Etikett: granngänget

Insidan ÄR viktigast 😄

Av , , Bli först att kommentera 17

Idag fyller en av våra två, svärämnen år, nämligen Niccos, Georgo. Så vi skickar ett stort Grattis till dig och hoppas på en jättebra dag! 🍰🥳


Hade lite ärenden att uträtta igår. Ett av dom, hämta upp en beställning hos Bo-Lage:


Jo man måste hålla sig ajour och ligga i framkant hela tiden. Glögg testningen må ligga lite i framtiden, men det är väl bra att påbörja planeringen 😁

Den här är visserligen ingen glögg men den såg underbart god ut, så den ska väl också testas, nån gång:


Sen hoppade dom här ner i vagnen, och det var nog Ina som låg bakom det, hoppet:


Hon tipsade om Gin flaskan och sedan har vi litet minne av ouzo, jodå 😀

Nå, dom får stå i hyllan och vi inväntar rätt tillfälle för provsmakning.

Apropå provsmakning, så har jag nu testat den där potatisbakelsen, som jag skrev om förut. Vi, det vill säga granngänget, f.d bastugänget, hade vår kaffedejt på Ullas i torsdags:


Jodå, jag tycker den var jättegod, men way to sweet, for me. Fast nu vet jag att man inte ska gå efter utseende, utan det är insidan som räknas 😄

Vårat gäng har krympt, av flera olika orsaker, och just i torsdags, var vi bara fyra stycken. Kerstin, Birgitta, Monica och jag. Och vi bestämde oss för en sista träff på Ullas i november, sedan återgår vi till hemmadejter i januari. Då dom nu hävt dom tidigare restriktionerna angående Covid-19.

Här kommer nu ett julklappstips till våra döttrar, hehe…


Fast visst är man knäpp på riktigt. Glas, koppar, lampor och tavlor, är väl nåt vi absolut inte behöver…men…

Hoppas på en bra lördag, för er alla!

Det gick utför

Av , , Bli först att kommentera 9

 

När granngänget och jag var och fikade hos mamma, för några veckor sedan så berättade mamma att hon hade hört en stor skräll någonstans i lägenheten. Hon gick runt och letade och funderade vad sjutton det hade kunnat vara som lät på det där viset. Hon blev snart varse, det var en gitarr som sitter upphängd på väggen i vardagsrummet, som plötsligt lossnat från sin upphängning.
Då berättade Birgitta att även hemma hos dom hade det bullrat till och dom gick för att lokalisera källan till smällen. Det tog ett tag men till slut kom dom fram till att det såg ut att saknas något ovanför soffan, det var en tavla som suttit där som bestämt ledsnat på det och förflyttat sig bakom soffan. Ja sa jag, det var då för väl att ni då noterade att tavlan saknades.
Tänk om man efter någon månad helt plötsligt skulle ha upptäckt att tavlan var borta, och det utan att ha hört att den ramlat ner, då skulle man allt få fundera.
Apropå att falla så tyckte Birgitta, att trappan ner, då vi skulle åka hem, var rätt så brant. Det är en sån där lång trappa med 16 eller 18 trappsteg och sedan är det 2 meter fram till dörren. Ja, sa mamma, den här trappen har Maria åkt pulka utför.
Ja, det har jag gjort, och jag tyckte säkert att det var jätteroligt också även fast det blev tvärstopp nere vid dörren. Jag var väl inte speciellt gammal och mina föräldrar skulle ta med oss ut till en pulkbacke. Dom satte ner pulkan utanför dörren och jag klev i, när dom sedan vände bort blicken för någon sekund så passade jag på att få pulkan utför första trappsteget och sedan gick det av bara farten. Gissa om mina föräldrar blev förskäckta, vilket buller det måste ha varit… men kul!
Nu ska jag larva iväg på jobbet och se vilken typ av pralin det bjuds på idag 🙂 Ni får ha en fin dag!

Fy… på oss

Av , , 6 kommentarer 7

 

För några dagar sedan hade jag köpt en grillad kyckling, i väntan på förberedelserna inför middagen, låg den på diskbänken och väntade. Jag satt i tv rummet, med dörren stängd och hörde helt plötsligt ljudet… från en påse som blev slickad.
Jag studsade upp från soffan, greppade handtaget på dörren och slet upp den, lagom för att hinna se Enya, hoppa ner från diskbänken. Det var det det, nu blev Maria så där tokless, så hon gick in till datorn, letade upp sidan hon hittat förut och beställde en självutlösande fy spray, sådeså.
Sprayen hämtades ut igår, och medan jag riggade flaskan hade jag en nyfiken åskådare, Enya satt på stolen och stirrade, jag råkade utlösa sprayen några gånger varvid hon flyttade sig ut till hallen istället, där hon fått sällskap av Eloise:
Mycket försiktiga och nyfikna, satt dom där och funderade säkert på vad som nu skulle hända. Jag satte upp den på köksbordet och lämnade köket, och väntade…väntade och väntade, inget ljud därinifrån. Däremot kom Nicco hem från skolan efter ett tag och då hon passerade köksdelen utlöste hon sprayen, jag hörde ett litet skrik då hon gick förbi.
Sen försökte vi få Enya att gå upp på bordet, för att se reaktionen, men inte då, hon satt på stolen och åmade sig. När vi ledsnat skulle jag följa med Nicco upp och jag passerade den där grejen så den sprutade till, Enya såg vi bara svansen på, då hon försvann ut genom dörren.
Och sedan var det Åkes tur att sätta igång sprayflaskan, då han kom hem från jobbet. Hahaa… vi var dom enda på hela dagen och kvällen som fick den att spruta till, katterna kom aldrig så nära. Men nu har jag justerat till den lite så vi ska inte få igång den. Tilläggas ska också att spayen är lukt och giftfri, det är bara själva ljudet som ska skrämma dom. Och skrämd blir man, tro mig, jag vet ju 🙂
Jag skrev ju tidigare om hur vi nu ställer för symaskinen för kattluckan, då dom ska vara därnere i källaren, och jag tycks minnas att jag skrev att katterna skulle förtjäna en pokal om dom tog sig förbi den… nu gör dom det *STOR SUCK*.
Jag stod i köket i förrgår och kokade kaffe, mina föräldrar skulle komma förbi, så katterna hade fått gå dit ner. Helt plötsligt hör jag luckan falla igen och in i köket kommer Eloise smygande. Jag hojtar till så hon stannar i steget och gör en helomvändning till luckan igen. Jo, symaskinen var flyttad från dörren.
Och det konststycket lyckades dom även med igår morse, så för tillfället står den nu utanför dörren, dom ska inte ha tillräckligt med kraft att forcera luckan samt flytta maskinen… tycker jag ju. Men jag har tyckt mycket, jag.
Tänk vilket uppvaknade vi kunde ha fått om symaskinen med låda, skulle ha rasat utför källartrappen… jojo ett brutalt uppvaknande hade det nog blivit.
Idag ska jag hämta upp granngänget, vi ska till det nya möbelhuset och kolla in det stället, sedan ska mamma bjuda oss på kaffe. Önskar er alla en fin dag!
Maria Lundmark Hällsten