Etikett: staket

Grannosämja… kan det bli

Av , , Bli först att kommentera 9

Jag kan inte låta bli att fundera över hanhundarnas pinkande, alltså ursäkta. Dom markerar revir, men borde inte detta beteende försvunnit snart, dom har ju som ingen användning av det.

Jag vill inte att Winstone pissar på saker som ska handhas av mänskliga händer, som till exempel vägskyltar, markörer som dom ställer ut för att visa att det pågår arbete, betonggrisar och träbroar, för att nämna några saker.

Men för mig blir det en evig kamp, varje dag och varje promenad. För andra har ju varit där och markerat, så det vill ju han med, och skulle det nu mot all förmodan, vara ett opinkat ställe, så ska ju det markeras före alla andra… alltså *suck*.

Samma sak gäller ju nu vårat nya staket. Det har redan hunnit vara hundar där och pissat, och jag blir fruktansvärt irriterad då man gå med en hund i koppel och inte kan hålla in dom då man kommer fram till staket eller häck som omgärdar en gård och ett hus. Tror folk att det är allmän egendom eller? Otroligt fräckt, men jag ska råda bot på det. Jag ska köpa och fylla på den självutlösande fy sprayen, så får vi se vad som händer då den kommer att puffa till en hund på nosen eller för all del, därunder då den lyfter på benet. Och jag hoppas det tar ordentligt!

Sen är det inte hundarnas fel, det fattar ju vem som helst, dom går på instinkt och vad dom har medfött, men visst har dom väl en läromästare som dom ska se upp till och lyda? Egentligen vore det ju lämpligare om hundägarna fick puffen i fejjan, men det skulle säkerligen resultera i grannosämja, eller vad tror ni 🙂

Idag har jag möte och annat så jag börjar jobba först efter 17, härligt, då behöver jag inte stå och fixa middagen nu på förmiddagen, utan jag har tid att chilla lite också. Önskar er alla en toppendag!

Foto0126

Dom går som fjärilar flyger…typ

Av , , 4 kommentarer 9

Min mobil lever än, men jag trodde den var körd igår då skärmen plötsligt började vitna i kanterna och det bara fortsatte, men så… plötsligt, klarnade den upp och ser ut som vanligt igen.

Gick ut med Winstone igår, första svängen och noterar snabbt att det inte var bra att måla staket i förrgår… dom plankorna som blev målade ser ut som fruktansvärt taskigt förarbete, färgen rann fläckvis av, i skyfallet. Jag som vet att jag första gången när jag vaknade låg och räknade hur många timmar som gått från det jag målade sista planken, till jag vaknade av regnet och tänkte, jamen det är ju lugnt, det har gått över 6 timmar, men tji fick jag, fast det kan ju dessutom ha börjat regna tidigare, det vet jag ju inte.

Tur då att jag inte hunnit måla så mycket, färgen är tyvärr inte gratis och arbetet i sig är inte heller direkt älskvärt, det gör ju ont för tusan. Att hålla i en pensel och stå som en böj då man tar understa plankan.

Jag gjorde mig en sväng ner på stan igår och konstaterade att jag inte gillar att gå där, visst, mycket att se, men stan… nä, en massa folk som går ungefär som fjärilarna flyger… (ja inte alla, men många) så där helt okontrollerbart, dom vet inte vart dom ska, sen kan dom tvärstanna mitt i steget så man nästan ska gå in i ryggen på dom. Jaja, tur där också, att jag faktiskt inte behöver vara därnere heller, mer än nödvändigt.

Hittade en sån där trätavla igår, som Åkes farbror, Jean Ragnar (Helge) gjorde då han var i tonåren, så här ser den ut:

002

Och kolla, då jag vände på den så sitter där en tipsrad, fastklistrad, törs jag visa den för dig, sa jag till Åke, jag vet nämligen att Nicke, svärfar, hade en rad han spelade varje vecka, stående, i flera flera år, och det är förmodligen den här raden:

003

Han sa dessutom att han inte kunde sluta spela heller, eftersom han nu kunde den utantill och det vore ju försmädligt om han struntade i att spela en vecka och raden skulle gå in.

Med detta avslutar jag dagens blogginlägg och önskar er alla en fin onsdag, för mig innebär den, den sista dagen på semestern, imorgon återupptas dom gamla rutinerna igen.

