Etikett: straff

Kan man sona sina brott och vart går gränsen?

Av , , 2 kommentarer 12

Såg på Tv igår kväll. Det handlade bland annat om en jättestor brand i ett hus komplex nånstans i USA. 250 brandmän kämpade med elden som i hettan fick skyltar ute på vägen att smälta. Den kallades i folkmun för Da Vinci branden. Jag provade Googla men hittade ingenting om det (mest för att skriva korrekta siffror). Man kan tydligen streama om man har rätt grejer

Branden var anlagd, och som tur var, kom ingen till skada. Denna brand kostade drygt 34 svenska miljoner. Han som anlagt branden fick 15 år i fängelse. Sen har han då sonat sitt brott.

En klok person jag känner mycket väl. Berättade om en man som är känd inom Politiken och som fått nåt typ av uppdrag. Han är dömd för rattfylleri. Detta har då lagts ut på FB där övervägande kommentarer lyder typ: ”Ja men han har sonat sitt brott. Det där är passerat. Han måste få en andra chans” och så vidare.

MEN… sa då den här kloka personen, what if rubriken hade varit: ”Dömd för rattfylleri där 2 personer miste livet”. Hade kommentarerna sett likadan ut då?

 

Sonar man någonsin i sitt liv, ett sånt brott? Vad blev straffet för rattfylleristen kontra straffet för dom efterlevande släktingarna till offren.

Han som anlade den stora branden som potentiellt hade kunnat orsaka flera hundra människors död, har sonat sitt brott efter 15 år… Han må ju ändå haft nån tanke då han satte dit tändstickan.

Ja jag vet inte. Visst, man kanske inte ska döma en person för något som inte hänt. Men om det fanns strängare straff, kanske det vore idé att börja där. Dom kanske till och med skulle betala resten av sina liv till en brottsofferfond, där en del av all inkomst hädanefter går till den fonden.

Tänk om man växte upp med den vetskapen, så kanske man tänkte efter både en och två gånger innan man gjorde nåt dumt.

Nämen det var bara en snabb reflektion så här på förmiddagen. Men kanske nåt att fundera på.

Den här grejen var jag 56 år och 11 månader gammal då jag fick veta. Klockan man har på mobilen, den lilla appen man kan klicka på för att ställa in larm med mera. Den visar ju den sanna tiden med, wow, haha. Eller så är det inget wow, utan det är jag som är lättroad och trodde att jag lärt mig något väsentligt 😆😉

Måste ju ta ett minne från fejjan idag med. För 10 år sedan var jag med Tina i Torrevieja. Och där vi går så får vi syn på en hund uppe på en balkong…ish

Det roligaste är att Tina fotade den igen, flera år efter, så den bor där och nä, den hoppar inte ner. Vilket vi var rädda att den skulle göra, eller rättare sagt, rädd att den skulle falla ner. 

Åke ska byta packningar i Camaron,  den kokade ju sist vi var ut. Det håller ju på vara sånt väder med, då man får lufta bilen varma eftermiddagar eller kvällar. Nu har jag tänkt få i mig lite frukost och sen blir det utehäng på altan. Det är ju varmt ute, för tusan, så skönt!

Ha en fin lördag, allesammans! Avrundar med en annan bild jag tog denna dag, för 7 år sedan…KOLLA, intresseklubben antecknar 😄

Hård mot dom hårda

Av , , Bli först att kommentera 11

Teven stod på igår kväll, det var nåt mordfall over there. Domen deklarerades 👨‍⚖️ livstid plus 20 år.

Va, vadå, livstid och 20 år till, på det? Borde alltså betyda, att man får sitta tills man dör, och sedan flyttas man ändå inte från cellen, förrän det gått, ytterligare 20 år, eller hur?

Nå jag vet minsann hur det funkar. Dom läser Bibeln, studerar, sonar sina brott genom att göra gott för andra. Och sedan omprövas domen, och dom kan stryka några år. Så rätt var det är, har dom kapat bort såpass med år att dom får komma ut efter 10, typ.

Däremot fick dom en sämre start, med dom där 20 plussarna. Ganska sjukt ändå, antingen sitter man hela sitt liv eller så gör man det inte.

