Nu är bussen bortstökad, jag kommer aldrig att gilla då Åke är däruppe på taket och travar runt, jag ser bara framför mig hur han kommer att snava och falla över kanten. Så…skönt, det gick bra, även den här gången:
Så har jag mött mina faror i det gamla fotoalbumet. Jag var som barn, livrädd för sockervadd, och den rädslan, måste ju ha kommit efter det här.
Jag vet och jag kommer ihåg, att det där var jätte läskigt…och kladdigt…fastnade ju överallt. Sockervadd går bort, även idag.
Bilden på hönsen jag inte gillade, dök också upp:
Sen en massa kort, där jag ser allmänt sur eller brydd ut…jaja, man kan ju inte vara glad, alltjämt 😀
Men ibland så:
Brorsans höna var också förevigad på kort:
Och min killing, Mattias:
Ja, jag vet…dom kallade mig för Tjorven som barn, och jag kan väl villigt erkänna att det finns vissa likheter.
Vi fick besök igår kväll, av paret vi lärt känna via FB och Gammlia. Och stunden till ära hade Nicco bakat blåbärs muffins och jag köpte ett paket med kakor. Förvånad blev jag då jag öppnade paketet. Det var 7 kakor i och jag trodde att dom missat att lägga in den åttonde, kollade sedan på omslaget, men nej, det stämde, det skulle bara vara 7 stycken. Är det ännu en smyghöjning? Man minskar antalet men inte priset…det tror då jag, i alla fall.
Nå, det var i alla fall trevligt och vi bestämde att våra hundar ska få träffas ute, nån lämplig dag framöver. Dom har ju en jappe, dom med, som heter Pom-Pom. Det ska bli kul att se vad dom tycker om varandra. Ha en fin måndag. allihop!
Senaste kommentarerna