Vinn en varmkorv…med bröd 🌭

Det tog sina modiga timmar att köra upp till Hemavan. Höll av lite lite drygt 5 timmar, med lunchpaus på Tallbackens rastplats.

Samt en mellispaus på rastplats, Blåvikssjön.

Jag körde hela vägen och let me tell you, vi mötte garanterat 50 +, bilekipage med skotrar. Inga roliga möten då jag upplevde att dom flesta ville ligga så nära mittlinjen som möjligt.

Det fladdrade svarta sopsäckar lite varstans och jag berättade för Åke, vad Nicco sa härom veckan, om just dessa svarta säckar. -Är dom till för att skrämma renarna eller hänger dom där för att vi ska veta att det är renar i närheten.

Nu tror jag mig veta, att hon redan visste att det var för att skrämma renarna från att gå ut på vägen, men… visst är det en bra varning för oss också.

Åke berättade om en renpåkörning för längesedan, och kvinnan som kört på renen, hamnade i samspråk med en tant efter dramat. Och tanten, förmodligen en infödd fjällbo, undrade hur tusan hon hade kunnat missa varningen. Hade hon inte sett alla sopsäckar?

Jovisst hade hon det, fast inte visste hon vad dom betydde. Njae, sa jag till Åke, varför skulle dom veta det. Inget man får lära sig på körskolorna och det är nog bara dom som frågar, som får veta.

Sen kan man undra varför dom inte kan komma på något mer skrämmande. Dessa påsar har väl hängt med såpass länge nu att dom inte skrämmer några renar. Dom är så van. Nä, nåt annat som flaxar och skränar, skulle det vara..

Och nu till en fråga till er. Förmodligen nåt ni fått veta men som man förträngt. Åke visste inte, fast han tyckte nog at det var onödigt vetande men… mjae, jag tror att det kan ha sina fördelar ändå.

Vad betyder 1 hastighetsskylt på höger sida, kontra 2 skyltar, en på vardera sida om vägen? Den som kommenterar här, inte Nicco eller Theresé, och inte googlar och har rätt, vinner en varmkorv på Påskön, men ni får stå för resan själv.

Det sista jag gjorde innan vi kom fram till lägenhetskomplexet var att köra fast i världens kortaste lilla backe, inne på området. Men finally, framme, inpackade och redo för middag. Theresé, Anders och Sally var redan här.

Jag, Åke och Winstone fick rummet med dubbelsängen, sköna sängplatser, men utrymmesmässigt…mjahaaee.

Fast det har sina fördelar, om man snavar så ramlar man i alla fall inte på golvet. Fråga mig, jag har redan provat

Hade dock problem med att sova, och jag vet varför. Tystnaden var öronbedövande, inte en bil, inget surrande från nåt kylskåp inte ens ett tjoande från nån människa.

I detta nu är i alla fall Anders och Sally uppe i skidbacken och ska köra några åk. Medan vi chillar och har det gott.

Önskar er alla en fin måndag!