Det där låter ungefär som ett Monopol spel. Gå direkt till fängelse utan att passera gå. Fast då du är där får du slå tärningar och rätt var det är kommer du ut på en gång, eller så råkar du sitta på ett frikort. Jojo, man kan friköpa sig från mycket.

Jag tycker väl att det är förbannat, har du tagit livet av nån, så har ju denne någon, fått det värsta straffet. Medan gärningsmannen, kan gå fri efter x antal år. Rätt borde väl vara att den gärningsmannen, får sona sitt brott, resten av livet.

Alla pengar den tjänar ska enbart få räcka till dennes överlevnad, resterande ska gå till brottsoffer. Det ska inte finnas några genvägar. I och med att man dräpt en annan människa så har man förbrukat alla sina rättigheter, punkt slut.

Möjligtvis kan man deportera alla skurkar till en öde ö, där dom får leva Robinsonliv, och ön måste naturligtvis skyddas från eventuella besökare. Det får bli ett projekt för nån annan, att räkna ut hur det ska genomföras…jag ids inte. Och jag vet, jag är hård mot dom hårda 👮‍♀️

Min Camaro blev tjyvfotad igår, jodå. Håkan Lundgren från Vindeln passerade tydligen och likt en av dom där omtalade, bilbildernas häxmästare, så knäppte han en bild i förbifarten. Haha, sen taggade han mig på FB:


Jag fick en till taggning och nu var det Mats Alfredsson, han hann ta fler än en bild i onsdags, här från andra hållet:


Själv fotade jag nåt grönt och lekte med lite bildredigering:


Apropå foton, så plingade det på dörren igår. Det var en kille som ville sätta fast en mätare på huset. Mjahaa, sa jag, kan det vara så att nån projektledare hört mitt meddelande. Mjo, sa han, det kan vara så. Han ska nu komma och fota nere i källaren, på förödelsen, så får vi se vad det blir av det hela.

Jag sa att kakelplattorna är inget jag grinar över, om dom åker, men jag tycker det är fel, att det är jag som ska städa upp efter andra. Jag förstår väl helt och fullt att arbetet ska utföras men det sa inte skapa mer arbete för mig. Då får dom leja in nån städpatrull, tänker jag.

Nu vill Mr W, ut på en prommis, så jag tänkte att han skulle få som han vill. Och önskar er alla en fin tisdag!

Det blir vatten & bröd i 10 dagar!

Av , , 3 kommentarer 13

Apropå regler om bikupor och att dom inte får flyttas över vissa gränser, så gled diskussionen över till vem det är som ser till att lagar och regler följs. Vad hjälper det, liksom, att nån säger att så här ska det vara, men vi har ingen som styr upp, att det är detta som gäller och straffet blir det här.

62380154_10157192476891585_342864700914008064_nVisst kan det vara bra att man inte straffas, det första som görs, men som det ser ut idag, är allt väldigt tamt, man kommer undan med det mesta. Finns inga tydliga gränser och väldigt mycket ludd (lite Winstone) däremellan.

62239270_10157192468071585_9034502619539701760_nJa, vi får inte prata i mobilen då vi kör, men du får äta medan du kör, OM, du inte börjar köra ojämnt och lite hit och dit. Vem är det då som ska avgöra vart gränsen för ojämnt går? Polisen, förmodligen, men hur vet vi, vart den gränsen går, och det som gick bra idag, kanske inte duger imorgon, för då är det en annan polis som jobbar, och denne polis, har andra uppfattningar om vad som är instabilt och inte.

27331694_10156011442081585_296180127597482794_nVi ska gå på vänstra sidan, om det är en kombinerad cykel och gångbana, men vi får inget straff, om vi går på den högra. Sen tyckte jag det var fantastiskt roligt att läsa att man på trottoarer ska gå på den högra sidan, hahaa…våran trottoar på kortsidan av huset, är typ 1 meter bred, så lycka till att mötas på den 😀

62357443_10157192470086585_7169117551731933184_nHär kanske det skulle införas regeln: ”Störst går först” end of discussion!

Och trottoarer skottas ju dessutom inte,  på vintern, så då är vi tvingade att gå på vägen, och på en bilväg ska man väl gå på den vänstra sidan. Ojoj! Det är mycket nu!