Kanske en ulmerkott med huggtänder?

 

Vi har ju en sån där förvaringsplats under arbetsbänken i köket. Där man kan ställa in pallen och annat som man inte vill ska synas på. Jag har inte bara pallen där, utan en stor kartong, brandsläckaren (hade stått där) och några brickor etc.
Nu hade jag använt en av dessa brickor och skulle trycka in den där under igen, men något tog emot, och varje gång jag puttade till den så fräste och väste det under bänken.
Tror ni att man blir fundersam, snudd på rädd över vad som ska komma utrusande därifrån, kanske ett murveldjur eller en ulmerkott med huggtänder. Efter fjärde försöket, så tvärtänkte jag att det måste vara brandsläckaren jag kommit åt, så jag fläkte upp draperiet och gick ner på knä för att kolla förödelsen… ingenting syntes, inte heller brandsläckaren, för den hade jag ju flyttat till ett annat ställe, veckan innan.
Jag puttade till brickan en sista gång, och återigen, samma fräsande, nu plockade jag bort sak för sak och se… där längst in mot väggen står vår gamla sodastream och givetvis, brickan hamnade ju hela tiden uppe på knappen så det var kolsyran som väste och fräste. Allting brukar ju ha en naturlig förklaring till allt som händer… i alla fall nästan alltid, kanske till och med oftast inte, hemma hos oss, men nu så 🙂
Igår plockade Åke bort staketet och påbörjade rengöring men gav upp, det är för dåligt för att ens kosta på något arbete och vi har ju ändå tänkt byta ut det gamla mot ett nytt, så just nu har vi inget staket längre. Jag vill ha ett enkelt sådant med två liggande brädor, inget mer, och så ska vi göra.
Han började istället göra vår uteplats, så just nu ser det ut som en byggarbetsplats här ute, men det kommer att bli bra, då det är klart. Annars är allt som vanligt, jag är ledig idag och ska nu ringa till veterinären, dom hade ju telefontid så jag missade det i måndags, så får vi höra när vi kan få komma dit. Önskar er alla en bra onsdag!

Staketpinkare

 

Vi har inte sett några fåglar i vårt nya fågelbad, men vattnet är mystiskt nog borta, hm…jag sa till Åke att det är väl alla hundar som går förbi här som druckit upp det, inte nog med att dom pissar på staketet, dom terroriserar även fågelbadet 🙂
 
Nja, så är det väl inte, men att dom lyfter benet mot staketet, det är sant det, även om vi sitter därute. Ganska så fult måste jag säga, att hundägarna släpper fram dom till staketet, jag har god lust att ställa mig upp och fråga vart dom bor, och om dom tycker att jag ska komma och pissa på deras staket, cykel eller annat. Sen är det ju så, har en börjat så ska ju alla andra fortsätta att markera. Vi får se vad som händer då vi byter staket, om inte annat så hamnar den nedersta brädan högre upp och då borde dom minsta hundarna inte nå upp…sorry!
 
Vi skulle ju städa bussen igår, men det kom hit ett störningsmoment…Öhman. Vi provade att låsa in honom i jeepen och vi höll på lyckas då vi inte fick upp dörren, hahaa, men till slut så. Ja, jag har då påbörjat dammsugningen och får väl fortsätta om en stund. Vi ska ju premiär sova i den ikväll (premiär för i år), vi åker upp till Maltträsk och gör familjen Brändström/Frank, sällskap. Nicco ska sova över hos en kompis, hon vill inte med.
 
Annars på västerslätts fronten, intet nytt…eller mjo, Åke har köpt en EU moppe till Niccolina, fast det är två år kvar innan hon får köra den, plus att hon inte ville ha den, men, men…den ser ut som en mc, modell mindre. Snygg men som sagt var, vi får se vart den hamnar, Åke ska väl testa att köra den till jobbet någon gång, och blir den sedan bara stående så får vi väl sälja den vidare. Den kostade inte speciellt mycket, så någon förlust affär blir det nog inte i alla fall. Kort på den kommer sedan.
 
Nu hoppas jag att ni får en trevlig lördag, det har vi planerat att ha.
Maria Lundmark Hällsten