer svaret på varför jag bara sett berg av gröna, hårda, oätliga sådana.

Många ICA-butiker har främst gröna nu. Detta har med en lagstiftning som trädde i kraft förra veckan, och som har med uppvärmning att göra. Detta har i sin tur fördröjt mognadsprocessen hos deras bananer. Produktionen beräknas vara stabiliserad någon gång i nästa vecka.

Dessutom, har flera Ica butiker skickat tillbaka bananerna, eftersom dom tycks ta evigheter att mogna, om dom ens gör det. Ja, jag handlar ju på Ica till 90 procent, så då var det kanske inte konstigt att jag bara sett grönt. Och Åke får då vackert vänta på sina bananer till filet, om jag inte råkar hitta några, bara så där.

Annelie kom hit igår, lagom till lunch och sedan skulle vi då iväg. Tänk, jag, som gått vilse inne på Clas Ohlsson och XXL, fick äran att börja min guidning service inne på NUS. Sedan Ikea och jag hittade igen genvägen, jösses vilket flyt jag hade. Det var mer jobb att hålla reda på Annelie som gick åt fel håll överallt 😅🙃

Sen en sväng in till Bo-Lage, där jag hade en rolig flaska att hämta ut. Johodå…

Den här, den här, vet jag inte ens om man ska öppna 🤭 Bra va…Annika Gammboss 😁

Innan vi ska in kommer Nicco springandes och hejade. Jag frågade vad hon gjorde där och hon skulle passa på att gå in där. Till saken hör, att Annelie aldrig träffat Nicco in real life. Så när vi sedan satt i bilen så frågade hon mig hur gammal Nicco är. Mja, hon fyller 24 om 2 veckor…ish.

Jösses, sa Annelie, 24 år. Hon hade trott att hon var 18 och nu kom hon och skulle ta tillfället i akt och be morsan, moi, att köpa ut åt henne. Hahaa…


Hem och käka middag, surr och kaffe och tjopptjopp så var klockan dags för henne att dra hem till Renbergs igen. Intensiv dag, men alltid roligt att träffa henne. Och gissa att hon hade med sig godsaker. 1 kilo hjortron, så jag passade på att koka sylt då hon åkte.

Älgfärs, från frispringande älgar från, gissningsvis skogarna runt Renbergsvattnet. Och ett gäng av dom supergoda hamburgare som säljs på Lill Einars.


Vilken lycka, och tack så mycket, för allt, Annelie 😍

Innan vi ens hann ut genom dörren igår, så tvärkollade Åke vad han fått för besked om återbäringen. Det var chockerande news. Han skulle betala igen 22 000 kr
What the…

Sent på kvällen, hade han fått ett nytt mejl, det var ett fel i utskicket. Det han var skyldig blev bara till en femhundring…PUH Snacka om glädje efter det beskedet. Skumkänsla, på nåt sätt. Då det plötsligt kändes som om han vunnit pengar, fast kan man vinna nåt man redan har, fast man riskerat att förlora??

Vi tjänade dock liiite pengar i alla fall. Jag och Annelie avrundade med ett besök på Granngården och jag föll för deras nya eldstad. Jag berättade för Åke, att hade jag inte vetat vad han skulle ut med, så hade risken eller chansen att den här hade fått följa med hem,varit överhängande.


Inte för att vi hade behövt en här hemma, men den hade varit fin att ha i stugan. När jag nu googlade för att få en bild på den, så finns den faktiskt på Clas Ohlsson, och för 200 kronor mindre så… hm. Klicka på bild för info.

Nu mina vänner vankas det frukost och vid halv tolv snåret är det pay back time för mig på Ullas kondis. Elisabeth ska få ut som vinst om snödjupet. Winstone har redan fått sin första prommis för dagen.

Ha en fin fredag, allihop!

Dricka med sugrör 🧃

Av , , Bli först att kommentera 11

Jag förberedde bärplockar turen igår, med dubbeltejpade tår, vintersocka och stabil sula i stöveln. Sedan travade vi inte iväg så långt, faktiskt, utan vi hittade det bästa stället det första vi gjorde, och det gick hyfsat att gå därinne.


På andra stället var det Åke som travade iväg, jag brydde mig mest om att få Winstone på bild…ja Åke fastnade, han med.


Även bussen, och jag undrade i mitt stilla sinne, vad folk tänker då dom ser bussen parkerad så här vid vägkanten.


