Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Robertsfors

Mål

Av , , Bli först att kommentera 7

Det har varit ett väldigt tryck på Nolia idag. ”Utbildning och rekrytering” verkar locka fler och bredare än förr. På bilden har unga skrivit sina yrkesmål. Han som just skriver ”bärplockare” har kanske lite svårt att få helårssysselsättning. 😉

De yngsta jag pratat med har varit nior, de äldsta pensionärer. Några har varit (eller på väg att bli) arbetslösa och har varit intresserade av AF-tjänsten Stöd och matchning. Andra av Yrkessvenska eller vår KOMVUX-utbildning Hotell och turism som startar i höst. Flera SYV-ar har varit uppfriskande frågvisa. Några arbetsgivare har också kommit och velat informera våra deltagare framöver. Några AF-handläggare har vi också hunnit prata med.

Många utrikesfödda har sökt kontakt med vår Masoud och han har fått använda både sin arabiska och persiska.
Det här påminner mig om en sak. Fler och fler arbetsgivare inser den stora fördelen, också affärsnyttan, av att även ha utrikesfödda medarbetare. Att kunna få hjälp på det språk man kan bäst drar folk. Tänk på det.

(null)

Sjuksköterska i morgon

Av , , 2 kommentarer 7


Det kommer reflektioner när man ser läget på oerhört viktiga avdelningar vid NUS, t.ex. Kirurgcentrum.

Läget kan sannolikt bli värre, bl.a. för att det utbildas för få sjuksköterskor och, inte att förglömma, specialistsköterskor. Här behövs både kort- och långsiktiga lösningar.

Under senhösten har vi på min arbetsplats haft förmånen att ha en grupp mycket motiverade och målmedvetna deltagare som läst svenska inför sina undersköterskestudier. Utvalda från en dubbelt så stor grupp sökande från Umeås kranskommuner.
Nu har man gått vidare till själva vårdutbildningen på Medlearn och man säger där att flera tänker läsa vidare till högre nivåer. Jag tror avhoppen blir få.

Vi har många utrikesfödda med vårdbakgrund eller lust och god kapacitet att ta sig in på den banan. Här bör det tänkas till snabbt så att det så fort som möjligt kommer igång även akademiska vårdutbildningar för utrikesfödda. Modellen att få läsa vårdsvenska några månader innan och sen få stöd under utbildningen kan verkligen rekommenderas. Jag ser gärna att de som behöver kan få språkstöd även under sitt första arbetsår, för att snabbt nå goda språknivåer i sin viktiga uppgift.

Vi behöver vårdpersonal och många utrikesfödda vill gärna ha jobben. Här bör det tänkas nytt och kreativt för allas bästa. För oss potentiella patienter, dem som vill ha arbetet och för olika delar av vårt gemensamma samhälle.

Att vända det tunga – Robertsfors

Av , , Bli först att kommentera 5


Tungt för Robertsfors, mycket tungt. Nedläggningen av Element Six var väntad sen ett tag, men man har förstås levt på hoppet lokalt. En tiondel av kommunens arbetsplatser försvinner med onsdagens definitiva slutbesked.

Men kunnandet försvinner unte. Det finns yrkesskicklig personal inom flera områden, teknik- och industrivana och arbetsmoral. Det finns lokal service och många underleverantörer.
Att tro att ett nytt företag kan ersätta hela Element Six och att alla 180 ska få jobb där, det känns långsökt. Samtidigt har många svenska teknikföretag verkligen svårt att få kompetent arbetskraft.

Det vore väldigt roligt att få se några olika företag bildas och växa ur askan efter det gamla. Hoppas verkligen.
Nu blir det till att kavla upp ärmarna och arbeta med omställning och marknadsföring av orten och resurserna.

Lycka till Robertsfors och Umeåregionen!

För demokratins skull

Av , , Bli först att kommentera 9

Vännäs stationshus 020 - Kopia

Valskolan går vidare på Eductus i Umeå. Integrationsgruppen har lärt sig en hel del om vårt svenska styrelseskick och hur den svenska demokratin fungerar. Flera kommer från länder där demokratin har eller har haft ett dyrt pris, om den alls finns. I Sverige tas demokratin ibland för självklar och nästan likgiltig av både yngre och äldre, men här har intresset för ”grundkursen” varit högt.

