Etikett: blixtrar

Kallrostat eller blekmjukrostad?

Av , , 4 kommentarer 4

 

Vi åkte till Gräsmyr och lämnade in generatorn till bussen, igår. Killen var inte hemma men skulle höra av sig så fort han kollat på den. Han ringde upp efter att par timmar, den gick inte att laga utan hade kortslutits. Men han hade en annan generator som vi kunde få köpa om vi ville, 2250:- *tjitjing*. (ha, hörde ni ljudet? *tjitjing* samma ljud som låter i brevlådan hos alla pensionärer, en gång i månaden då pensionen dimper ner i brevlådan i ett guldkuvert…eller hur det nu var).
 
Nå, vi åkte i alla fall tillbaka dit och införskaffade den nya generatorn, och jag bestämde mig för att skippa Sundsvalls tävlingen och istället lägga pengarna som tävlingen kostar på att bussen förhoppningsvis ska ha laddning då vi åker upp till Piteå. Så igår kväll tillbringade Åke all tid ute i bussen:
 
Den här generatorn är mindre och det skulle vara lite knökigt att få dit den, sa killen i Gräsmyr, men det ska gå.
 
Nu kommer jag till delen om den kallrostade mackan. Vi satt och åt gemensam frukost, det har inte hänt varje dag under sommarlovet att Nicco har varit uppe vid den tiden, och därför har kunnat sitta med oss, men den här morgonen så var hon på plats.
 
Jag rostade mackor och själv vill jag ha dom välrostade och knapriga, nu hade jag gjort några och dom var ju givetvis ”brända” i hennes ögon, samt kalla, alltså kallrostade :-)
 
Jag stoppade i ett par till och poppade upp dom efter en liten stund och sa till henne att egentligen begriper jag inte varför jag ens ska stoppa ner dom i brödrosten, det räcker ju med att visa mackan för rosten. Nä, det höll hon inte med om och nu skulle det klagas på att mackan var alldeles för lite rostad, arrrghhh, sa hon, jag blir bländad av mackan, så lite rostad är den. Dessutom, sa hon, så fladdrar den när man rör den så den är alldeles för lite rostad. Så det blev en blekmjukrostad macka för hennes del.
 
När jag nu skriver om brödrosten så kommer jag ihåg då vi var nere i Järlåsa och Theresé skulle värma nutella i micron, för att få den mjukare innan hon skulle bre ut den på tårtan, hon stoppade in hela glasburken och det blixtrade och small i micron, förmodligen var det lite metall kvar runt öppningen. Då sa jag, att det där borde väl vara ett effektivt sätt att sätta dit alla flygplanskapare, om alla passagerarna får gå in i en jätte micro och dom har någon metall på sig så…ja, då fattar man vad som händer, eller hur?
 
Nä, idag är Åke tillbaka på jobbet efter sin semester och själv ska jag nu låta saker och ting gå tillbaka till dom gamla rutinerna så strax ska jag bege mig ut på en runda runt umestan, kan vara skönt att gå tidigt också innan det blir för varmt. Önskar er en bra dag!

Vilken dag det blev igår

Av , , 4 kommentarer 5

Vi satt ute i den tropiska värmen igår, Kerstin bjöd på kaffe och nybake bullarna och Janne gick upp efter glasskålar och glassbytta så vi fick nåt kallt i oss. Inte så dumt att bo på den här gården, minsann.

Jag skippade Ohlssons tyger och Coop svängen jag hade planerat att göra, till och med dammsugningen hoppades över. Däremot ringde jag om framskärmen och tyvärr, det var 6-7 veckors leveranstid på en nyproducerad sådan och det tar alldeles för lång tid. Theresé hade tipsat om en kille därnere i södern någonstans och som inte bara kör dragracing, utan han har även den exceptionellt goda smaken att äga och köra en Camaro. Jag fick tag i honom igår och han trodde sig ha en framskärm liggandes som jag skulle få för nån hundralapp, den köper jag på studs sa jag, och nu håller vi en tumme för att det är rätt sida, den vänstra, som han har, jag skulle höra av mig idag då han var på plats och kunde kolla.
 
Vilka knallar och brak det blev igår.
 
Då det började smådroppa så skyndade jag mig att ta på mig kläderna för att gå ut till Åke som stod i kallgaraget och grejade med Camaron. Ute på gården blixtrade det till och det var några människor som skrek av ljuset och knastret, fast jag såg inte till en enda levande själ. När jag rundade huset satte det igång på allvar, att regna och dom sista tjugo metrarna sprang jag men hann ändå bli blöt.
 
Inne i garaget kan ni gissa att det levde om, regn på plåttak, det låter och när det lät som allra värst och man inte kunde tro att det kunde bli värre, så blev det tio gånger mer. Jag bara älskar sånt här väder, och man fascineras av vilka krafter det finns däruppe.
 
På femton minuter var det över och här var torrt och fint för en liten stund sedan och sedan såg det ut så här:
Nu, en liten fråga apropå regn. Mitt hår är så rakt det bara kan bli, men när det regnar och blir blött eller bara fuktigt så bildas det lockar och ibland riktiga korkskruvar. Hur kan detta komma sig och varför bara i regn, inte om jag tar en vattenflaska och sprejar på?
 
Den kan ni fundera över så önskar jag er en varm, skön lördag med sol och kanske en glass till det. Och kom ihåg, får ni sladd, släpp bromsen och styr i vägens riktning.