Svär dom högt att nu j-vlar är det bärplockare här, deluxe, och det kommer att vara skövlat här då dom försvinner. Haha…njae, knappast, men det kan dom ju få tro.


Tredje stället, där kom myggen, och dom var ettriga. Åke lufsade iväg och jag och Winstone höll oss mer till fotograferingen.


Ovanför den där stenen var det en vall, som vi gick upp på och där bakom, fanns det en grön tjärn, förmodligen en lämning efter gruvdriften.


Winstone stod och stirrade ut i fjärran, och jag trodde att han hörde renar eller annat.


Men då vi snodde om så var det faktiskt Åke, som gått tillbaka och sedan hoppat över diket, så han befann sig på andra sidan.

Vi nöjde oss med det vi hittade, och fortsatte vägen till Malå, där vi fyllde på kylskåpet och sedan tillbaka till stugan igen. Nu har vi ungefär, 6 såna här skålar med hjortron i frysen, så med den konsumtionen vi har av dessa bär, klarar vi oss ett tag. Kan ju bli mer plockning senare.


Imorgon åker vi hem och stannar där ett par dagar. Min kindtand har gått sönder, rejält. Här i Malå är det stängt fram till 6 augusti, så nån hjälp får man inte, utan då har dom förmodligen tänkt att man ska åka in till Lycksele, om man ska ha akuttid.

Jag har då, peppar peppar, inte ont annat än då jag dricker varmt eller kallt, då känns det minsann, Men jag klarar även det om jag dricker med sugrör, haha, kaffe med sugrör är väl inget som lockar fast… i can do it, om jag vill.


Idag ska jag olja in vår ytterdörr, och imorgon kanske det blir ett lager med falurödfärg, på baksidan dasset, den väggen såg ut att ha fått sitt, av väder och vind. Jag litar inte riktigt på att vi slipper regn idag, men men, vi får se, det kanske klarar sig, vi hade ju bara 10 droppar regn igår.

Önskar er alla en fin lördag!

Det var inte så illa, ändå

Av , , Bli först att kommentera 12

Åke följde med Siverts på hjortronjakt igår. Båten såg ut att ligga lågt i vattnet så jag tordes inte stå och kika så länge, då som försvann över det djupa blå.


Men det såg nog mer illa ut än det verkligen var. Dom kom tillbaka med 20 bär…ish. Då dom kom tillbaka hade jag tänt upp elden och Theresé hade knådat ihop degen till gahkkun.Det blev gudagott och brödet gick åt som smör i solsken, bokstavligt talat. Smöret smälte då på det varma brödet.


Mellan bröd mellis och middag så drog jag och Theresé iväg på en liten utflykt. Vi stannade så jag skulle få fota från långsidan av Lainejaursjön. Vackert, på min ära.


Då jag vände mig om fick jag syn på lite hjortron, och då kunde man som inte låta bli att plocka dom. Blev absolut ingen mängd, men nu vet jag vart jag och Åke kan fara. en mindre solig dag.

Theresé klättrade upp i ett älgtorn vid Skeppträsket, och tror ni inte att hon fick syn på en älg. Jag fotade men den var så långt bort så det blev bara ett blurr då man zoomade, fast den står där.


Likadant då jag skulle fota en ren med pampigt horn, men den ville inte vara med på bild, knäppgöken.


Sedan blev det grillmiddag. Sally sprang fram och tillbaka, och tävlade med både Joel och Sivert. Sivert körde dock fulspel, och tacklade stackaren som stod och knöt skorna, hahaa…


Nå, det var inte så illa som det kanske ser ut. Detta var inte heller illa, Camilla och Joel bjöd på förrätt, grillad avacado, med tomatröra och grillad halloumi, och lite räkor på det, mycket gott.

Kallt var det och till slut satt man med vinterjacka och handskar på sig. Men skam den som ger sig…


Theresé och Sally steg upp tidigt, och är i detta nu i Bastuträsk för att hämta upp Anders, som åkt tåg från Uppsala. Dom ska göra en avstickare till Storforsen, så kanske jag får låna nån bild från det äventyret till morgondagens inlägg.

Idag skiner solen för fullt, och nu är det altanhäng som hägrar. Skulle få till en filmsnutt då Winstone kommer i full karriär, men den här gången stannar han och börjar leta efter ett ben, så det fick bli en stillbild istället.

Jag lyckades då fånga Bobby på bild igår, även om hans huvud snurrade runt runt, då han skulle kolla in alla flygfän.