Våra deltagare har varit mycket aktiva i mötena med politikerna som har försökt hitta de lite enklare orden för att beskriva sin syn på den komplicerade verkligheten. Ibland har man bett att riksdagsledamöterna, som det handlat om hittills, skulle tala lite långsammare. Både politiker, deltagare och lärare har varit nöjda med mötena.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) från Lycksele började härom veckan. Hon har som ledamot i utrikesutskottet besökt flera av de länder som finns representerade i gruppen. Efter hennes inledning blev det en hel del dialog, bland annat utifrån politiskt engagemang i lämnade hemläder.

Idag var det nordmalingsbon och folkpartisten Maria Lundqvist Brömster som åkte in till Umeå och hälsade på. Hon är socionom till utbildning och yrke och både inledning och frågestund präglades en del av det. Det var inte bara lätta frågor hon fick, de gällde folkpartiets syn på allt ifrån jordbruksstöd till lärlingsutbildning och integration.

Deltagarna får ta del av partiernas eget offentliga material så att man har en chans att riktigt grunna på sina frågor. Som det känns släpper man loss mer och mer i mötena med de ”parlamentsledamöter” vars motsvarigheter inte är så lätta att komma nära i andra länder. Det kommer frågor som klassen inte varit i närheten av under valskolan.

I morgon såg vi fram emot ett möte med en av de absolut mest synliga lokala socialdemokraterna, men det blev tyvärr förhinder. Partiet försöker få fram någon annan i en nära framtid.

Alla riksdagspartier är vidtalade och alla utom ett har sagt att de ska komma, även om alla inte hittat ett lämpligt datum. Nästa måndag är det Helena Lindahl (C) som besöker Eductus. Hon är själv lärare och har aviserat en egen pedagogisk idé för stunden hos oss. Spännande. 🙂

 

 

Bönhus

Av , , Bli först att kommentera 6


För ett tag sedan fick jag ett mail från en tjänsteman på länstyrelsen. Man håller på med en kartläggning av den förlorade bönhusepoken. Tiden då Guds ord och väckelsen i stora delar av landet gick utanför kyrkan och då byar, lekmannaförsamlingar och missionsföreningar reste bönhus i bygderna.

Sune Jonsson gjorde en dokumentation av det försvinnande arvet i boken ”Husen vid himlastigen”. Nu vill länstyrelsen komma i kontakt med personer, föreningar och byar som vet om eller förfogar över ”autentiska” bönhus i Västerbotten. Främst hus från 1910-1940-talet, men även av senare datum.

Om någon har tips så kan jag vidarebefordra dem. Ring, eller sätt in en kommentar här med namn, telefon eller mail. Jag publicerar dem inte.

Hållbar Umeåregion

Av , , Bli först att kommentera 5

Såg just om ett litet försök att få bilpendlare som jobbar i Umeå att cykla sista biten.

Det kan ju fungera för några, men det handlade inte om så många ”cykelgarage”. En annan idé dök upp i huvudet när jag läste artikeln. Tänk om det kunde finnas möjlighet att parkera och låsa en cykel under tak i närheten av busstationen, Umeå C och Ö. Antalet kollektivpendlare skulle kunna öka en hel del.

En lätt googling visade att tanken redan tänkts. Första träffen låg på Moderaternas hemsida, men för extra känsliga läsare länkar jag istället till Stockholms stad. Här invigs Sveriges första cykelparkeringshus. Så här avancerat behöver det inte bli i Umeå. Ett upplyst och kanske TV-bevakat område med tak och goda möjligheter att låsa cykeln, eller kanske Falcogarage som i VK-artikeln?

Räknar man både med dem som kan pendla med tåg och buss, men har för långt till jobbet för att gå inom Umeå, så skulle jag inte vara förvånad om man fick bort något hundratal bilar eller mer med en attraktiv satsning. Frågan är förstås var man hittar ytorna och hur man finansierar, men för stadsmiljön och cykelpendlarnas hälsa vore det mumma med en sån möjlighet. Mindre trångt i de kvarvarande parkeringshusen skulle det också bli.

Vad säger ni, Anders Ågren, Lennart Holmlund och Hans Lindberg? Det är bra med cykeltak för stadsborna, men många som arbetar i Umeå och lämnar både pengar och avgaser efter sig bor i andra kommuner och kommundelar.