Det var väldans mycket igår också, under en liten kort stund. Jag går nämligen på Ica, här, tvärsöver vägen, för att handla lite. Jag lägger ner mobilen medan jag packar kaschen, och tänker att nu ska jag inte glömma den där.

Kommer hem, gör några underfundiga manövrar som jag inte ens kommer ihåg nu, och inser att mobilen är borta. På med skorna, snabb som en vessla, spurtar iväg på affären igen (tur att det bara är 25 meter dit), ingen mobil där, och ingen som lämnat in den.

Svär hela vägen tillbaka, ropar åt Åke att ringa upp min mobil (så ska jag ta ett snack med upphittaren, tänkte jag), och en väldigt bekant ringsignal skriker i köket…jag hade lagt mobilen på kaffeburken…*SUCK* och PUH!!!

Lite nervigt då jag har mitt bankkort, ett VISA kort, körkort och Ica kort, i mobilen. Nu brukar jag ha en väska med mig, 95% av gångerna, och det är ju av den anledningen att jag inte ska lägga bort mobilen medan jag packar, så hädanefter får jag tänka om lite, det får bli väska till 100%, punkt slut!

Imorgon fyller jag år, hoppla, 1 år gick fort. Vädret ser ut att bli ok, så jag har förvarnat Åke om att det blir middag på Gammlia, dom har ju startat upp bilträffarna däruppe igen. Och nu råkar jag ju fylla år på en onsdag så det passar väl ypperligt att åka dit. Nu ska jag surfa vidare, så jag önskar er alla en fin tisdag! Så här såg det ut på Gammlia ifjol:
37317000_10156444539536585_2806506698368352256_n

Bakom låsta dörrar

Av , , 6 kommentarer 8

Inte trodde jag att jag kunde sova så här länge, men det gick tydligen bara bra. Hade nån psykodröm om att jag gick i bräschen för att förövare som begått mindre allvarligare brott, skulle ”straffas” med att tillbringa sin tid i kyrkan, bakom låsta dörrar. Hahaa… jaja, så kan det gå.

Och apropå dörrar som är låst, vi har som jag visat och skrivit om tidigare, en kattlucka i källardörren, på kvällen låser vi den och katterna får då vara därnere. Det har gått bara bra, fram till dess Theresé och Sally var här, på höstlovet. Helt plötsligt och utan förvarning, damp det ner en katt i hallen, den smög på alla fyra och hade tänkt hinna in i sovrummet.
Då var luckan öppen, inåt, till hallen alltså, och vi trodde väl att det var den som låst, som slarvat. Nästa gång hade vi ju middagsbjudning och någon av oss hann se en katt som smet förbi i dörröppningen. Och nu sist, då jag hade bastugänget här, då hann Birgitta se en katt i tv rummet som såg helt förvirrad ut, jag hoppade upp ur stolen och gav mig på jakt efter den, utanför luckan satt då Eloise och försökte spela oskyldig.
Dom kan alltså, numer, peta till den där spärren som ligger i fyra olika lägen. Och största problemet är att dom får spärren till det läget att dom kan komma in hit, men inte tillbaka. Så för tillfället, då vi går i säng, så ställer jag något tungt utanför luckan, så får dom inte upp den i alla fall.
Sedan har jag tänkt fixa dit ett självhäftande kardborrband som man kan dra över luckan då vi låst den. Jag berättade det för Nicco och hon skrattade och sa att det är ju ganska roligt egentligen, katterna hittar på nya saker och vi får komma på snäppet ännu bättre för att sätta stopp på deras dumheter.
Och ja… det skulle inte förvåna mig ett dugg om dom plötsligt får spärren åt andra hållet, då kan dom ju dra till sig luckan och komma ut, men HA, då sätter Maria ett kardborrband på andra sidan också, här ska det inte snålas 🙂
Idag och imorgon blir det ett drygt arbetspass, jag längtar redan till imorgon kväll, då man gjort bort allt. Jag slutar 21 ikväll och börjar 07 imorgon bitti och jobbar då till 17. Men allting går, det vet vi ju, även timmarna. Tror jag ska hämta ett paket jag har ute i bilen, jag hämtade nämligen ut det igår och det innehåller en del julklappar som jag kan roa mig med att slå in. Tur att man kan sysselsätta sig. Önskar er alla en mycket trevlig fredag!
Maria Lundmark Hällsten