Ha en fin söndag, allihop!

Hur var det nu igen, det där med brevbäraren?

Av , , Bli först att kommentera 13

Innan lunch igår, så åkte vi iväg för att se om vi skulle hitta några hjortron. Fast njae, vi är inte på rätt ställen, utan den här gången blev det tricolor:


Det bidde i slutändan, en liten låda med blåbär, en annan liten låda med styckfrysta hallon, och påfyllnad i en påbörjad liten låda med hjortron. Litet i all ära, men naggade gott att finna 😀

Såg en bild nån lagt ut i en grupp på FB, en kärnfri hjortronkräm, såg jättegott ut, och som jag förstod det så kör man hjortronen i en råsaftcentrifug så får man bort stenarna. Hm, men det tarvar ju en del hjortron så jag får nog drömma om den krämen.

God Assistans, bolaget jag är anställd av, taggade mig i ett inlägg dom haft ute sedan maj. Nu har jag vunnit en sak, igen, citerar kommentaren:

”God Assistans – vårt löfte Hej Maria! Du har vunnit en gratis startplats till Glädjeruset virtuella lopp😊👍, maila till [email protected] så återkommer vi med det praktiska. Tack för dina synpunkter och stort grattis!” slutcitat

Och nu har jag anmält mig dit, kommer att få T-shirt, nummerlapp, en bok och sånt. Detta lopp, Glädjeruset, arrangeras av idrottsföreningen God Assistans IF tillsammans med Täby IS Friidrott och överskottet från loppet går till Hugos Stiftelse som arbetar för ett gott och aktivt liv för barn och ungdomar med funktionsnedsättning samt deras familjer.

Eftersom anmälningsavgiften går till något bra, så ringde jag Sally, och frågade om hon ville köra detta, hon därborta i Järlåsa, och jag här med min brukare. Och det ville hon så nu ska jag anmäla henne så får dom ändå in en liten slant.

Klicka på bilden så kan ni läsa mer om det och kanske joina oss i detta 😀


Mitt i köttsoppekoket igår eftermiddag, så hände följande. Jag blev uppringd av kvällspasset i P4…igen. Jag kan ju inte låta bli att kommentera deras kvällsämnen, och igår handlade det om vad man fått om bakfoten.

Det är ju mycket jag fått om bakfoten, genom livet, men jag skrev det om brevbäraren. Det har jag bloggat om förut så för visa av er blir det nu en repris. Jaja, jag citerar min kommentar, det går fortare 😁

”Detta är nu 6 år sedan det begav sig, men ändock. Vi, det vill säga jag, min man och yngsta dotter, då 16 år gammal. Var nere hos vår äldsta dotter som bor i Järlåsa, 2 mil utanför Uppsala.

Då föll det sig inte bättre än att jag fick en lektion om kungar. Jodå, nu är det ju så här, till mitt försvar då, att jag aldrig i hela mitt liv, varit intresserad av kungar eller religioner, ja, historia överhuvudtaget. Och jag lovar, då det lärdes ut om Vasa, ni vet, snubben som uppfann Vasaloppet…jo jag vet nu, att han var kung, men innan den gången, så visste jag faktiskt inte det. Och vill framhärda, att jag förmodligen, var sjuk, just den lektionen.

Jag blev ju genast ifrågasatt och ingen ville tro att jag inte visste. Dom ville veta vad jag trott. Jamen, han åkte ju runt på skidor med nåt rör på ryggen, så han var väl brevbärare.

Haha, jo, jag förstår ju att det lät knäppt, men jaja, jag hade fått lite om bakfoten.

Igår pratade jag med äldsta dottern som berättade att dom varit och kollat in skeppet Vasa, häromdagen. Nu sa ju jag genast, utan betänketid, jaha, kungens båt, eller vad. Mm, ni fattar va? Jag skulle inte sagt ett ord 😁🙃” slutcitat

Och detta lät så roligt, så dom frågade då om dom skulle få ringa mig, och vad säger man. Javisst, ring ni, men till mig själv pratade jag högt och undrade varför jag inte kan låta bli att kommentera deras inlägg …

Idag ska jag på PMU med Nicco, hämta ut kaffepanna jag beställt till vår eldpanna, städa lite inför helgen. Och invänta fint väder, som det kanske kan bli imorgon. Ser jag fram emot.

Ha en fin dag, allihop!

Maria Lundmark Hällsten