Kan mer tillsammans

Av , , Bli först att kommentera 4


Vi har just haft en frispråkig och färgstark föreläsare från Vasa som skakat om oss en del. Huvudbudskapet var att vi måste ha ”äkta utveckling”, se till att vi håller hög kvalitet i det vi gör, bevara industrin och se till att bilda ett sammanhållet kunskaps- och befolkningscentrum över nationsgränsen.

Nu blickar en kommunalrådspanel framåt. Anders Ågren lät mycket nöjd över att hans gamla hemkommun Övik äntligen kommit med i Umeåregionen. Han, och även Johan Söderling, sa också att det utökade samarbetet på inget sätt ska uppfattas som en stängd dörr norrut eller inåt i Västerbotten. Anders sa också något klokt om hur samarbetet ska utformas – ”Så enkelt som möjligt!” Elvy Söderström uttryckte något som verkligen stämmer i konstellationer som fungerar bra ihop – ”Vi kan mer tillsammans”.

Det är väl det Umeåregionen handlar om. Vi kan mer tillsammans.

Varför samarbeta?

Av , , Bli först att kommentera 5


Just nu rapporterar tjänstemän från Umeå och Övik om EU:s nya programperiod 2014-2020. Planeringen för att vara med och få ”sin” del av medlen för sammanhållningspolitiken skulle vara svår och dyr att ordna för enskilda kommuner. En knepighet som måste hanteras med nya Umeåregionen är att Övik hör till ett annat bidragsområde än vi andra.

Regionalfonden hanterar en tredjedel av EU:s budget och ger betydelsefulla pengar till glesa områden som våra. Det är oerhört viktigt med samarbetet här. Att spara in på det skulle kunna bli oerhört dyrt för våra kommuner. Vänder man på det finansierar samarbetet kring EU-bidragen förmodligen allt samarbete vi har. Och mer därtill.

Sociala fonden, jordbruksfonden och fiskefonden fördelar mindre pengar, men är också viktiga att ha samordning omkring.

Hos generösa grannar

Av , , Bli först att kommentera 5


Den ”gamla” Umeåregionen kom snabbt och lyckligt fram till sin nyaste medlem via Botniabanan.

Örnsköldsviks kommunalråd Elvy Söderström gick ut hårt och gav hela kommunens vidunderligt vackra skärgård till Umeåregionen efter att vi fått se den i en stämningsfull kortfilm. ”Den är er” sa hon. Generöst måste man säga.

Sen följde en annan vacker film om en tredjedel av kommunen, landsbygden. Så stor andel av befolkningen lever och verkar där. En nyttig påminnelse om helheten.

Att Skellefteåområdet och Vasa också är representerat på den här ”20-årsträffen” för Umeåregionen känns roligt. Även att Vännäs fd kommunchef Lennart Olofsson engagerats för att teckna regionsamarbetets historia. Intressant!

Regional utveckling, effektiviserad kommunal förvaltning och demokratiskt förankrad samverkan var de stolta grundbultarna.

Fortsättning följer.

Med tåget till KS

Av , , 1 kommentar 3

I morgon har Umeåregionen sin årliga kommunstyrelsedag. Det har ofta varit nyttiga och inspirerande dagar för dem medborgare och partier valt att styra lokalsamhällena.

I år blir KS-dagen inte i Umeå, den ordnas i Örnsköldsvik. Staden har ju, lite oväntat, blivit en del av Umeåregionen. Även för en som har ett särskilt rum i hjärtat för Skellefteå känns det bra och naturligt med tätare band till staden som ligger närmast, landvägen. Regionen knyts ihop av en snabb järnvägsförbindelse och Övik och Umeå kompletterar varandra på många sätt och borde kunna ge ömsesidig inspiration. En utvidgad arbetsmarknadsregion gynnar alla och en del artiklar på slutet visar att det är en arbetsmarknadsregion i funktion. Det sker en hel del jobbpendling över länsgränsen. I morgon får ks-ledamöterna från Umeåregionen förhoppningsvis prova järnvägen, om man inte gjort det förr. Jag har det inte, trots många kopplingar till Övik.

Sen önskar jag förstås att utbytet och gemenskapen med Skellefteå ska bli större, inte mindre. Även här skulle det kunna ske mycket korsbefruktning. Ibland kan det låta som om traditionell och råvaruinriktad industri skulle höra gårdagen till, men då glömmer man exportintäkterna som betalar stora delar av vår välfärd, utbildning, forskning och infrastruktur. Helt enkelt samhället som vi känner det.

Norrlands städer och kommuner behöver varandra.